Varför behövs tiden med läraren?
En färsk rapport från Uppsala studentkår uppger att Utbildningssociologi A, en heltidskurs på distans, är den kurs som har minst lärarledd tid (på grundnivå inom de sex fakulteter som Uppsala studentkår representerar) med 1,68 timmar med läraren i veckan. Riktigt så få timmar rör det sig inte om enligt en revidering av siffran, gjord på begäran av institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. I själva verket snittar kursen på 2,79 lärarledda timmar i veckan, vilket dock fortfarande innebär att kursen är en av de med minst lärarledda tid enligt kårens rapport.
Men frågan är – spelar det någon roll? Vilken funktion fyller egentligen den lärarledda tiden? Och varför skiljer sig de lärarledda timmarna så mycket åt mellan olika fakulteter och utbildningar?
"Man får en distans till läraren och de andra studenterna."
Emil Vilgot Wallin och Cornelia Gustavsson är studentledamöter i utbildningsutskottet vid fakulteten för utbildningsvetenskaper som arbetar för att främja kvalitet inom fakultetens utbildningar på grund- och avancerad nivå. De har båda läst just Utbildningssociologi A – Emil Vilgot Wallin hela kursen och Cornelia Gustavsson delar av den. Numera läser de utbildningsvetenskap på masternivå, men med olika inriktning. De lärarledda timmarna är fortfarande få, som vid många andra samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningarna, men inte lika få som på A-kursen.
– Som en som läst A-, B- och C-kurserna på distans så greppade jag inte riktigt det här med seminariekultur förrän jag började studera på plats 2020. Fram till dess var min bild av universitetslivet att det ska läsas, skrivas och examineras, säger Emil Vilgot Wallin.
Han menar att ingen betonade vikten av de få lärarledda timmar som fanns och att det därför saknades incitament för att faktiskt dyka upp på seminarierna.
– Om man inte motiverar den lärarledda tiden och sedan märker att studenterna inte ens dyker upp på de tillfällen som finns så minskar motivationen att ha lärarledd tid ännu mer. Det blir att man nästan arbetar bort den, säger Emil Vilgot Wallin.
Både han och Cornelia Gustavsson tror att den lärarledda tiden bidrar mycket till att skapa ett sammanhang för studenterna och en förväntan på att man genomför studierna på ett sätt som kan saknas när man inte träffar lärare och kursare särskilt ofta, eller alls om man pluggar helt på distans.
– Bara en sådan sak som att du förväntas vara på plats kvart över tio på förmiddagen och förväntas samverka med en grupp även om den gruppen bara varar i fem veckor. Du får en bättre förståelse för vad det till exempel innebär att bearbeta en text tillsammans med andra och att det finns många olika sätt att jobba med kunskap utöver läsa–skriva–examineras som är ett ideal väldigt långt ifrån bildningsidealet, säger Emil Vilgot Wallin, och Cornelia Gustavsson stämmer in:
– Ja, det är nog något alla fått känna av nu under pandemin när även den undervisning som vanligtvis är på plats har bedrivits på distans. Man får en distans till läraren och de andra studenterna. Att ha möjlighet att ställa frågor och interagera med läraren på ett mer avslappnat sätt som man kan göra efter en föreläsning eller ett seminarium på plats är väldigt viktigt för i synnerhet de studenter som är lite obekväma med att ta plats i rummet.
Hon menar att tröskeln för att ställa “dumma” frågor till läraren blir betydligt högre om man måste skriva ett mejl snarare än att fråga i person.
– Är man dessutom från ett studieovant hem är det kanske ännu mindre sannolikt att man passerar tröskeln där man hör av sig och säger att man tycker något är svårt. Jag inbillar mig att om man är på plats och hör andra ställa frågor och kanske kan fråga en kursare som sitter jämte en, att det inbjuder mer till att man faktiskt får bukt på sådant man känner sig osäker på, säger Cornelia Gustavsson.
Samtidigt tror ingen av dem att ökad lärarledd tid är en universallösning för bättre studieresultat och en bättre studietid. För många är lite lärarledd tid och möjligheten till distansstudier till och med en förutsättning för att man alls ska kunna plugga.
– Jag kan ju minnas att det fanns en klar fördel med få lärarledda timmar under A-kursen när man insåg att man kunde jobba samtidigt. Just det asynkrona i att ha förinspelade föreläsningar gav fantastiska möjligheter att studera även för den som inte har möjlighet att vara fri mitt på dan. Det finns något värdefullt i det. Men om man ska se utbildningen som mer kopplad till forskning och att det finns ett socialiseringsansvar att forma de som komma skall för vetenskapligt skrivande så är det synd om vissa personer faller bort tidigt från sin utbildning för att man inte kan skapa sig en förståelse för den akademiska logiken på egen hand, säger Emil Vilgot Wallin.
Att frågan om lärarledd tid över huvud taget börjar diskuteras på en bredare front menar de dock är viktigt. Kårens rapport tror de kan agera utgångspunkt för vidare samtal om vilken typ av lärarledd tid man vill se snarare än bara hur mycket.
– Vi vill framför allt att det ska bli en diskussion kring det här. Det finns en fara med att minska den lärarledda tiden på vissa utbildningar utan att det föranleds av diskussioner med studenterna. Sen är det också viktigt att man är transparent med hur man kommit fram till vilken mängd och kanske framförallt vilken form av lärarledd tid som anses relevant på somliga utbildningar, i jämförelse med andra. Både för att förbättra studenternas förståelse för de förändringar som gjorts och deras möjlighet att ge feedback på hur väl dessa upplevs fungera, säger Cornelia Gustavsson.
"Som prefekt är jag inte orolig för den här kursen."
Jonas Almqvist är prefekt för institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Han blev förvånad över att en av kurserna vid hans institution hade minst antal lärarledda timmar i Uppsala studentkårs rapport.
– Tittar man bara på schemat så stämmer kårens uträkning, men ser man till all den kontakt lärarna har med studenterna på Utbildningssociologi A så blir det väldigt missvisande, säger Jonas Almqvist.
Han menar att kårens metod för att beräkna antalet lärarledda timmar i veckan inte går att överföra direkt på distansutbildningar (vilket Utbildningssociologi A alltså erbjuds som under höstterminerna) i och med att vissa lärarledda moment, som skriftliga diskussionsforum, inte syns på kursschemat. Dessutom stämmer bilden av att de lärarledda timmarna skulle vara för få inte överens med den bild de fått av utbildningen via kursvärderingar, uppger Jonas Almqvist.
– Nej, vi har inte fått några sådana indikationer. Vi utvärderade den här kursen förra året och resultatet från den pekar på hög kvalitet i utbildningen och den lärarledda tiden har inte aktualiserats i kursvärderingen, utan det har varit andra saker som vi i så fall fått jobba med. Som prefekt är jag inte orolig för den här kursen.
Samtidigt understryker han, precis som Emil Vilgot Wallin och Cornelia Gustavsson, att det är bra att Uppsala studentkår har tagit fram rapporten då den aktualiserat frågan om värdet av lärarledd tid generellt. Som prefekt för en institution vars fokus är just utbildningsfrågor menar Jonas Almqvist att den lärarledda tiden fyller en väldigt viktig funktion pedagogiskt och didaktiskt, något som tydliggjorts ytterligare under pandemin när distansundervisning blivit tvingande för en majoritet av universitetets utbildningar.
– Vi har ju hittat undervisningsformer under de här nästan två åren som funkar, men det vi saknat som man kan få i en undervisningssal är den direkta dialogen med studenter före, efter och under. Det skapar en annan sorts dynamik och andra förutsättningar för att ta upp de spontana frågorna i undervisningssituationen, säger han.
De förinspelade föreläsningarna säger han att man ska vara restriktiv med framöver, och i de fall de används ska läraren schemalägga frågestunder i nära anslutning så att det finns ett tydligt diskussionsforum.
"Vi strävar efter att lägga ut så mycket lärarledd tid vi bara kan med de resurser vi har."
Utöver det faktum att få lärarledda timmar kan skapa utrymme för mer flexibilitet för kursdeltagare som exempelvis jobbar samtidigt, så kan Jonas Almqvist inte se några fördelar med att hålla timmarna nere. Men en önskan att schemalägga mer lärarledd tid är förstås inte den avgörande faktorn för hur många timmarna faktiskt blir i slutändan, det handlar snarare om hur mycket de från universitetet tilldelade kursresurserna räcker till.
– Den resursen skiljer sig åt mellan fakulteter, vetenskapsområden och kurser. På teknisk-naturvetenskapliga fakulteten och MedFarm [vetenskapsområdet för medicin och farmaci, reds. anm.] kan man lägga mer lärarledd tid för att de har mer pengar helt enkelt, säger Jonas Almqvist.
Och det är förstås inte enbart den faktiska schemalagda undervisningen som drar resurser, utan även det kringliggande arbetet. För en timmes föreläsning i klassrum tilldelas läraren sammanlagt fyra arbetstimmar för planering, genomförande och efterarbete.
– Vi strävar efter att lägga ut så mycket lärarledd tid vi bara kan med de resurser vi har.
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier har efter pandemin tillsatt en internutredning för att samla ihop erfarenheter från de två senaste åren för att se vad de kan lära sig av den påtvingade digitaliseringen av utbildningarna.
– Vad har vi lärt oss av den här brutalimplementeringen av distansundervisning, om man ser till både det positiva och det negativa? Vad hade lärarna kunnat göra bättre och vad vill vi förädla? Vi vill lyfta frågan kring vilka moment som eventuellt skulle kunna ligga på distans och som kanske kan leda till att man kan utöka antalet lärarledda timmar på plats. Men vi får se vad det leder till. I alla fall är personalen och våra studenter mer öppna idag för att hitta lösningar och utveckla kurser med hjälp av digital teknik, säger Jonas Almqvist.
Kommer uppdatera
Uppsala studentkår har i rapporten "Lärarledd tid vid Uppsala universitet" sammanställt hur många lärarledda timmar utvalda utbildningar snittar i veckan. Rapporten omfattar scheman från de områden Uppsala studentkår har kårstatus för, det vill säga historisk-filosofiska, språkvetenskapliga, teologiska utbildningsvetenskapliga, medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteten (undantaget företagsekonomiska, nationalekonomiska och statistiska institutionen, som tillhör Uppsalaekonomerna).
I den första versionen av rapporten är utbildningssociologi A den utbildning med minst antal lärarledda timmar i veckan, med 1,68 h/vecka, men den siffran kommer att revideras efter begäran av institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Den korrekta siffran ska vara 2,79h/vecka. Rapporten kommer därför att uppdateras.
