Minskade anslag till studentkårerna ger stora konsekvenser
Från 2021, i samband med pandemin, har landets studentkårer fått ett höjt statsbidrag, som vid beslutet motiverades med att man ville stärka studentkårernas arbete när distansundervisningen ökade. Enligt Sveriges förenade studentkårer (SFS) rapport har antalet distansstudenter fortsatt att öka, från 58 800 helårsstudenter läsåret 2020/2021 till cirka 75 200 studenter för läsåret 2024/25. I januari 2026 beslutade regeringen dock att dra in det ökade stödet, och den sänkningen som nu skett innebär en tredjedels minskning av stödet till kårerna. Enligt SFS rapport innebär detta den lägsta nivån någonsin justerat till inflationen, och att sänkningen har gett stora konsekvenser för landets studentkårer.
Enligt rapporten får 57 procent av de tillfrågade kårerna helt eller delvis ekonomisk kompensation från sitt lärosäte för de minskade anslagen, en faktor som har stor påverkan för hur hårt minskningen slår mot kårerna. Hälften av kårerna uppgav att sänkningen har lett till en försämring när det gäller studiebevakningen.
– Studentkårerna är skyldiga att bedriva utbildningsbevakning enligt lag. Vår undersökning visar att regeringen inte ger studentkårerna tillräckliga medel för att uppfylla detta uppdrag. Det är väldigt allvarligt. Utan ett aktivt studentinflytande försämras både utbildningens kvalitet och Sveriges konkurrenskraft, säger SFS ordförande Rasmus Lindstedt i ett pressmeddelande.
Ett samlat stöd till kårerna
Till Uppsala universitet beslutade regeringen att under 2026 betala ut 3 239 000 kronor för studentinflytande som ska fördelas mellan de olika kårerna. Det är 1 903 000 kronor mindre än förra året.
Enligt ett beslut vid Uppsala universitet från 2019 utgår ett samlat stöd till studentkårerna, räknat per antalet helårsstuderande studenter föregående år. Beloppet per student ska uppräknas årligen och 2026 landade summan på drygt 405 kronor per helårsstuderande student.
Under 2026 betalar Uppsala universitet ut sammanlagt 12 665 621 kronor till studentkårerna, där statsbidraget för studentinflytande från regeringen är inkluderat. En del av summan som betalas ut till kårerna kommer också från avgiftsbetalande studenter. 2026 avsätts 450 000 av intäkterna för avgiftsbetalande studenter att finansiera studiebevakning för den gruppen.
– Utöver de medel som tilldelas studentkårerna från regeringen via lärosätena, samt det som kommer från avgiftsbetalande studenter avsätter Uppsala universitet knappt 9 miljoner kronor av det egna statsanslaget till studentkårerna under 2026, skriver Katarina Vrede, enhetschef på planeringsavdelningen på Uppsala universitet i ett mejl.
Hon poängterar att tilldelningen inte är en kompensation för att den tillfälliga ersättningen under pandemin från regeringen upphört, utan baseras på beslutet från 2019. Medlen har alltså utgått parallellt med regeringens tidsbegränsade pandemi-stöd.
Utanför modellen för stödet för studentinflytande betalar Universitetet ut ett resestöd till studentkåren Rindi på Gotland på 70 000 kronor, och ett gemensamt stöd till kårerna på 900 000 kronor för tidningen Ergo.
Statsanslaget till Uppsala universitet är under 2026 totalt 4,8 miljarder kronor, där 46 procent från anslaget ska gå till utbildning på grundnivå och 54 procent går till forskning och utbildning på forskarnivå. Katarina Vrede menar att de knappa 9 miljonerna som går till studentkårerna är liten rent procentuellt.
– Om man räknar på det så motsvarar det cirka åtta heltidsanställda lektorer.
Finns det på sikt en risk att Uppsala universitet inte kommer att kunna fortsätta kompensera studentkårerna ekonomiskt, om anslagen till studentkårerna fortsätter att minska?
–Att minska ersättningen till studentkårerna har inte varit uppe för diskussion vid beredningen av verksamhetsplanen för 2027.
Universitetet har själva uttryckt det som problematiskt att universitetet står för en så stor del av kårernas finansiering. I Uppsala universitets budgetunderlag står det “Att universitetet medfinansierar studentkårernas verksamhet innebär att kårerna hamnar i en beroendeställning till lärosätet, vilket är principiellt olyckligt för deras självständiga roll. Uppsala universitet anser därför att det nationella stödet för studentinflytande permanent bör öka för att garantera ett fortsatt oberoende studentinflytande.”
Uppsalas kårer påverkas till olika grad
I och med den överenskomna modellen för hur stödet för studentinflytande ska hanteras mellan universitetet och kårerna i Uppsala så drabbas kårerna i Uppsala inte lika hårt av minskningen, jämfört med kårer vars lärosäten inte samfinansierar studiebevakningen. Men när universitetet står för en högre andel av finansieringen finns en risk att kårerna hamnar i beroendeställning till universitetet.
Vid Uppsala studentkår utgör de samlade medlen från universitetet en majoritet av finansieringen av verksamheten. Enligt Calle Per Hendor Jonsson, ordförande på Uppsala studentkår, märks de minskade anslagen i budgetplaneringen för kommande år och kåren behöver tänka på nedskärningar och prioriteringar i den ordinarie verksamheten. Kåren är helt beroende av medlen för att utföra studiebevakning, vilket dessutom är lagstadgat.
– I dagsläget har vi medel för att utföra de delar vi behöver och måste, men några resurser för att förbättra och utöka verksamheten är inte att tala om. Stigande priser och en finansiering som inte hänger med i den ekonomiska utvecklingen hotar snarare att kvaliteten i vår verksamhet, säger Calle Per Hendor Jonsson.
Han menar att kåren idag behöver arbeta i uppförsbacke för att uppnå huvuduppdraget, och att situationen oroar och påverkar både anställda och förtroendevalda på Uppsala studentkår. Dock tvingar det kåren in i nya rutiner som på sikt kan ha positiva effekter.
– Vissa ser förändringen som en utmaning och ett tillfälle att tänka mer kreativt för hur intäkter och utgifter ska balanseras i ett mer pressat ekonomiskt läge.
I nuläget finns ingen omedelbar oro på Uppsala studentkår att universitetet inte skulle kunna fortsätta medfinansiera kårernas verksamhet enligt dagens modell, men det minskande statsbidraget ser man i sig som problematiskt.
– Universitetet, likt kårerna, växer utan utrymme. Allt fler studenter antas, och uppdras att antas från regeringen, utan att både takbeloppen och prislapparna höjs. Nyligen har en satsning gjorts inom teknik och naturvetenskap, men det behövs även göras för ämnesområdena Humaniora, Samhällsvetenskap, Juridik, Teologi och medicin, säger Maria Sorelius, vice ordförande på Uppsala studentkår.
I och med sänkningen av statsbidraget blir kårerna ännu mer beroende av medlen från universitetet. Att universitetet i nuläget täcker upp för regeringens underfinansiering ser de som ett tveeggat svärd.
– Vi är otroligt glada över att Uppsala universitet värnar om kollegialiteten och studentinflytandet, och därav det gemensamma uppdraget av att säkra utbildningskvaliteten, säger Calle Per Hendor Jonsson.
Men i nuläget så utgör den delen av finansieringen som kommer från universitetet omkring 75 procent av Uppsala studentkårs intäkter.
– Hamnar studentkårerna i en beroendeställning till universitetet kan det riskera att utbildningskvaliteten inte förbättras, och i värsta fall försämras. Det kan bara ta ett rektorspar som inte är glada i studentinflytande, så kan det urholkas. Studentkårer ska granska universitetet, och det blir en konstig motsättning att vi får medel av de vi ska granska för att kunna utföra det jobbet, säger Maria Sorelius.
"Skulle nästa ledning på universitetet inte ha samma respekt och uppskattning för studentinflytandet så finns det anledning att oroa sig för anslaget"
Att en ökad beroendeställning till universitetet är negativt håller fler kårer med om. Kalle Eeryd, ordförande vid Juridiska föreningen, menar att det finns en trygghet i att studentinflytande har en stark förankring i universitetet, men att det snabbt skulle kunna ändras.
– Det är såklart konstigt att få betalt av universitetet för att granska universitetet eftersom vi hamnar i en beroendeställning till dem. Skulle nästa ledning på universitetet inte ha samma respekt och uppskattning för studentinflytandet så finns det anledning att oroa sig för anslaget, säger han.
Enligt Kalle Eryd hade det varit bättre om en större del av anslaget kom direkt från staten. Det hade samtidigt inneburit mer jämbördiga förutsättningar för alla Sveriges studentkårer, oavsett lärosäte.
Juridiska föreningen känner dock ingen oro i nuläget att universitetet inte skulle kunna fortsätta medfinansiera kårerna enligt nuvarande modell. Kalle Eryd förklarar att Juridiska föreningen har märkt av det minskade anslaget, men inte träffats lika hårt som andra kårer. Det beror på att kåren sedan tidigare har väldigt god ekonomi, bland annat genom avkastning från ett bokförlag som startades samtidigt som kåren grundades 1844.
– Vår kår har en väldigt speciell situation jämfört med de flesta studentkårerna i landet. Som juriststudenter har vi också mycket enklare att hitta sponsorer som vill marknadsföra sig till våra studenter. Samtidigt är det inte helt bra att som kår, vars huvudsyfte är att bedriva studiebevakning, behöva förlita sig på medel från sponsorer och aktier,
säger han.
I dagsläget har kåren tre heltidsarvoderade poster, men planerna på en fjärde fick slopas när de fick beskedet om sänkningen. Tre heltidsarvoderade poster är just nu tillräckligt för att klara studiebevakningen för juridikstudenterna, menar Kalle Eryd, men för att minska den höga arbetsbelastning så hade arbetet underlättas av en fjärde arvoderad post.
Ergo har frågat samtliga kårer knutna till Uppsala universitet om hur de minskade anslagen påverkat deras verksamheter.
