Joakim Medin
Foto: Kalmar nation

Tillbaka på nationen för utmärkelsen 


Den 16 maj fick journalisten och författaren Joakim Medin ta emot utmärkelsen hedersledamot vid Kalmars Nation. Nationen utsedde honom för hans “insatser som journalist, författare och förkämpe för yttrandefrihet och människors lika värde”.
– Det var helt oväntat när jag fick beskedet och jag är otroligt hedrad, säger han. 

Joakim Medin är journalist och författare med mycket historia i Uppsalas studentliv och Kalmar nation, där han var aktiv under många år av studietiden. Han började plugga i Uppsala 2003, och hittade snart till nationen genom vänner som var Kalmariter. Under åren hade han en mängd olika roller och engagemang inom nationen, från klubbverkare till medlem i bostadsstyrelsen och drivit klubbkoncept. Han var även annonsansvarig i Gyckeln, Nationens tidning, där han också skrev sina första texter. 
– Under en väldigt fattig period så var jag till och med nationens städare för att få en liten extra hacka. Så jag har liksom gjort allt.

Han och en god vän bestämde tillsammans att de alltid skulle fortsätta vara medlemmar i nationen och på så vis bidra med sin medlemsavgift som en form av donation. Och så har det blivit. Men när ett brev från nationens förste kurator damp ner i postlådan i början av året var han först av allt förvånad. 
– Det kom som en fullständig överraskning. De som blivit ledamöter tidigare är personer som har gjort stora gärningar och jag betraktar inte nödvändigtvis mig själv som att jag har samma kvaliteter som dem.

Varför inte?
– Jag har väl en ödmjukhet på min egen tillvaro och roll i samhället. Och jag har en stor beundran för folk som har blivit utsedda till det här tidigare, så jag blev liksom chockad när jag själv då fick en. Men jag är väldigt, väldigt hedrad såklart.

Under Kalmar nations vårbal 16 maj satt Joakim Medin och hans fru intill ärkebiskopen Martin Modéus som också installeras som hedersledamot under kvällen. 
– Det var emotionellt att återvända till nationen. Det sitter ju någonting i väggarna i alla nationer, och jag har tillbringat otroligt många vakna timmar i den byggnaden.  

Joakim Medin tycker att det känns fint att få vara en del av den gamla institutionen fast på ett nytt sätt, något han också sa under sitt tal under installationen. Men en vårbalskväll som pågick till 04-tiden blev det inte, medger Joakim.
– Vi är ju småbarnsföräldrar, så när vi avslutade strax efter två var vi ganska trötta. Men vi hade en fantastiskt rolig kväll, på alla sätt.

I nomineringen från Kalmar nation stod “Vi vill på detta sätt uppmärksamma dina insatser som journalist, författare och förkämpe för yttrandefrihet och människors lika värde. Vi är stolta över att du är en av oss Kalmariter”.

Alva Karlsson, förste kurator på Kalmar nation berättar att nationen har ett särskilt utskott för att bereda nomineringar till hedersledamot, och beslutas sedan om i landskapet, nationens högsta beslutande organ. 
– Som vid varje installation av en hedersledamot var det en väldigt fin upplevelse att välkomna in och utmärka Joakim in i denna gemenskap. Att specifikt få installera Joakim som själv har varit nationsengagerad var en väldigt fin stund för att få höra och se hur hans tid på nationen hade för påverkan på resten av hans liv. I sitt arbete som journalist har han visat på ett sådant starkt engagemang och medmänsklighet vilket har varit ett väldigt inspirerande och att få se det i verkligheten var väldigt coolt, säger Alva Karlsson.

Jämfört med tidigare hedersledamöter så utmärker sig Joakim Medin som yngre, något han berättar också bidrog till att han blev överraskad över att få ta emot utmärkelsen. Alva Karlsson berättar att hans ålder var något som diskuterades vid beredningen av utmärkelsen. 
– Det brukar ju oftast vara en äldre person som under sin livstid har utmärkt sig lite mer. Dock har Joakim visat sig på, trots sina unga år, att ha åstadkommit väldigt mycket i sitt arbete, säger hon.

Åtalet har skjutits upp igen

Trots feststämning står Joakim Medin fortfarande åtalad för terrorbrott i Turkiet. För omkring ett år sedan greps han för anklagelserna och fängslades i Turkiet 51 dagar innan han fick återvända till Sverige. Rättegången, som redan skjutits på flera gånger, sköts nyligen upp igen till oktober. Han har länge bevakat utvecklingen i Turkiet och åtalet mot honom bygger på tidigare rapporteringar. Nu vet Joakim Medin inte vad som kommer att hända i höst, men enligt hans advokater finns det en risk för att Turkiet kommer att efterlysa honom. Men ett sådant beslut kan också dra ut på tiden.

– Anklagelserna mot mig är ju extremt allvarliga men de försöker verkligen inte jobba på snabbt för att se vad det finns för grund i det.

Men vad händer då, om Turkiet efterlyser dig? 
– Ja, då är frågan om det blir en nationell efterlysning först, eller om det blir en internationell efterlysning. Blir det direkt en internationell efterlysning så måste jag vara väldigt försiktig med vilka länder jag besöker i framtiden. Och det kommer att gå ut över mitt arbete.

Som resande utrikesreporter blir en internationell efterlysning ett stort hinder i Joakim Medins fortsatta arbete. Om så blir fallet är han ändå hoppfull om att det inte blir en livslång stämpel, men är medveten om att det blir ett hinder under ett antal år. 
– Men jag hoppas att det i så fall också sätts tryck på Turkiet. Och jag måste försöka prata med interpol och säga att jag inte är en terrorist, jag är en välkänd journalist, och se vad det kan få för verkan.

Men i nuläget befinner han sig i ett “limbo”, som han uttrycker det, i ovisshet om vad som ska hända i framtiden. 

Hur påverkar det dig?
– Det är ju svårt att inte tänka på det såklart, och hur det ska påverka mig både privat och i karriären framöver. Det präglar ju på något vis vardagen. Samtidigt vill jag så ofta som möjligt lyfta att det här påverkar fler personer än mig och min omgivning.

Dagens ETC, där Joakim fortfarande arbetar och som även var uppdragsgivaren när han blev gripen i Istanbul, blev i samband med det också terrorstämplad av Turkiets regim. Om inte anklagelserna mot honom själv hävs så tror Joakim Medin inte att de heller kommer att hävas mot hans arbetsplats. 
– Jag är väldigt rädd och orolig för att det också ska påverka andra journalister, att de väljer att avstå från att skriva om Turkiet eller intervjua sådana som kritiserar Erdogan, eller ännu viktigare, att åka dit. 

Nyligen har även BBC och tysk public service fått möta motstånd av den turkiska regimen, vilket visar att detta är en del av ett större och mycket oroande mönster, menar Joakim Medin.
– De har internationaliserat sina angrepp mot journalister och pressfrihet, och hotet mot svensk pressfrihet har kommit mycket närmare. 

Vad ska man göra åt det här? Vad behöver till exempel regeringen göra?
– Det enda som regeringen kan göra nu är att protestera mot det här och kräva att Turkiet lägger ner åtalet. Men det gör man inte, trots att alla andra verkar se på det här som väldigt, väldigt allvarligt. 

Under tiden som Joakim Medin satt fängslad i Turkiet och även efteråt har civilsamhället slutit upp och markerat mot inskränkandet av pressfriheten. Bland annat hölls en manifestation utanför Litteraturens hus i Uppsala några dagar efter Joakim Medin fängslande, där Kalmar nation var på plats för att visa sitt stöd. 
– Det finns goda skäl, viktiga skäl, demokratiska skäl att markera mot det här och fortsätta göra det. Låter man det bara passera så är jag säker på att det kommer hända igen och oftare.


Annons

Annons

Detta har hänt
Joakim Medin greps i Istanbul i mars 2025, där han var på uppdrag av tidningen ETC, för att bevaka protester mot regimen. Kort därefter uppdagades anklagelserna om terrorbrott och för att ha förolämpat den turkiske presidenten Erdogan. Joakim Medin satt fängslad i Turkiet i 51 dagar innan han släpptes i maj 2025, och åtalet om terrorbrott kvarstår. 

Rättegången mot honom har skjutits upp flera gånger, och planeras att äga rum i oktober.
Turkiets regim har utöver gripandet och anklagelserna mot Joakim Medin även gripit och utvisat BBC:s korrespondent,  och håller för närvarande även en tysk journalist från Tysklands Public service Deutsche Welle frihetsberövad 

Läs mer

Tre nominerade har valts ut som kandidater till att få Gustav Frödings stipendium, ett av de största…
Från och med vårterminen 2026 höjer Uppsala universitet avgifterna för internationella studenter från länder utanför EU…
Under måndagen invigde Juridiska föreningen sitt nya kårhus, döpt “Pelles stall”. Bandet klipptes vid 11.15 efter tal av…