Utbildningsministern om akademisk frihet och universitetens roll gentemot politiker, näringsliv och studenter
Det är en ovanligt varm augustieftermiddag när jag får chansen att följa med Anna Ekström på ett besök hos Uppsala universitet Musik och Museer (UUMM). Efter besöket får jag möjlighet att ställa några frågor till ministern under en solig promenad från orangeriet, tillbaka till hennes bil. Medan vi orienterar oss bland de kringelkrokiga stigarna i botaniska trädgården börjar vi prata om något betydlig mer svårnavigerat - akademisk frihet.
Frågan om akademisk frihet har åter-aktualiserats i den samtida debatten på sistone, kanske mest nyligen i ljuset av den uppmärksammade artikeln i The Times, som förra veckan rapporterade om hur titlar tagits bort från brittiska universitets kurslitteraturlistor på grund av stötande innehåll. Samtidigt har sommarens debattinlägg i Curie, en nättidning om forskning som ges ut av Vetenskapsrådet, haft ett överhängande fokus på universitetens roll i relation till externa aktörer, såsom statliga myndigheter och näringsliv.
Jag frågar Ekström om hennes syn på balansgången mellan akademisk frihet och den roll som universitet har gentemot statliga myndigheter, näringsliv och studenter. Hon inleder med att betona vikten av akademisk frihet, och menar att vi ser en utveckling runt om Europa, och i Sverige, där akademins självständighet blir allt mer hotad.
- Vi ser en utveckling runt om i Europa, och faktiskt också i Sverige, där högerkonservativa och nationalistiska krafter börjar ställa krav på att påverka forskningens innehåll och vilka forskningsämnen man väljer. Vi ser också att hoten mot forskare ökar, och de ämnesområden där hoten ökar allra mest är sådana där det finns en stark samhällsdebatt. Det kan vara genusforskare, det kan vara klimatforskare, och det kan vara kriminologer som drabbas.
Utbildningsministern berättar att det var just den här typen av hot och påtryckningar som gjorde att regeringen nyligen la ett förslag om att införa en allmän princip om akademisk frihet i högskolelagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i april förra året, och lagändringen trädde i kraft från och med juli samma år. Ekström säger att lagändringen är till för att skydda den akademiska friheten i ljuset av ett ökat tryck på forskare och universitetens verksamhet.
- Vi ser också i riksdagen hur framförallt representanter för Sverigedemokraterna lägger förslag som är direkta ingrepp i det som jag tycker att forskarna ska bestämma om, nämligen vilka forskningsämnen man ska välja och hur publikation ska ske och liknande.
Till skillnad från den akademiska friheten är forskningsfriheten i Sverige grundlagsskyddad. Detta innebär ett starkare försvar då ändringar i forskningsfriheten kräver att riksdagen fattar två likadana beslut i frågan, och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten. Huruvida den akademiska friheten också borde grundlagsskyddas är ett omdiskuterat ämne, och inför valet 2022 är det en fråga som Liberalerna aktivt driver. Men för Ekström är detta en fråga som man ännu inte kan ta ställning i.
Ett annat omdebatterat ämne inom akademisk frihet handlar om vilken typ av samarbete som ska råda mellan universiteten och näringslivet. Ekström ser positivt på ekonomisk samverkan mellan akademin, näringslivet och stiftelser.
- Sverige är ju det land, både i EU och i världen, som verkligen utmärker sig i att man har stora investeringar i forskning och att man satsar mycket pengar på forskning. Vi har också en stor del av de resurserna som satsas som kommer från näringslivet eller från fristående stiftelser, och det ska vi vara glada över.
Samtidigt vill hon betona vikten av att universiteten tar sitt ansvar i hanteringen av dessa typer av samarbeten.
- Lärosätena ska tacka nej till pengar om det är så att pengarna kommer med villkor som inte går ihop med de villkor som ska gälla på ett lärosäte. Jag har mycket stort förtroende för lärosäten och lärosätesledningar - det här är en viktig uppgift för dem. Ska man bedriva forskning så måste man ha ett förtroende, och det hänger väldigt mycket ihop med hur man hanterar sina samarbeten.
Hur ligger det då till med studenternas inflytande i universitetsutbildningen? Jag frågar Ekström hur hon ser på studentpåverkan i frågor som rör undervisning, i relation till akademisk självständighet.
- Hela min erfarenhet - som studentaktiv själv och när jag har suttit i lärosätesstyrelser - är att studenter, när de organiserar sig för att få inflytande, driver kvalitetsfrågor. Jag har aldrig varit med om annat än att studentkårer och studentföreträdare arbetar för att stärka kvalitén i undervisningen.
Den korta promenaden från parken har nu lett oss fram till ministerns bil som står parkerad utanför Evolutionsbiologisk centrum. Innan vi skiljs åt blickar Ekström framåt mot det svenska ordförandeskapet i EU, våren 2023. Då planerar man att ta upp frågan om studentinflytande inom EU. Några punkter som ligger på agendan då är forskningsinfrastruktur, öppen vetenskap, och samverkan med det omgivande samhället.
