Regeringsbeslut kritiseras från flera håll
Regeringen fattade under torsdagen beslut om att halvera mandatperioden för universitetsstyrelser från tre år till 17 månader. Man vill även se över rekryteringsprocessen och kriterier vad gäller erfarenhet och kompetens bland styrelseledamöterna, rapporterade Dagens Nyheter under gårdagen.
En universitetsstyrelse är universitetets högsta beslutande organ och svarar inför regeringen. I Uppsalas universitetsstyrelse, även kallat konsistoriet, sitter 15 ledamöter varav majoriteten väljs av regeringen. Universitetets rektor är en fast ledamot och tre ledamöter väljs av lärarna som undervisar på universitetet och tre ledamöter av studenterna.
Det nya regeringsbeslutet rör alltså de ledamöter, inklusive ordförande, som väljs av regeringen. Dessa kommer alltså att bytas ut med kortare intervall. Till Dagens Nyheter säger utbildningsminister Mats Persson (L) att beslutet beror på säkerhetsläget i Europa och att det gäller nästkommande mandatperiod, men inte planeras fortsätta framöver.
Beslutet har sedan tillkännagivandet mötts av kritik från flera håll. Sveriges förenade studentkårer (SFS) gick ut med ett officiellt uttalande i respons till regeringens beslut.
“Enligt SFS innebär beslutet en inskränkning i lärosätenas självbestämmande och riskerar att hota den akademiska friheten som i sin tur är avgörande för den fria forskningen och utbildningen [...] Varken dagspolitik, intressegrupperingar eller trollfabriker ska styra vad som får forskas på eller undervisas om vid universitet och högskolor”, skriver de på sin hemsida.
Även Uppsalas prorektor Coco Norén har delat SFS replik med kommentaren: “Kloka ord! Vem ska bestämma över utbildningen och forskningen?”
Ordförande för Sveriges universitet- och högskoleförbund Hans Adolfsson säger till webbtidningen Dagens Arena att detta i praktiken kommer att innebära att varje styrelse enbart kan jobba i ett år, eftersom det tar tid för ledamöter att sätta sig in i styrelsens roll och arbetssätt.
