“En symboliskt stor dag”
Gustaf Löf Hagström, 23 år, läser pol. kand. Är med i gänget som står först i kön till Snerikes som öppnar klockan 18.
(Foto: Sandra Gunnarsson)
Hur länge har ni varit här?
– Sen åtta ungefär.
Oj! Fick ni vara ensamma länge eller fylldes det på snabbt?
– Vi var nog ensamma i ungefär en timme, sedan gick folk förbi och såg oss och då spreds väl ordet.
Hur gör ni för att hålla humöret uppe?
– Vi är taggade hela tiden! Just nu sitter jag ju och lyssnar på en föreläsning, men jag ser fram emot att slänga det åt sidan.
Hur fungerar det med köetikett? Är folk tillåtande om någon mer skulle ansluta till ert gäng nu?
– Nu [13.40] kanske folk inte skulle vara okej med att någon hoppade in i vårt gäng, men innan 11 gick det nog bra. Det funkar ändå bra. Om någon behöver gå ifrån kön för att gå på toa så är folk ändå införstådda med att man har en paxad plats. Det är ömsesidig respekt.
Vad ser ni mest fram emot ikväll? Att få dansa stående?
– För mig är det nog nästan köandet i sig som är det roligaste. Det är en så stor kollektiv glädje och en symboliskt väldigt stor dag.
Har ni lagt upp ett schema för utgång den här veckan?
– Ja, det är ju Snerikes ikväll, sen Stocken imorgon, så det blir väl nästan att man går direkt härifrån till att köa till Stocken. Sen är det Värmlands på fredag. Lördag blir vilodag.
Disa Ekholm och Sara Westerström, båda 23 år, läser civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik. De står sist i kön när Ergo letar sig dit, men absolut inte sist när vi går därifrån.
(Foto: Sandra Gunnarsson)
Ni dök precis upp?
Disa: Ja, vi hade tänkt komma hit först klockan fyra egentligen, men så såg vi att kön var lång redan när vi cyklade förbi innan.
Det är ju några timmar kvar innan de öppnar, hur har ni förberett er för att hålla värme och humör uppe?
Sara: Vi har med en picknickfilt och lite snacks.
Disa: Det verkar svårt att ha med sig grejer så man kan sitta och plugga. Då måste man ju ha med sig det in på klubben sen.
De som stod längs fram satt med hörlurar och tittade på en föreläsning. De har varit här sen klockan åtta.
Sara: Oj! Det var tidigt. Innan pandemin hade jag aldrig fått för mig att köa ens i så här många timmar till en klubb.
Hur känns det nu då? När det är kosläpp?
Disa: Jag är jättetaggad! Men det känns också surrealistiskt.
Sara: Jag jag håller med. Det känns konstigt att restriktionerna bara släpper från en dag till en annan när vi levt med dem så länge. Sen vet man ju inte hur länge det här kommer fungera heller.
Men ni känner er trygga med att gå på klubb? Ni är inte rädda för att någon ny mutation ska sprida sig?
Sara: Nej, inte för egen del i alla fall. Man är ju dubbelvaccinerad så det ska mycket till för att man ska bli smittad. Vi har varit isolerade så länge nu. Det känns skönt att få komma ut, man vill ju inte att hela ens studietid ska passera förbi.
Ergo lämnar kön och går uppåt mot Engelska parken för att fånga in andra än köande studenter. Här träffar vi Josefine Kajan, 21 år, som läser kulturentreprenörsskap.
(Foto: Sandra Gunnarsson)
Hur kommer du ändra ditt leverne nu när restriktionerna släpper?
– Förhoppningsvis kommer man känna sig mer fri och inte lika begränsad.
Vad kommer vara skillnaden mellan idag och igår i ditt liv?
– För egen del kommer det nog inte vara så stor skillnad. Jag ska skriva tenta som ska in i kväll. Men överlag kommer det nog vara mer folk ute.
När ska du gå ut?
– Inte förrän nästa vecka, jag funderar på att testa nån klubb.
Vad ser du mest fram emot?
– Att dansa! Det har jag inte gjort på två år.
Vilka låtar ser du fram emot?
– Jag dansar till alla låtar.
Har du ingen guilty pleasure?!
– Taylor Swifts Shake it off!
Emilj Hjort, 29 år, läser byggteknik, kommer gående i närheten av Carolina Rediviva.
(Foto: Lina Svensk)
Hur kommer du ändra ditt liv nu när man släpper på restriktionerna?
– Oj, om jag känner mig själv kommer dagarna rulla på som alla andra. Men jag kommer försöka säga ja till möjligheter som dyker upp.
Du ska inte ut på klubb?
– Nej, jag tror faktiskt inte det. Om någon frågar kanske jag säger ja.
Vad ser du fram emot nu när restriktionerna lättar?
– Bara att få upptäcka universum och upptäcka människor.
Kan man inte upptäcka universum under pandemin?
– Jo men då är det mer universumet inom sig själv, nu kanske det blir större.
Har du pluggat även innan pandemin?
– Pandemin kom innan jag började studera.
Ah, har det inte varit svårt att lära känna folk?
– Det har nog tagit skada, jag har inte alls fått så nära relationer som jag hade hoppats.
