“Man vill förödmjuka Ukraina och hela västvärlden”
Stor sorg och chock – det var så Li Bennich-Björkman kände när hon fick reda på att Ryssland gick in i Ukraina igår. Något som visserligen alla oroade sig för, men som få befarade skulle bli så här illa.
– I någon mån har ju Putin antytt att det här har varit på gång, men fram till att något sådant här händer blir det ändå overkligt – och att det har eskalerat på det här sättet som det gjort sedan dess, säger Li Bennich-Björkman som är professor vid institutet för Ryssland- och Eurasienstudier och professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Hon tror att den främsta anledningen till Putins agerande är att han vill få bort demokratin från Rysslands närområde. Ukrainas demokrati och civilsamhälle har stabiliserats de senaste åren och det har blivit allt tydligare att landet delar de europeiska värderingarna.
– Det är något som Putin varit rädd för och försökt trycka ner. Han har också fört krig i östra Ukraina i åtta år men trots det inte lyckats destabilisera landet. Det här handlar om en konfrontation mellan olika politiska system.
Li Bennich-Björkman menar också att Rysslands krigföring är ett sätt att skicka signaler till väst.
– Man vill förödmjuka Ukraina och hela västvärlden. Dels genom att visa att man faktiskt kan göra det här, dels genom att visa att allt som sagts i de diplomatiska samtal man haft med väst varit lögner.
Det finns också en förnedringsaspekt i att andra länder i väst inte riktigt kan eller vill slå tillbaka mot den här typen av krigföring. Utifrån Putins perspektiv blir det ett tecken på svaghet.
– Det blir en förnedring när väst inte kan bemöta Ryssland på det enda språk som Ryssland pratar, vilket är militärt våld.
"Just nu har Ukraina fortfarande en ledning och ett parlament. Men när Ryssland når regeringskvarteren och letar upp presidenten, då kommer han att dö."
Li Bennich-Björkman som är professor vid institutet för Ryssland- och Eurasienstudier och professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Foto: Uppsala universitet
Sedan attackerna inleddes igår har det blivit allt tydligare vad det är Putin vill. Planen är att ockupera landet och för att göra det måste Ryssland störta Ukrainas ledning. Ukraina har försvarat sig med alla medel, men det är oklart hur länge man kommer klara av att hålla ställningarna.
– Just nu har Ukraina fortfarande en ledning och ett parlament. Men när Ryssland når regeringskvarteren och letar upp presidenten, då kommer han att dö.
Li Bennich-Björkman tror att det är svårt för president Volodymyr Zelenskyy att lyckas fly i detta läge. Kiev ligger ganska långt från angränsande länder och luftrummet är stängt. Men om han och regeringen lyckas fly finns chans att fortsätta styra landet som exilregering från exempelvis Warszawa.
Många civila kommer att dö, är det inte bättre för Ukraina att ge upp i det här läget?
– Det är inte så det funkar. Stridsviljan i Ukraina är hög, man vill försvara sitt land och sin frihet. Det är klart att det eventuellt skulle leda till mindre blodspillan, men kriget kan komma att fortsätta som gerillakrig med små förband som fortsätter kriga även om regeringen vill ge upp.
Den dag Ryssland tar Kiev kommer också många personer som varit med och byggt upp demokratin att fängslas för sina åsikter. Det är mycket som står på spel. Li Bennich-Björkman säger att hon har svårt att se Ukraina ge upp.
Ukraina rustar för fortsatt strid. Befolkningen förväntas nu strida. Män mellan 18 och 60 år får inte längre lämna landet.
– Män kommer inte ut och det är en aspekt som är helt förfärlig, att civila blir indragna.
Kriget har utlöst stora protester i Ryssland. Det här är inte något som folket ställer sig bakom. En möjlig lösning skulle kunna vara att missnöjet mot Putin blir allt för stort, även i den innersta kretsen.
– Till exempel om det skulle komma ett mordförsök mot Putin inifrån. Men då är frågan hur starkt förankrat kriget är i den ryska ledningen.
Li Bennich-Björkman tror inte att Putin kommer fortsätta sin framfart i andra länder som läget ser ut nu. Estland, Lettland, Litauen och Polen är med i Nato och där skulle ett angrepp innebära höga militära kostnader. Belarus lyder i princip redan under Ryssland. Med Ukraina är det annorlunda.
– Det är den demokratiska utvecklingen i Ukraina som man tycker det är viktigt att sätta stopp för.
