Vandelsutredningen väcker kritik inom akademin
Under förra veckan tog migrationsministern Johan Forssell emot utredningen Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd, den så kallade vandelsutredningen, som föreslår att återinföra ett grundläggande krav på vandel (levnadssätt) i utlänningslagen.
Det var 2023 som en utredare fick i uppdrag att föreslå sätt att kunna dra in uppehållstillstånd på grund av bristande vandel, det vill säga att ett uppehållstillstånd ska kunna nekas eller återkallas för personer som brister i sitt levnadssätt.
Exempel som ges under tisdagens presskonferens för vad bristande vandel innebär, är bland annat brott och återfallande i brott, samröre med kriminella nätverk eller våldsbejakande organisationer och även yttranden som allvarligt hotar grundläggande svenska demokratiska värden.
Däremot anser utredaren inte att exempel på vad bristande vandel innebär bör föras in i lagtexten, vilket innebär att det blir upp till migrationsdomstolarna att bedöma.
Migrationsminister Johan Forssell anser att utredningens förslag går i linje med vad regeringen vill. Målet är enligt utredningens förslag att den skärpta lagstiftningen ska träda i kraft i juli 2026.
Utredningens förslag har kritiserats från flera håll, bland annat inom akademin. Utredningen föreslår bland annat att det ska bli lättare för Migrationsverket att få information från andra myndigheter om utländska medborgare, vilket innefattar utländska studenter som studerar på landets lärosäten.
I januari fick några av de större universiteten i Sverige meddelande från vandelsutredningen där de bland annat fick frågan hur de ställer sig till en generell uppgiftsskyldighet. Svenska universitet har redan skyldighet att lämna vissa uppgifter till migrationsverket, till exempel om en student avbryter sina studier i förtid eller inte påbörjar utbildningen som tänkt. En generell uppgiftsskyldighet skulle innebära att Migrationsverket kan begära ut fler uppgifter, som exempelvis studieresultat.
Rektorerna vid de fyra största universiteten i sverige, däribland rektor Anders Hagfeldt vid Uppsala universitet, skrev i februari en debattartikel i tidningen Altinget där de ifrågasätter lärosätenas roll att rapportera om sina studenter och anställdas bristande levnadssätt, och att de frågor som de fått “skaver och gör oss bekymrade över den svenska rättssäkerheten”.
Även Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) är kritiska till ökat uppgiftslämnandet från universitet och högskolor till Migrationsverket.
–Detta är fel väg att gå. Universitet och högskolors uppgift är att utbilda, forska och sprida kunskap. Akademin ska inte vara ett verktyg för statlig övervakning, säger Elsa Berlin, vice ordförande Sveriges förenade studentkårer i ett pressmeddelande.
Både SFS och rektorerna i debattartikeln uttrycker en oro för att införandet av en generell uppgiftsskyldighet kommer att leda till oro hos internationella studenter och anställda, och potentiellt göra att Sverige blir mindre attraktivt som land att studera i.
–Sverige behöver bli bättre på att rekrytera internationella studenter, annars kommer högskolorna inte lyckas tillsätta alla utbildningsplatser som behövs för att klara kompetensförsörjningen. Att misstänkliggöra och öka kontrollen av de studenter som har kommit hit sänder helt fel signaler, skriver Elsa Berlin i pressmeddelandet.
