Uppsala universitets förenade studentkårer anmäler Uppsala universitet till UKÄ
Enligt högskolelagen har studenter rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ där verksamheten har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Uppsala universitets förenade studentkårer (UUFS) väljer nu att anmäla Uppsala universitet till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) eftersom elektorsförsamlingarna på universitetet inte har studentrepresentanter.
UUFS är ett samverkansorgan för alla kårer vid Uppsala universitet. Elektorsförsamlingarna finns i de tre vetenskapsområderna vid Uppsala universitet, vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap, vetenskapsområdet för medicin och farmaci och vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap. I elektorsförsamlingarna på Uppsala universitet bereds bland annat val till vicerektorer.
UUFS gjorde en anmälan av samma anledning redan 2022, då UKÄ:s bedömning blev att studenterna har rätt att vara representerade i elektorsförsamlingarna och att detta ska implementeras. I en uppföljning av ärendet 2024 konstaterade UKÄ att Uppsala universitet har redovisat att universitetet kommer att revidera sina riktlinjer under våren 2025 då nästa revidering av riktlinjerna är planerad. I uppföljningen framgår också att UUFS välkomnar svaret utan anmärkningar.
– Efter Uppsala universitets uppföljningsyttrande får vi i UUFS möjlighet att yttra oss över det. Vi säger att vi är nöjda med universitetets svar eftersom det är precis det vi önskade - en revidering av riktlinjerna som ger oss den representation som UKÄ, högskolelag och högskoleförordning ger oss rätt till, skriver Tim Nedergård, ordförande för Uppsala teknolog-och naturvetarkår och talesperson för UUFS i ett mejl till Ergo.
Men vad hände hände sen?
När ärendet avslutas i februari 2024 påbörjas en beredningsprocess inför revideringen våren 2025. Tre alternativ läggs på bordet: A - att tre studentrepresentanter ska tillsättas i elektorsförsamlingen med rösträtt, B - att tre studentrepresentanter ska tillsättas i elektorsförsamlingen med närvaro- och yttranderätt, och att C - en studentrepresentant ska tillsättas i elektorsförsamlingens valberedning.
Den arbetsgrupp som tillsatts för att jobba med frågan kunde inte nå konsensus kring något av alternativen, och rektor beslutade hösten 2024 att skicka alternativen på internremiss inom universitetet. Inte heller där kunde instanserna; de tre vetenskapsområdena, UUFS och Rådet för lika villkor nå konsensus.
Kort därpå behövde en ny vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap väljas, ett val som inte kunde invänta beslut varpå det bestämdes att tills vidare implementera alternativ B+C, alltså; tre studentrepresentanter till elektorsförsamlingen med närvaro- och yttranderätt samt en studentrepresentant i elektorsförsamlingens valberedning för beredning av val som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation.
Nu den 23 april fattade rektor ett slutgiltigt beslut i ärendet om de reviderade riktlinjerna, vilket går i linje med det tillfälliga beslutet som togs tidigare. Ett beslut som studentrepresentanter i rektors ledningsråd har reserverat sig mot, då UUFS framhållit alternativ A+C som de enda tillräckliga lösningarna.
– Vi studentkårer menar att vi genom dessa reviderade riktlinjer inte får den rätt till studentinflytande som UKÄ, högskolelag och högskoleförordning ger oss rätt till. Det beslutet säger är att vi får närvaro- och yttranderätt, men INTE rösträtt som vi menar att vi har rätt till. Därmed har vi upprättat en ny anmälan till UKÄ. När vi yttrade oss till UKÄ och sade att vi var nöjda med universitetets uppföljning att de tog till sig av beslutet kunde vi faktiskt inte tänka oss att det fortsatt skulle bli så stort motstånd mot studentrepresentation som det blev, skriver Tim Nedergård.
Vad händer nu?
När en anmälan inkommer ska UKÄ först ta ställning till om ett ärende ska utredas. Om anmälan utreds vidare går handläggningen i regel till så att lärosätet får tillfälle att yttra sig över anmälan, varefter anmälaren får tillfälle att kommentera universitetets svar. Handläggningen avslutas med att UKÄ fattar beslut i ärendet. UKÄ:s målsättning är att kunna fatta beslut om ärenden inom fem månader, men tiden kan ibland överskrida beroende på omfattningen av ärendet.
Enligt Jonas Nylinder, Verksjurist på UKÄ, har inga handläggningsåtgärder ännu åtgärdats i detta ärende.
Vad skulle en påföljd kunna bli för Uppsala universitet om det visar sig att universitetet inte följt sin revidering av riktlinjerna i enlighet med UKÄ:s uttalanden i den tidigare anmälan?
– Om UKÄ finner att lärosätet brutit mot någon regel som gäller på högskoleområdet kan UKÄ rikta kritik mot lärosätet. Några andra sanktioner än uttalande av kritik har UKÄ inte tillgång till, skriver Jonas Nylinder till Ergo.
