Fyra av tio lärare utsatta för trakasserier – studenter vanligaste förövarna

Studien visar att 4 av 10 forskare och lärare inom Svensk högskolesektor utsatts för kränkningar, hot eller våld. Inom varje ämnesområde svarade över 30 procent att de blivit utsatta. Högst var inom humaniora och samhällskunskap, där hela 47 respektive 43 procent uppgav sig ha erfarenhet av hot, våld eller trakasserier.

Det visade sig att den största gruppen som återfanns bland förövarna var studenter och egna kollegor, snarare än utomstående. De vanligaste sätten som hot och våld förekom på var via mejl följt av hotfullt agerande öga mot öga och hot eller påhopp via sociala medier.

Studien visade en del könsskillnader. Kvinnor var mer utsatta än män samt kände till större del oro för att bli utsatta. Kvinnor visade sig också till större del utsättas av studenter, medan de manliga kollegorna till större del utsattes av kollegor. Hälften av de svarande som hade utsatts uppgav att förövaren var en student och oftast skedde incidenterna i samband med undervisning eller handledning. 

Saco-s, fackförbundet på Uppsala universitet har ingen statistik över frågorna men kan i vissa fall bekräfta bilden som ges av rapporten. När det kommer till den stora andelen, 40 procent utsatta, som framgår i rapporten från Göteborgs universitet så är det dock inte något som Saco-s känner igen. 

– Vi har inte några siffror på detta men det är inte en fråga som vanligtvis kommer till oss. Om medlemmar upplever hot så hoppas jag att den tystnaden vi märker innebär att de vänder sig till arbetsgivaren och att de då får tillräckligt stöd därifrån, skriver Robert Malmgren, ordförande på Saco-s vid Uppsala universitet i ett mejl till Ergo. 

Att andelen inkomna ärenden och siffrorna från rapporten, som baseras på självrapportering, skiljer sig så mycket pekar mot att mörkertalet kan vara stort. Att det är studenter och egna kollegor som är mest representerade hos förövare är en bild som Robert Malmgren uppger generellt stämmer överens med hur det ser ut på Uppsala universitet. När det gäller vissa politiskt laddade frågor beskriver han dock att det finns en större tendens att hot kan komma från utanför organisationen i form av mail till enskilda forskare eller lärare. 

Finns det en trend även på Uppsala universitet att det är inom vetenskapsområdet HumSam som det förekommer störst del hot och våld?
– Det stämmer överens med de ärenden vi har haft som är inom temat hot. När det gäller hot från utanför organisationen så kan jag spekulera i att det kanske beror på att flera teman inom humaniora och samhällsvetenskap är känsliga jämfört med exempelvis teknik. När det gäller hot från student eller medarbetare kan vi inte se samma tendens utifrån de ärenden vi arbetat med, skriver Robert Malmgren.

När det kommer till könsskillnader som visar sig i rapporten så kan han bekräfta att det även vid Uppsala universitet är vanligare att det är kvinnor oftare än män som upplever sig utsatta för hot. 

Vad kan vara orsaker till att personer inom akademin hotar eller trakasserar andra?
– Detta blir väldigt spekulativt då vi inte har några data att luta oss mot. Det som vi kan säga är att det finns en hög arbetsbelastning inom universitetet och besparingskrav som påverkar nu mer än tidigare. Det finns flera olika organisatoriska orsaker som gör att man kan känna sig pressad och därmed agera på problematiska sätt. Vilket på inget sätt ursäktar beteendet men visar på vad man kan arbeta med för att förebygga denna typ av problem.