P-pillerstudien skapade oro - det innebär den egentligen

”Jag som letar efter vilka slags p-piller jag har efter det har kommit ut att vissa typer ökar chansen för bröstcancer med 50%”, står det i ett av de virala klippen på TikTok fråni november 2025. Tjejen i videon, Hanna*, vrider och vänder på sin låda med p-piller och ser in i kameran med en spelad panik. I videons undertext har hon skrivit: “måste byta p-piller PRONTO vill inte öka min chans för döden!”

I kommentarsfältet möts man av en stressad svärm av frågor: ”Har Dienorette är jag safe eller”, ”Någon som vet hur det är med Amorest 28?”, ”Får paniiiik, har inte sett något svar om Leverette”

Videon, som bara är en i mängden av de som publicerades om ämnet i november, kom snabbt upp i över 500 000 visningar och kommentarsfältet överöstes snabbt med rad efter rad va mentalt magknip. Frågan som alla ställde sig var: Är jag säker?

Att TikTok inte är den bästa platsen att ha välgrundade vetenskapliga diskussioner är tydligt. Men samtidigt, vad händer när det är just där många unga först möter medicinsk information som rör deras egen kropp?

Studien bakom rubrikerna

Det som utlöste reaktionerna var publikationen av en omfattande registerstudie från Uppsala universitet. Åsa Johansson, professor i medicinsk genetik och en av författarna bakom studien var inte beredd på studiens stora genomslag hos en ung publik. Själv är hon inte aktiv på sociala medier och var bortrest när studien blommade upp i Sverige.
 – Helt plötsligt såg jag bara missade samtal från bland annat SVT, TV4 och andra stora nyhetsredaktioner från både Sverige och andra länder. Då gick det upp för mig att studien hade fått ett oväntat genomslag, utan att jag kunde förstå vad det var som hade hänt. 

Spridningen av studien på sociala medier resulterade i att många unga tjejer tog kontakt med vården. Bland annat SVT och Dagens Nyheter rapporterade om det höga trycket som vårdcentraler och ungdomsmottagningar mötte från unga kvinnor med cancerskräck.

Att det finns ett samband mellan just bröstcancer och preventivmedel är sedan länge känt, även fast det inte har pratats lika mycket om som risken för blodpropp.
– Vi visste  redan när vi började med studien att det finns en ökad risk. Det har man vetat sedan långt tillbaka i tiden. Det är absolut inget nytt, säger Åsa.

Det som hon och hennes medförfattare däremot gjorde var att undersöka om risken skiljer sig åt mellan olika preparat. Svaret blev att hormonet gestagen generellt kunde kopplas till en högre grad ökad risk jämfört med andra.

Vad betyder ”ökad risk”?

För att få svar på om oron på TikTok är befogad blir en central fråga hur studiens resultat faktiskt bör tolkas i praktiken.
– Det den betyder är ju en 24% ökad risk i förhållande till din nuvarande risk. Så har man nästan noll risk och den ökar med 24% så är det fortfarande ingenting.

Problemet tycks vara hur orden ”ökad risk” lätt kan misstolkas. När siffror som ”50% ökad risk” sprids är det lätt att tolka dem som att risken att drabbas är 50%, vilket inte stämmer. Det handlar istället om hur en redan låg grundrisk förändras. 

Risken för bröstcancer stiger också exponentiellt med åldern och Åsa betonar hur liten betydelse resultatet egentligen har för unga, som nu i huvudsak är de som stressar upp sig. Är man ung och den relativa risken ökar med exempelvis 20 %, innebär det därför fortfarande en låg risk i praktiken, enligt Åsa Johansson. 
– Vår tanke var inte alls att skrämma upp folk.

Inte hela bilden

Samtidigt är också bilden mer komplex än en enskild riskökning. Hormonella preventivmedel har också flera positiva effekter. Utöver att hjälpa mot menssmärtor, rikliga blödningar och akne kan användningen skydda mot endometriecancer och äggstockscancer.

Äggstockscancer är ovanligare än bröstcancer men är samtidigt en betydligt farligare cancerform, enligt Cancerfondens statistik. Omkring nio av tio med bröstcancer överlever minst tio år, medan motsvarande siffra för äggstockscancer är cirka 45%. Därför är det komplicerat att svart på vitt säga att preparaten ökar risken för cancer. Men informationen om dess fördelar är också något som lätt faller bort i spridningen. Ny forskning håller redan på att planeras uppe på Åsas kontor. Bland annat vill man undersöka just skyddet mot äggstockscancer. 

Forskare oense om konsekvenserna

I Dagens Nyheters svar på p-piller-paniken i höstas tog de in Angelica Lindén Hirschberg, professor i obstetrik och gynekologi som menar att studien inte kommer att förändra några riktlinjer eller rekommendationer. 

Hur tänker du kring det?
– Att omedelbart ändra kliniska rekommendationer baserat på enskild studie är naturligtvis inte rimligt. Samtidigt framstår det som lite nonchalant att helt avfärda värdet av resultaten. Som forskare känner väl jag att vi vill ha en evidensbaserad vård. Så att gå ut och kritisera värdet av studien och huruvida vi ska beakta vetenskapliga resultat i hur vi bedriver vård… det är lite oroande faktiskt

Har man något eget ansvar i att vara påläst om riskerna hos de preparat man tar?
– Man får ju en bipacksedel och jag tycker att man bör titta på den.

När forskning tas ur sin kontext

Den snabba spridningen på sociala medier visar hur medicinsk information kan förändras när den lyfts ur sitt komplexa forskningssammanhang där kontext och metod har lett till samtliga resultat. Skillnaden mellan en faktisk risk och en relativ risk blir då svår att hålla isär i ett flöde som präglas av snabb information som ska konkurrera om vår uppmärksamhet med starka känslor, humor och snabba slutsatser. 

Vad skulle du säga till de tjejer som blivit oroliga och bytt eller vill byta preventivmedel till följd av studien?
 – Risken är ju faktiskt väldigt låg. Så det kanske är bättre att låta bli att röka eller dricka alkohol. Vi utsätter oss för många olika risker och hälsoeffekter hela tiden. Någonstans får man sätta en gräns för vad man vill avvara, så är det ju med allting.