Götheborske Spionen läggs ner
– Det är fortfarande svårt att ta in, även om vi länge har vägt fram och tillbaka mot det här beslutet. Folk som är en del av Spionen är ju inte förvånade över att vi har landat i detta, det var snarare väntat, säger Spionens ordförande Elina Falsafi Tonekaboni till Ergo dagen efter beskedet.
Götheborske spionen, eller i dagligt tal “Spionen”, har sedan 1936 bevakat studentlivet i Göteborg. På grund av ekonomiska och organisatoriska utmaningar sätter tidningens nuvarande styrelse dock, med stort vemod, “punkt för 88 års historia”. Spionen har de senaste åren bestått av en styrelse och två anställda, varav en chefredaktör och en digital redaktör som stått för det redaktionella arbetet.
Styrelseordförande Elina Falsafi Tonekaboni berättar att det har funnits ekonomiska svårigheter och tankar på att lägga ner tidningen i flera år, och det är i huvudsak svårigheter med ekonomin som nu lett till att beslutet tagits. Spionen har finansierats av Göteborgs universitet från en speciell pott som är avsedd för studentmedia. Ökad konkurrens om pengarna från andra medier har över tid lett till minskade bidrag. Under åren har det efter hand gjorts små förändringar för att få ihop verksamheten och både styrelsen och de anställda har flaggat för oro kring ekonomin.
När styrelsen i slutet av våren såg över ekonomin kom insikten att de befintliga tjänsterna behöver skäras ner ytterligare till 2025, något som då lyftes med berörda parter. Det har också förekommit svårigheter med engagemang från studenterna i den ideella föreningen Tidningsföreningen den Götheborgske Spionen, som driver Spionen. Det har varit svårt att driva en ideell förening när det inte funnits tillräckligt med medlemmar och personer som är villiga att sitta i styrelsen. Elina Falsafi Tonekaboni berättar att de bland annat har övervägt att skära ner på personal eller dra ner anställningsgraden för att få verksamheten att gå ihop.
– Men det tror vi samtidigt hade försämrat villkoren för de anställda och gjort arbetet ännu svårare att genomföra arbetet än vad det behöver vara. Allt det här kombinerat har ju gjort att det varit väldigt svårt att fortsätta driva verksamheten utan att vi ser allvarliga risker för försämrad arbetsmiljö, säger Elina Falsafi Tonekaboni.
Därmed såg styrelsen att beslutet om nedläggning under rådande förutsättningar var det enda rimliga, och de anställda har därmed blivit uppsagda på grund av arbetsbrist.
– Det har varit det svåraste och tråkigaste med det här beslutet, säger Elina Falsafi Tonekaboni.
Vad tror du detta innebär för bevakningen av studentlivet i Göteborg?
– Spionen har ju varit en tidning för alla studenter vid Göteborgs universitet. Så även om det finns andra studentmedier ute på fakulteterna som kan granska och rapportera så finns väl en oro att det kan bli lite av ett tomrum och att man tappar helhetsbilden, säger Elina Falsafi Tonekaboni.
Men hon är hoppfull inför framtiden och tror inte att detta behöver vara sista spiken i kistan för Spionen. Beslutet kommer officiellt att tas på nästa årsmöte i mars, och fram till dess återstår att se om något ändras. Just nu påbörjas avvecklingen på ett sätt så att en återuppståndelse är möjlig i framtiden. Allt material arkiveras och föreningen kommer att finnas kvar. En stark förhoppning är att Spionen i framtiden kan återskapas i en ny organisationsform som bättre passar förutsättningarna.
– Ibland måste något dö för att kunna återuppstå igen. Och det är oftast i situationer av kris eller när man sitter med kniven mot strupen som ett visst engagemang kan väckas till liv.
Tidigare i år kunde Ergo rapportera om att en annan studenttidning läggs ner. Studietid, Stockholms universitets studentkårs tidning, lades då ner efter ett beslut från kårstyrelsen med anledning av en ansträngd ekonomi.
