Nya Ångström döps efter framstående kvinnor
– Det känns väldigt kul att universitetet har lyssnat, tagit till sig och förstår vikten av representation, säger Maja Linderholm, som är en av initiativtagarna.
Det var i oktober 2020 som Ergo träffade Maja Linderholm, då ordförande i det studentdrivna ingenjörsnätverket SIV, för att prata om representation. Hon hade skickat in ett önskemål till universitetsledningen där hon tryckte på att man borde tänka till vid namngivning av lokalerna i nya Ångström hus 10. Varför inte döpa alla salar efter betydelsefulla vetenskapskvinnor? Skrivelsen fick gehör och för en tid sedan blev det klart att det blir kvinnonamn som kommer pryda flera av salarna.
– Det känns väldigt kul att universitetet har lyssnat, tagit till sig och förstår vikten av representation. Det här är ett beslut som kommer påverka alla studenter som pluggar på Ångström, säger Maja Linderholm som läser teknisk fysik och är före detta ordförande i SIV.
Bland namnen som valts finns bland andra Eva von Bahr som var Sveriges första kvinnliga docent i fysik, och Sonja Lyttkens som var en tidig, kvinnlig matematiker – båda aktiva vid Uppsala universitet. Men här finns också en del mansnamn och kvinnan Ada Lovelace som var den första programmeraren, dock inte verksam vid Uppsala universitet alls. Att ett av mötesrummet uppkallas efter en så pass ”avlägsen” kvinna har sina förklaringar.
– Hela researchprocessen var svår. Jag satt till exempel med en Wikipedialista på ett trettiotal framstående forskare där det endast fanns en kvinna. Så det var väldigt frustrerande – inte att få igenom att det skulle vara kvinnonamn, utan att hitta de här kvinnorna, säger Oliva Stålnacke, som läser system i teknik och samhälle och är medlem i SIV och i den arbetsgrupp vid universitet som kommit fram till namnen.
Foto: August Forsman
"Jag tror namnen kan bidra till att kvinnor och icke-män känner sig mer hemma."
För namn-gruppen fanns vissa regler att förhålla sig till. Personen var tvungen att vara avliden, ha gjort ett avtryck inom forskning eller utbildning, skulle helst ha varit verksam vid UU och gärna vara Googlingsbar. Det senare kravet handlar om att man inte vill att namnet bara ska vara en titel på en sal, utan att det ska väcka intresse bland studenter och andra besökare att få veta mer – då är det viktigt att det finns information att hitta.
Därför blev till exempel Ada Lovelace en kompromiss – hon var ju ändå framstående inom sitt fält och idag mycket känd. Dessutom ska ju nya huset framförallt husera olika inriktningar inom IT vilket rimmar väl med en programmerare.
Maja och Oliva hoppas att namnen på salarna ska vara ett steg på vägen mot ett mer jämställt universitet.
– Jag hoppas att kvinnor och icke-binära kommer att känna en mer självklar plats i de natur och teknikvetenskapliga ämnena – det är inte bara män som kan göra stora grejer, säger Maja Linderholm.
– Precis, jag tror namnen kan bidra till att kvinnor och icke-män känner sig mer hemma. Vi är ju ändå en naturlig del av den här världen, därför är det viktigt att vårt campus representerar oss som är här, säger Olivia Stålnacke.
Rummen ska heta
Lärosalar:
Eva von Bahr, 320 platser
Sonja Lyttkens, 180 platser
Heinz-Otto Kreiss, 180 platser
Evelyn Sokolowski, 120 platser
Mötesrum:
Ada Lovelace, 14 personer
Elsa-Karin Boestad-Nilsson, 14 personer
Gustav de Laval, 14 personer
Lise Meitner, 8 personer
Motiveringarna bakom namnförslagen lyder:
Eva von Bahr, 1874-1962
Fysiker aktiv vid Uppsala universitet och den första kvinna i Sverige som utnämndes till docent i fysik efter att ha disputerat med utmärkt betyg 1908. Avhandlingen rörde infraröda strålars absorption i gaser. Hon arbetade under Knut Ångström men efter att han avlidit fick hon som kvinna inte längre undervisa. Eva blev vägrad professur i Uppsala och på Chalmers och sökte sig därför till Tyskland där hon fortsatte sina betydelsefulla studier av absorptionsspektrum.
Sonja Lyttkens, 1919-2014
Matematiker verksam vid Uppsala universitet. Den första kvinnan att inneha en lektorstjänst i matematik vid ett svenskt universitet med docenttjänst 1957 och lektorstjänst 1963. Hon var uppskattad inspektor vid Kalmar Nation och därefter prefekt vid matematiska institutionen. Hon var även engagerad i arbetet med att förbättra kvinnors villkor i den akademiska världen, bland annat med ett nätverk som syftade till att uppmuntra unga kvinnor att studera matematik.
Heinz-Otto Kreiss, 1930-2015
Uppsala universitets första professor i informationsbehandling. Han satte Uppsala på världskartan när det gäller numerisk analys/beräkningsvetenskap, det var grunden till att TDB och IT fortfarande har en stark ställning internationellt. Han fick John von Neumanns Lecture Prize i tillämpad matematik 2003. Detta pris, instiftat av SIAM, är kanske det allra förnämsta som finns i tillämpad matematik. Han tilldelades den amerikanska vetenskapsakademins pris i tillämpad matematik och numerisk analys 2002.
Evelyn Sokolowski, 1933-2019
Fysiker verksam vid Uppsala universitet. Hon arbetade med Kai Siegbahn och tog fram resultat runt det kemiska skiftet, det arbete som Kai fick Nobelpris för. Efter sitt arbete inom Siegbahns grupp valde hon att börja arbeta inom kärnteknik som då var i sin linda i Sverige.
Ada Lovelace, 1815-1852
Brittisk matematiker som ofta beskrivs som den första programmeraren. Arbetade med en mekanisk dator, den analytiska maskinen, tillsammans med Charles Babbages. Programmeringsspråket ADA namngavs efter Ada Lovelace 1970, ett språk ursprungligen inriktat mot inbyggda system och realtidsprogrammering.
Elsa-Karin Boestad-Nilsson, 1925-2020
Sveriges första kvinnliga programmerare, med fil. kand efter studier i matematik och fysik. Arbetade med beräkningar på försvarets forskningsanstalt, senare chef för beräkningsgruppen. Hon programmerade de två första svenska räknemaskinerna BARK samt BESK. Elsa-Karin arbetade även för jämställdhet och var aktiv inom Fredrika Bremer-förbundet.
Gustav de Laval, 1845-1913
Svensk civilingenjör och uppfinnare. Gustaf de Laval disputerade i kemi på Uppsala universitet 1872 och beviljades totalt 92 svenska patent samt startade 37 företag. Bland de mest betydelsefulla uppfinningarna finns separatorn, en ångturbin, lavalmunstycket och mjölkningsmaskinen.
Lise Meitner, 1878-1968
Österrikisk fysiker som gjort banbrytande insatser inom radioaktivitet och kärnfysik. Fick inte dela Nobel-priset med Otto Hahn trots att hon var med och lanserade hypotesen om nukleär fission. Meitner umgicks med Eva von Bahr och var bosatt i Sverige 1938-1960.
