Den teologiska diskussionen i fokus

Om det varit idag, berättar Mohammad Fazlhashemi, skulle han inte ha kunnat komma till Sverige för att studera.
– Jag skulle inte ha klarat att betala dyra studieavgifter. När jag bad om hjälp hemma för att kunna studera utomlands sa min pappa att han kunde betala vad det annars skulle ha kostat hemma, inte mer. Han var en vanlig statstjänsteman, säger Mohammad Fazlhashemi och fortsätter:
– En anledning till att jag valde Sverige var att man bara kunde packa sina väskor, skaffa en flygbiljett och åka. Jag behövde inte ens ansöka om visum. Först på plats gick man till polisen och sa att man påbörjat sina studier och ville stanna.
Att potentiella studenter inte längre kan komma hit innebär en stor förlust, tror han.
– Det utestänger en hel del människor som skulle kunna vara till gagn för det svenska samhället och för våra kontakter med resten av världen.

När Mohammad Fazlhashemi kom till Umeå från Teheran år 1977 var han 16 år gammal och hade nyligen slutat gymnasiet. Efter att ha läst svenska började han studera samhällsvetenskap och humaniora. Mycket var nytt, berättar han:
– Att komma in i nya tankesätt, nytt språk och ny miljö tog tid. Det blev en krock: jag var inskolad i någon form av utantillärningsmodell och här skulle det kritiska tänkandet främjas.
Efter examen antogs han till doktorandstudier och disputerade i idéhistoria 1994. År 2009 blev han professor i ämnet vid Umeå universitet, en tjänst han nu håller på att avsluta till förmån för den nyinrättade professuren i Uppsala.

Bland annat kommer Mohammad Fazlhashemi att undervisa på en av de nya kurserna som inrättats i islamsk teologi vid Uppsala universitet, unika i Sverige. Det som skiljer dem från den islamologi som redan går att studera på flera håll i landet är till viss del studieobjektet.
– Här kommer den teologiska diskussionen stå i fokus, hur den tolkas och har tolkats. Men naturligtvis finns det beröringspunkter med islamologi, och även om den här professuren blir den första i sitt slag har det bedrivits närliggande forskning tidigare, säger Mohammad Fazlhashemi .

Inför kursstarten drabbades ämnesområdet av det affischsabotage Ergo rapporterade om i nummer 10. Foldrar och anslag slängdes och revs ner. Mohammad Fazlhashemi trodde först det rörde sig om någon sorts bus, berättar han.
– Sedan fick jag veta att det var mer, att det riktade sig specifikt mot genusvetenskap och feminism, mot en historisk-kritisk tolkning av teologi i största allmänhet och den studentkyrkliga verksamheten. Den eller de som står bakom drivs av en intolerans. Det är mycket beklagligt.
Mohammad Fazlhashemi har bland annat forskat om synen på muslimer och Islam i Sverige.
Hur ser förutsättningarna ut för ditt ämnesområde idag i förhållande till för tjugo år sedan?
– Intresset för de här kurserna hade kanske inte varit lika stort om man går tillbaka i tiden. Men det fanns inte heller en lika stor fientlighet då. Idag finns en islamfientlighet som är väldigt märkbar.
Blir det här utbildningsområdet än viktigare då?
– Absolut, och det är man klart medveten om idag. Man har insett att det är någonting att satsa på. Studenter är den största tillgången vi har för att föra kunskapen om Islam vidare.