Utbildningspolitik ett verktyg för demokrati

När Ergo träffar Johannes Danielsson på kontoret i Gamla Stan i Stockholm har han precis hunnit bli varm i kläderna. Vid årsskiftet tillträdde han som ordförande för Saco Studentråd och har numera till uppgift att företräda Sacos cirka 100 000 studerandemedlemmar.


– Som ordförande är jag organisationens ansikte utåt och ska verka för våra medlemmars intressen. Det handlar dels om internt arbete, men också opinionsbildande arbete kring utbildning och arbetsmarknad, förklarar han.

Saco Studentråd representerar studenter uppdelade i 19 olika Saco-förbund. Det innebär att organisationen samlar medlemmar med vitt skilda bakgrunder – allt från humaniorastudenter till teknologer. Den nytillträdde ordföranden menar dock att studenter från olika utbildningar har mycket mer gemensamt än vad man kan tro vid en första anblick.


– Studentmedlemmarna har så klart det gemensamt att alla har sin grund i en akademisk utbildning. Sen finns det andra gemensamma intressen som bland annat trygghetsfrågor under studietiden och bostadsfrågan. Villkoren för dessa är samma oavsett vilken utbildning man går.

Johannes Danielsson förklarar att hans mål som ordförande är att sätta särskilt fokus på studenters trygghet under studietiden och i viss mån ändra synen på vem studenten år 2013 faktiskt är.
– Vi menar att det saknas en studielinje i de svenska socialförsäkringssystemen. Återgång till studier borde vara lika prioriterat som återgång till arbete. Det borde finnas samma skydd för en student som drabbas av det oförutsedda, som det finns för en arbetstagare. Om man till exempel blir sjuk som student finns det många problem med stödet under sjukdomstiden och rehabiliteringen.

Han tror att det är bristande förståelse för problembilden hos beslutsfattare snarare än en medvetet förd politik som lett till nuvarande system.
nbsp;– Studenterna är ingen homogen grupp längre, vilket i sig är resultatet av en medveten politik. Man har sedan 1960-talet uppmuntrat grupper som inte kommer från studievana hem att plugga vidare, vilket man också lyckats med. nbsp; Det är i grunden något väldigt positivt. Men att detta sedan skulle leda till nya behov för studenterna verkar man ha förbisett.

Tidigare har Saco Studentråds huvudsakliga fokus varit studenters villkor under studietiden. Men Johannes Danielsson har märkt en ökad efterfrågan från medlemmarna på stöd även i samband med inträdet på arbetsmarknaden. I en nyutkommen rapport utgiven av Saco Studentråd beskrivs problematiken kring matchningen på arbetsmarknaden och att akademiker får ”fel” jobb efter examen.
– Vi har märkt att ganska många nyexaminerade får ett jobb som man känner att man hade klarat av även utan sin utbildning. Detta händer samtidigt som många arbetsgivare säger att de inte kan hitta kompetent arbetskraft. Trots att utbud och efterfrågan finns, möts de inte. Det här är ett tydligt matchningsproblem.

Lösningen på det här stavas enligt Saco Studentråd matchningslån. Ett förslag som går ut på att nyexaminerade studenter ska ha rätt att låna pengar av Csn även tre månader efter att de är klara med sina studier.
– Det är inte så svårt att förstå att studenter ibland tvingas ta första bästa jobb efter studierna. Efter examen har man inget stöd från det offentliga och pressen att hitta ett jobb är stor om man inte har någon försörjning. Ekonomiskt stöd för att söka jobb skulle ge nyexaminerade studenter andrum efter examen, säger Johannes Danielsson och fortsätter:
– Samtidigt behövs en upprustning av högskolornas karriärcentrum för att fylla dagens vakuum med ett anpassat stöd.



Förutom uppdraget som ordförande för Saco Studentråd har Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) utsett Johannes Danielsson till Sveriges ungdomsrepresentant i Unesco, FN-organet för utbildning, vetenskap och kultur, under 2013. I uppdraget ska han representera Sveriges 80 ungdomsförbund i detta organ.


– Det är ett väldigt spännande uppdrag. Unesco är en möjlighet för mig och Saco Studentråd att flytta perspektivet från de rena arbetsmarknadsfrågorna, och lära oss mer om utbildningens roll i demokratin och kulturen. Det blir förstås extra spännande att få göra det inom ett så intressant internationellt sammanhang.
Ergo har tidigare skrivit om engagerade studenter som bränner ut sig. Det låter som att du har många bollar i luften?
– Nu arbetar jag heltid för Saco Studentråd och har förmånen att kunna lägga studierna åt sidan. Jag försöker vara helt ledig åtminstone en dag i veckan, och jag känner mig lugn. Men jag tror att de flesta unga som varit ideellt engagerade känner igen den här problematiken. Framför allt om man har flera engagemang parallellt där de olika kravställarna inte har förståelse för varandra, kan det leda till en situation som inte är hållbar. Ibland stöter man på en kultur att jobba hårt i ideella organisationer som inte är sund.

Trots dåliga ekonomiska tider och hög ungdomsarbetslöshet menar Johannes Danielsson att framtiden fortfarande är ljus för akademiker och att chansen till utbildning är en unik möjlighet.
– Vilka möjligheter man har på arbetsmarknaden påverkas så klart av vad och var man pluggar. Men generellt är arbetslösheten bland akademiker betydligt lägre än för andra grupper i samhället. Utbildning är fortfarande en av de bästa investeringar du kan göra i dig själv.

När han ska beskriva bakgrunden till sitt eget engagemang får han något högtidligt i rösten.
– Utbildningspolitik kan vara ett kraftfullt verktyg för demokrati, jämställdhet och rättvisa. Jag själv kan tycka att införandet av enhetsskolan i början på 1960-talet är en större demokratireform än vad rösträtten var. Det var första gången någonsin barn från alla samhällsklasser möttes i samma skolklass. Där kan man tala om att ge människor reella möjligheter att vara med och påverka.