Katarina
Katarina Barrling, docent vid Uppsala universitet (tredje fr. v.) var en av de som fick ta emot talmannens medalj för sin forskning om partikulturer.
Foto: Privat

Hon fick ta emot medalj i riksdagen 


Katarina Barrling, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet fick den 2 juni ta emot talmannens medalj för förtjänstfulla insatser för riksdagen. Hennes forskning undersöker riksdagspartiernas kulturer och riksdagens ledamöter. 

Under en ceremoni i riksdagen fick Katarina Barrling ta emot medalj av åttonde storleken tillsammans med Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och tre tidigare medarbetare vid riksdagen. 
– Det var otroligt roligt och väldigt hedrande. Och lika överraskande, jag blev jättepaff när jag fick veta att jag skulle få ta emot medaljen, säger Katarina Barrling. 

Katarina Barrling är statsvetare och affilierad docent vid Uppsala universitet och forskar om partikulturer, riksdagsledamöter och demokrati.

I sin doktorsavhandling som blev klar 2004 vid Uppsala universitet undersökte Katarina Barrling organisationskulturerna i de olika partierna i riksdagen. Hennes fokus var inte på själva politiken, utan på hur partierna arbetade och tänkte. Katarina Barrling berättar att hon har en bakgrund inom humaniora och läste franska, litteratur och antropologi innan hon kom in statskunskapen. Intresset för kulturella fenomen fick henne att intressera sig för kulturen i riksdagens partier.

2017 gjorde hon en uppföljande studie, då Sverigedemokraterna också gjort inträde i riksdagen. I den inledande delen av studien använde hon direkt observation, där hon iakttog partierna som om de vore små samhällen, för att vidare fortsätta studierna genom intervjuer. 
– Hur stort utrymme finns det för individen i gruppen? Hur ser man på kunskap? Och vad är det som ger status och hög ställning samt informell ställning i partierna? Sådana frågor ställde jag, säger Katarina Barrling. 

I Katarina Barrlings kartläggning såg hon att det fanns skillnader inom partkulturerna, där det dels skilde sig kring hur individualistiska eller kollektivistiska de var. Dels fanns det också skillnader i hur fasta tankestrukturer man hade, där vissa hade mer ett systemtänk, medan andra partier var mer fria i sitt tänkande.
– Slutligen blev det fyra olika kategorier. Ingen är mer demokratisk eller bättre på något sätt, men det visade att det finns stora skillnader, och att de kulturella mönstren inte behöver stämma överens med den politiska ideologin. Man kan ha en ideologi som drar åt ett annat håll än för den egna kulturen.

Upptäckterna har bidragit till en förståelse för hur de olika partierna i riksdagen fungerar och över deras styrkor och svagheter. Speciellt användbart är kunskapen för att förstå hur partier uppträder i vissa situationer, till exempel i kriser. 

Under ceremonin i riksdagen den 2 juni sade talman Andreas Norlén i motiveringen bland annat “Du har på ett mycket förtjänstfullt sätt bidragit till kunskap om beslutsfattande och funktionalitet inom det parlamentariska systemet och demokratin” om Katarina Barrlings insatser.

Idag är Katarina Barrling affilierad vid Uppsala universitet och frilansar, bland annat med att föreläsa för olika myndigheter och skriva böcker. Hon har även arbetat några år i riksdagen som opolitisk tjänsteman. 
 


Annons

Annons

Läs mer

Uppsala universitet landar på en nionde plats i Akavias nylanserade lärosätesbarometer, där studenter fått ranka…
I november 2025 publicerades en studie från Uppsala universitet som undersökte sambandet mellan hormonella…
Rackarberget drabbades i höstas av en inbrottsvåg i flera källarförråd. Saga och flera grannar drabbades av inbrott i…