Ny forskningsberedning tillsatt

Den tillsatta forskningsberedningen har till uppgift att agera rådgivare till regeringen. Gruppen består av ett flertal experter med stor kunskap om svensk forskning och dess internationella konkurrenskraft. En viktig uppgift kommer att vara att rådge regeringen i utarbetandet av den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen, som beräknas till slutet av 2024.

Utbildningsminister Mats Persson beskriver att hans ambition är att stärka både förutsättningarna för forskningsintensiv innovation och kvaliteten i svensk forskning.

– I en tid där faktaresistens är alltmer utbrett behöver den fria forskningen värnas. [...] Högre utbildning och forskning är avgörande för Sveriges kompetensförsörjning och för att Sverige ska kunna vara konkurrenskraftigt samt för att möta olika samhällsutmaningar, säger han i ett pressmeddelande.

De 15 ledamöterna representerar olika områden och ska bidra med nationell och internationell omvärldsbevakning och analyser och råd till forsknings- och innovationspolitiken.

En av de tillsatta ledamöterna är Linnéa Carlsson, tidigare ordförande för SFS doktorandkommitté. I utarbetandet av forsknings- och innovationspolitiska propositionen kommer hon att ha en viktig roll i att representera studenterna och doktorandernas perspektiv.

– Det ska bli otroligt roligt och utmanande att tillsammans med kollegor få bistå regeringen i utarbetandet av forskningspolitiken för de kommande åren. Jag hoppas att med mitt perspektiv som doktorand och junior forskare kunna lyfta en långsiktighet i forskningspolitiken som ofta saknas, säger Linnéa Carlsson till SFS.

Även Anders Hagfeldt, rektor vid Uppsala universitet, har utsetts att ingå i regeringens forskningsberedning.
I en intervju med tidningen Altinget delar Anders Hagfeldt med sig av regeringens bild av att fokusfrågorna ska vara excellens, internationalisering och innovation, och lyfter vikten av att som ett litet land hitta samarbeten i frågor som digitalisering och klimat. Han tror att Uppsala universitet som ett större lärosäte kan bidra till den fria forskningen.

– Vi ska stå upp för den fria akademiska forskningen och excellens i våra rekryteringar, men sen är det också viktigt att att utveckla strategiska samarbeten mellan svenska lärosäten, och även med näringsliv, för att göra Sverige till en stark forskningsnation och global aktör.

Utöver detta menar Anders att en annan viktig pusselbit är fokus på breda universitet och det är hur vi finansierar forskningsinfrastruktur.

– Vi behöver som land titta på hur finansieringen kan ske på ett bättre sätt än nu.