Ny rapport – få lärarledda timmar på många utbildningar
– Vi säger inte att lärarledd tid nödvändigtvis är enda måttet på en bra utbildning, men när det är nere på de låga nivåerna är en debatt i frågan väl befogad.
Texten har uppdaterats för att korrigera en siffra i rapporten som visat sig vara felaktig. I originaltexten stod det att utbildningssociologi A var den utbildning som enligt rapporten hade minst lärarledd tid med 1,68 timmar i veckan. Den siffran har reviderats på begäran av institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Den korrekta siffran ska vara 2,79 lärarledda timmar i veckan för utbildningssociologi A. Den har därmed inte minst antal lärarledda timmar enligt rapporten, det har istället kursen utvecklings- och utvärderingsarbete (7,5 hp, distans) med 1,95 h/vecka.
Senast Uppsala studentkår genomförde en undersökning om lärarledd tid i utbildningen var 2009, när kårobligatoriet ännu stod och de representerade universitetets samtliga studenter (förutom de som var knutna till Farmacevtiska studentkåren). När de nu gjort en ny undersökning har de haft avsevärt färre utbildningar att gå igenom i och med att de numera representerar ungefär 50 procent av studenterna. Men runt 90 scheman har de ändå inkluderat i rapporten “Lärarledd tid vid Uppsala universitet”, som finns tillgänglig från och med idag, fredag.
Undersökningen är i huvudsak baserad på scheman från A-kurser och motsvarande kurser på utbildningar som inte har det klassiska A, B, C-upplägget (du kan läsa mer om hur undersökningen gick till i faktarutan längst ner).
Flest lärarledda timmar kom man fram till att studenterna vid medicinska fakulteten har, med ett snitt på 9,65 timmar per vecka. Allra flest har man på läkarprogrammet – 12,6 timmar per vecka. De är dock ett undantag i sammanhanget – utbildningarna vid fyra av de sex undersökta fakulteterna har i genomsnitt färre än fem lärarledda timmar per vecka. Den fakultet med minst antal lärarledda timmar per vecka blev samhällsvetenskapliga fakulteten.
– De var sämst sett till det totala genomsnittet. Förra gången man gjorde en sådan här undersökning var det historisk-filosofiska fakulteten som låg sist så det är en förändring som skett. Men man kan också se att genusvetenskap A har mer än dubblat antalet lärarledda timmar sedan undersökningen 2009 då utbildningen låg sist, säger Klara Fröberg, fakultetssamordnare vid Uppsala studentkår och en av de som ligger bakom rapporten.
– Vi säger inte att lärarledd tid nödvändigtvis är enda måttet på en bra utbildning, men när det är nere på de låga nivåerna är en debatt i frågan väl befogad, säger Uppsala studentkårs ordförande Jacob Färnert som också varit delaktig i att ta fram rapporten.
"Har man inte stöd och studievana hemifrån kanske man i större utsträckning behöver forum för att diskutera och ställa frågor om det man har läst"
Klara Fröberg och Jacob Färnert menar att även om kanske inte alla studenter nödvändigtvis vill ha mer lärarledd tid så har den respons de fått när de berättat om studien antytt att det är något många efterfrågar.
– När vi nämnde att vi räknade på det här fanns det direkt ett stort engagemang bland studentrepresentanterna [representanter för studenternas åsikter i olika instanser vid universitetet, reds. anm.]. De är en jätteviktig del i det inflytande vi har på universitetet så att kunna ha med dem i den här frågan är viktigt. Många av dem är också studenter som har väldigt lite lärarledd tid och som vill ha mer. De ser det här som en nyckel till att lyfta frågan, säger Klara Fröberg.
Att ha tillgång till lärarledd tid är i slutändan det som särskiljer universitetsstudier från andra typer av kunskapsförvärv, menar Jacob Färnert.
– Man kan ju utbilda sig och förkovra sig på andra sätt, men det speciella med universitet och högre utbildning är att man får träffa lärare och komma i kontakt med undervisning baserad på forskning, vilket många andra utbildningsverksamheter inte nödvändigtvis behöver erbjuda, säger han.
De båda poängterar att det faktum att högre utbildning tillgängliggjorts för en större grupp människor också ställer högre krav på undervisning och pedagogik. I synnerhet om man aktivt ska främja breddad rekrytering, vilket universitet enligt lag är skyldiga att göra.
– Utbildningen kan inte enbart vara anpassade efter studenter från akademiska hem, som kanske har stöd hemifrån med studieteknik och tydliga rutiner kring studier, utan även efter de som kommer från studieovana hem. Har man inte stöd och studievana hemifrån kanske man i större utsträckning behöver forum för att diskutera och ställa frågor om det man har läst, säger Klara Fröberg.
"När vi pratar med lärare vill de ofta ha mer lärarledd tid men det är ekonomi och annat som sätter stopp för det."
Enligt Jacob Färnert är det till syvende och sist en fråga om pengar, resursfördelning och politikers inställning till högre utbildning.
– Vissa program har ju expanderat jättemycket för att man ser ett behov i samhället av mer kompetens på arbetsmarknaden och det är klart att universiteten ska bidra i det arbetet. De får ju skattepengar för det. Men man glömmer ofta andra parametrar som påverkas. Man kan inte bara pusha på det här hur långt som helst. Att ta in fler studenter och skapa större klasser ger större och större seminariegrupper och mindre lärarledd tid. Det blir konsekvenserna i slutändan, säger han.
Och det är inte bara studenter som efterfrågar mer lärarledd tid, utan även många lärare.
– Vissa fakulteter har utbildningspengar liggandes. På exempelvis lärarutbildningen har de fått mer pengar för att utbilda fler, men de har inte fått forskningsanslag så det är nästan omöjligt att anställa fler universitetslärare som besitter rätt kompetens. När vi pratar med lärare vill de ofta ha mer lärarledd tid men det är ekonomi och annat som sätter stopp för det, vilket är väldigt synd, säger Jacob Färnert, som hoppas att rapporten ska kunna väcka opinion på universitetet.
Rapporten “Lärarledd tid vid Uppsala universitet” finns tillgänglig här.
A-kurser i fokus
Rapporten “Lärarledd tid vid Uppsala universitet” omfattar scheman från de områden Uppsala studentkår har kårstatus för, det vill säga historisk-filosofiska, språkvetenskapliga, teologiska utbildningsvetenskapliga, medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteten (undantaget företagsekonomiska, nationalekonomiska och statistiska institutionen, som tillhör Uppsalaekonomerna).
Runt 90 scheman från A-kurser och kurser på motsvarande nivå (medicinska fakulteten har till exempel inte A-kurser på samma sätt och där har man helt enkelt räknat på lärarledda tillfällen på första terminens schema). Det totala antalet lärarledda timmar på kursen har därefter delats med antalet veckor på kursen och multiplicerats med 0,75 för att den faktiska mängden lärarledd tid ska visas i resultatet (en akademisk timme = 45 minuter undervisning, 15 minuter rast).
Ergo frågar: Vad tycker studenterna?
