Civilingenjörsstudenten Susanna
Man får nästan känslan av att livet som student är skräddarsytt för Susanna Wärmegård; hon är numera biträdande sexmästare (ungefär motsvarande klubbverkare på andra nationer) på Västgöta nation, ledamot i Uppsala teknolog- och naturvetarkårs fullmäktige, medlem i programrådet och trivs fortfarande alldeles ypperligt med både sitt korridorsboende och studievalet.
– Uppsala har nästan varit för snällt mot mig Studentlivet är så mycket bättre än vad jag hade kunnat föreställa mig. Jag hade förstås redan innan jag började läst och hört att Uppsalas universitet var väldigt anrikt och bra och att studentlivet var väldigt bra, men det var svårt att riktigt förstå vad det var som var så speciellt innan jag kom hit. Men nu har jag förstått att studentlivet är bra för att det finns så många möjligheter att göra det bra, säger Susanna och förtydligar:
– Jag är till exempel en väldigt social person och här är det ett väldigt tillåtande klimat för att börja snacka med nya människor. Antingen för att de är lika sociala som jag själv eller för att de är lika förvirrade över allt nytt och bara är tacksamma över att få prata med någon som känner likadant.
Några dagar före intervjun träffades vi på Västgöta nation för fotografering. Strax innan Susanna skulle på KMK-bal (bal för nationernas ämbetsmän), den andra balen under hennes dryga sex månader i Uppsala. Två baler fler än många besöker under hela sin studietid. Jag undrar om hon hinner studera mellan alla studentikosa åtaganden och nöjen.
– Jadå, jag har tack och lov inte kuggat någon tenta än. De två senaste jag skrev var jag väldigt osäker på, men de gick vägen ändå, vilket var väldigt skönt. Hade jag kuggat dem hade det blivit som ett kvitto på att jag har tagit mig an för mycket vid sidan av.
Trots heltidsstudier och de många engagemangen upplever ändå Susanna att hon har mer tid att bara ta det lugnt emellanåt än vad hon hade på gymnasiet.
– Då hade jag aktiviteter efter skolan i princip varje dag och när jag kom hem på kvällen hann jag inte med så mycket mer än att plugga och lägga mig. Numera är engagemangen mer flytande. Om jag inte kan stå i puben på VG en kväll för att jag behöver plugga så förstår de andra det, och musiken har jag lagt lite åt sidan för stunden. Jag känner att jag har tillåtit mig själv att inte göra något vissa dagar. Just nu kollar jag till exempel om på Vänner. Jag tror att jag blivit bättre på att lyssna på mig själv och vad jag och min kropp behöver och om det innebär att bara kolla på någon serie så gör jag det.
Susanna säger att hon hittills inte har tvivlat på att det var rätt val att läsa civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik, vilket kanske bidrar till att hon känner sig så tillfreds i Uppsala. Eller så är det hennes pragmatiska syn på studierna över lag.
– Det är klart att jag har sneglat på andra kurser och utbildningar och tänkt att ”det här skulle jag vilja läsa ”, men samtidigt måste man ju någonstans bara bestämma sig för vad man vill plugga och satsa på. Just nu läser vi cellbiologi och labbar på DNA, proteiner och RNA och under föreläsningarna känner jag att det är precis det här jag vill lära mig mer om. Jag har fått flera aha-upplevelser och det känns så himla bra
Planer inför kommande månader har Susanna ett par av, men liksom hennes andra åtaganden utanför studierna är de ganska flytande i nuläget.
– I höst har jag anmält mig som fadder på mottagningen till hösten. Jag ser fram emot att få gå runt i ovven i två veckor Och i sommar är tanken att jag och några kompisar ska fira midsommar norr om polcirkeln. Jag har alltid velat se midnattssolen. Sedan ska jag jobba en del på Göta kanal också, för tredje året i rad.
Eventuellt blir det någon vända hem till Tidaholm under sommarmånaderna också, även om Susanna tycker att hon redan har hälsat på i föräldrahemmet ganska mycket under terminerna.
– Men nu har jag landat så mycket i Uppsala att jag inte känner att jag missar så mycket om jag är borta i några dagar, vilket jag kanske kände i början. Det alltid skönt att komma tillbaka hit när jag har varit borta. Det är ändå här jag bor nu.
