Nytt förslag om lärarutbildningen får kritik

Regeringen och samarbetspartierna L och C har utformat ett förslag för hur lärarutbildningen kan reformeras för att bland annat få bukt på lärarbristen i landet. Bland annat föreslås att kraven på utbildningen ska skärpas, att fler lärarledda timmar ska införas och att koppling mellan teori och praktik ska stärkas.

Men det största förslaget är att nuvarande KPU (Kompletterande Pedagogisk Utbildning), som ligger på 90 hp, ska ersättas med två kortare kompletterande utbildningar för akademiker som vill skola om till lärare – 75 hp för grundlärare och 60 hp för ämneslärare. Båda ska ta ett år och grundlärar-KPUn föreslås därför ha förhöjd studietakt. Lärarförbundet är dock kritiska till förslaget.

– Vi delar regeringens problembild: Dagens utbildning behöver förstärkas och det behövs fler examinerade lärare. Men de här förslagen missar helt målet, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet, till tidningen Läraren.

Hon menar att risken är att förslaget om förkortad KPU skulle leda till att nyutexaminerade lärare inte har tillräckliga kunskaper och därför blir kortvariga i yrket. Lärarförbundet anser snarare att regeringen borde lägga resurser på de som jobbar som lärare men saknar lärarexamen.

Förslaget ligger nu ute på remiss fram till 15 april. Ändringarna föreslås börja gälla från årsskiftet 2021/22. Här kan du ta del av förslaget i sin helhet.