Annons
Annons
Festande
Hur påverkar studentfestandet hjärnan? Ny rapport visar oroande siffror.
Foto: Pixabay

Den festande studentens hjärna


Alkohol är särskilt skadligt för den unga hjärnan, enligt den nya rapporten “Alkohol och hjärnan”, vilket rimmar illa med den alkoholkultur som finns i många delar av Uppsalas studentliv, inte minst bland de yngre studentgrupperna.

– Vår upplevelse är att alkohol ganska ofta är inblandat när studenter söker oss, men det är relativt sällan som problem kring alkohol är primär sökorsak, uppger Johanna Elmersjö, kurator på Studenthälsan vid Uppsala universitet.

Den nya rapporten, “Alkohol och hjärnan” visar att alkohol har en rad negativa effekter på hjärnan inom alla åldersgrupper, och att alkohol kan orsaka både akuta och långsiktiga kognitiva försämringar. Alkoholkonsumtion i yngre ålder är däremot extra skadligt då hjärnan inte växt klart, och kan påverka funktioner som kognitiv flexibilitet, inlärning samt ökad risk för demens. Berusningsdrickande i ung ålder ökar även risken för att senare utveckla ett beroende.

Rapporten är en sammanställning gjord av en internationell oberoende grupp alkoholforskare och syftet med den är att öka kunskapen om de samband som finns mellan alkoholkonsumtionen och de problem som tas upp.

I Uppsalas studentliv finns en stark alkoholkultur vilket märks av på flera sätt. Studenthälsan på Uppsala universitet möter många studenter i sitt arbete och ämnet alkohol är något som ständigt dyker upp, både genom att studenter själva vill prata om det och att studenthälsan tar upp frågan.
– Vi har dels några frågor om alkohol som vi ställer till alla nya besökare[...]. Vi kommer också in på alkoholkulturen när vi är ute och föreläser eller har workshops för programföreningar och nationsaktiva, skriver Johanna Elmersjö, kurator på studenthälsan i ett mejl till Ergo.

Studenthälsan har ingen statistik på hur vanligt det är att studenter som vänder sig till dem har ett problem där alkohol är inblandat på något sätt, men Johanna Elmersjö menar att alkohol ganska ofta har en roll.

 – Alkohol kan vara inblandat till exempel hos en del av dem som söker oss för ångestproblematik eller studiestress. Det förekommer också kopplingar till depressivitet, men framförallt ser vi att alkoholen oftast är kopplad till festdrickande som blir för mycket och påverkar på olika sätt hos olika individer, skriver Johanna Elmersjö. Hon menar däremot att det är relativt sällan som problem kring alkohol är primär sökorsak till Studenthälsan.

Enligt Ekonomifakta så är genomsnittsåldern i Sverige för när man börjar studera 25 år. Internationellt sett är det ganska sent, enligt rapporten är hjärnan färdigutvecklad först vid 25-30 års ålder. Många av de som börjar plugga och deltar aktivt i studentlivet där alkohol har en stor roll är klart yngre än 25, kan konstateras av vem som helst som besökt nationerna i Uppsala.

I rapporten konstateras att den del av hjärnan som mognar sist är prefrontala hjärnbarken, som styr förmågan att planera, prioritera och fatta beslut. Alkoholkonsumtion i tonåren kan öka risken för skador och olyckor, våld och självmord, eftersom riskbeteenden förstärks genom att dricka alkohol. Samtidigt finns ett ökat riskbeteende hos unga som i sig kan öka önskan att dricka alkohol, särskilt berusningsdrickande och även användning av andra droger.

De studenter som söker stöd hos Studenthälsan för sina alkoholvanor har oftast upplevt negativa konsekvenser av olika slag.
– Det som bland annat tas upp är att man har återkommande bakisångest, har haft obehagliga minnesluckor, har hamnat i situationer som man har ångrat och/eller haft ett beteende i samband med alkoholkonsumtion som påverkat relationer till vänner eller partner. Att studierna blivit påverkade lyfts ibland, likaså sämre sömn. En uttalad social press att dricka upplever vi att det är färre som tar upp i dag än för 5-10 år sedan, men de studenter som inte är intresserade av alkohol eller festkulturen brukar nämna att de upplever att det är svårare att hitta en social gemenskap i Uppsala om man väljer bort detta, skriver Johanna Elmsjö.

En hög alkoholkonsumtion kan även leda till beroende som innebär svårigheter att kontrollera drickandet trots negativa sociala och andra konsekvenser. Enligt rapporten pekar forskning även på att berusningsdrickande i ung ålder ökar risken för att utveckla beroende senare i livet. Alkoholberoende är därmed något som främst uppstår när man är ung.

Bland de studenter som kommer till studenthälsan och upplever sin alkoholkonsumtion som problematisk är det många som tar upp att det känns svårt att kontrollera sin konsumtion. Men en del av dem gör också tillägget att de inte gjort några seriösa försök att förändra, enligt Johanna Elmsjö.  

– Med stöd från vänner/närstående, oss på Studenthälsan eller annan verksamhet upplever vi att de flesta lyckas förändra sina vanor, och tidiga tecken på beroende kan då brytas. Den unga hjärnan är som sagt mer känslig för skador men om man upplever en alkoholkonsumtion som är svår att kontrollera brukar vi förmedla som hopp och motivation att det å andra sidan kan vara lättare att förändra sina vanor som ung.

En minskad, eller att helt avstå från alkoholkonsumtion är en viktig faktor för ökad mental hälsa enligt rapporten. Författarna uppmanar till en rad alkoholpolitiska åtgärder för att minska ekonomisk överkomlighet, tillgänglighet och acceptans av alkohol.


Annons

Annons

Läs mer

2024-05-29 12:40
Under måndagskvällen ägde Uppsala studentkårs traderingsmiddag rum på Gästrike-Hälsinge nation. Ett sextiotal kårnära…
2024-05-24 09:45
I onsdags sprangs det årliga studentloppet som anordnas av Studentidrott Campus 1477. Upp mot 200 glada löpare deltog i…
2024-05-21 10:13
Framtagandet av beslutsunderlag för en eventuell omlokalisering av Gamla torget har dragit ut på tiden och inget besked…