Nobelpristagarna år 2023

Måndag - Medicin eller fysiologi
Nobelpriset i medicin eller fysiologi tilldelades ungerskan Katalin Karikó och amerikanen Drew Weissman för deras upptäckter rörande nukleosidbasmodifieringar som möjliggjorde utveckling av effektiva mRNA-vacciner mot Covid-19. Pristagarna har alltså upptäckt hur mRNA -teknik kan användas vilket bland annat har hjälpt till att ta fram Covid-19 vaccinet. Priset var ganska väntat eftersom utländska medier länge har spekulerat i att belöna ordentligt dem som la grunden till att ett vaccin kunde skapas snabbare än normalt.  Karikó och Weissmans upptäckter har räddat många liv och går alltså i linje med Alfred Nobels vilja att priset ska belönas till dem vars upptäckter är störst för mänskligheten.

Tisdag – Fysik
Nobelpriset i fysik gick till amerikanen Pier Agostini (Ohio State University, USA), ungersk-österrikaren Ference Krausz (Max Planch insitute of Quantum Optics & Ludwig Maximilians Universität, Tyskland) och franskan Anne  L’Huillier (Lunds universitet, Sverige) för deras arbete av elektroner i blixtbelysning. Fysikpristagarnas forskning har hjälpt oss att komma ner på korta tidsskalor för att se elektronernas rörelse i blixtbelysning under ett ögonblick. Deras forskning är en grundforskning för att förstå hur elektroner utifrån en attosekund tidsskala rör sig vilket långsiktigt är användbar kunskap för att bland annat skapa bättre solceller och förstå fotosyntesen bättre. Denna form av attosekundssystem kan användas i projekt som jobbar med molekylär fingeravtryck exempelvis vid diagnostiseringen av lungcancer.

Onsdag – Kemi
Onsdagen började dramatiskt, då ett pressmeddelande nådde flera medier innan KVA (Kungliga Vetenskapliga Akademien) formellt beslutade nobelpristagarna i kemi.  Hur som helst, delades nobelpriset i kemi ut till tre verksamma forskare i USA, nämligen fransmannen Moungi Bawendi (Massachusetetts institute of Technology), amerikanen Louis E. Brus (Columbia University) och ryssen Alexei Ekimov (Nanocrystals Technology) för sina upptäckter och synteser av kvantprickar. En kvantprick är en väldigt, väldigt, väldigt liten prick i nanometerskala, dvs en miljarddels millimeter. Forskarna har stigit in i den så kallade kvantvärlden genom att dela ett ämne och då har de upptäckt att egenskaperna ändras hos ämnet, t.ex att färger ändrar sig. Med hjälp av kvantprickar har forskarna alltså upptäckt hur färger kan tillverkas. Denna upptäckt av kvantprickar ger en fantastisk insikt i att förstå hur ämnen beroende av sin storlek kan antas olika egenskaper, vilket kan ha stor betydelse för vidare forskning i samhället.

Torsdag – Litteratur
Nobelpriset i litteratur gick till den norske författaren Jon Fosse för hans nyskapande dramatik och prosa som ger röst åt det osägbara. Fosse är den första norrmannen sen år 1928 att tilldelas litteraturpriset. Han har i över 10 års tid varit med i nobelprisspekulationerna, så priset kom inte som en chock för de allra flesta. Fosse är Norges mest produktiva författare och ger i sina verk en röst åt det som inte går att uttrycka. Hans berättarstil kantas av fåordiga karaktärer och många omtagningar. Hans debutroman är Svart (1983) och han har sedan dess skrivit barnböcker men framför allt dramatik, som har översatts till ett fyrtiotal språk. Efter Henrik Ibsen är han den mest spelade norske dramatikern.

Fredag – Fredspriset
Nobels fredspris tilldelades den iranske människorättsaktivisten Narges Mohammadi för hennes kamp för Irans kvinnor. Idag sitter hon fängslad i det ökända iranska Evinfängelset. Mohammadi beskrivs som ett fyrtorn för kvinnors rättigheter mot systematisk diskriminering. Hennes arbete sätts i större kontexter som rör, frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstat. Protesterna i Iran 2022 präglades till största del av kvinnorörelser som hade Mohammadi som förebild och hon fungerade som en ledarroll för dem även om hon satt fängslad. Priset till Mohammadi kan också ses som ett pris till hela kvinnorörelsen som uppstod i Iran hösten 2022.

Måndag – Ekonomi
Sveriges Riksbanks ekonomipris till Alfred Nobels minne gick till amerikanskan Claudia Goldin (Harvard University) för att hon förbättrat vår förståelse av kvinnors arbetsmarknadskultur. Goldin var en väntad pristagare, då hon i flera år har varit tippad samt vunnit flertal prestigefyllda priser. Hon tillhör forskningsskaran som blivit citerad många gånger i annan forskning och hennes forskningsområde får därmed en erkänd stor betydelse. I sin forskning pekar Goldin på löneutveckling, att den skiljer sig åt i ett heterosexuellt par efter att de har fått sitt första barn. Kvinnan kommer efter i löneutvecklingen jämfört med mannen eftersom hon förväntas ta hand om det nyfödda barnet i hemmet medan mannen kan bedriva en jourverksamhet vilket gör honom lätt tillgänglig för arbetsgivaren. I Sverige kan Goldins slutsatser vara okontroversiella då det gjorts framsteg för kvinnors löneutveckling, men i andra länder, till och med vissa europeiska där det diskuteras om männen kan stanna hemma med barnen, kan Goldins forskning få stor betydelse.