Mellan natur och kultur

Tora Holmberg forskar om forskare och hur de forskar. Så uttrycker i alla fall hennes dotter det.
Som en röd tråd i hennes olika projekt löper relationen mellan natur och kultur, och gränssnittet mellan dem. Mellan arv och miljö, djur och människa.
- Historiskt sett är natur/kultur en av de starkaste dikotomier vi har. Den vetenskapliga världen är helt organiserad efter den. Vi har kulturvetenskaperna på ena sidan och naturvetenskaperna på den andra. Men inom vissa områden skulle det finnas många finesser med att gå över de här gränserna, för att se vad som händer då, säger Tora Holmberg.
Just det hoppas hon ska hända inom programmet GenNa: Natur/kultur och gränsöverskridande möten vid Centrum för genusvetenskap, som hon varit med och byggt upp och är koordinator för. Programmet har utsetts till ett av Vetenskapsrådets excellensprogram. Uppgiften är att ta fram ny kunskap om hur gränsen mellan natur och kultur kan luckras upp i forskning och teoriutveckling.
- Vi vill utforska potentialen i möten mellan forskare med olika kompetenser och bakgrunder men samma intresseområde. Vad händer om vi för samman en fysiker, en sociolog och en historiker för att titta på temat genus och fysik?
Och jo, försäkrar hon, det går att ha ett genusperspektiv på fysik.
- Men det är ganska outforskat.
Avhandlingen kom för två år sedan och studerade retoriken kring arv och miljö i beteendegenetisk forskning - forskning som försöker förklara mänskliga beteenden med genetik. Den biomedicinska och neurobiologiska forskningen har närmast exploderat de senaste tjugo, tjugofem åren. Det har gjort att det rapporteras mycket kring den, medan kulturvetare som betonar miljö fått stå tillbaka, konstaterar Tora Holmberg.
- Men jag tycker inte att man som sociolog eller genusvetare automatiskt måste vara rädd för den forskningen eller tycka att den är konservativ. Det beror på hur man tolkar och hur man ställer frågor.
Idag är biologi heller inte per automatik ett skällsord inom genusvetenskapen. Det vet Tora Holmberg efter att i en rapport ha intervjuat ett antal genusvetare och feminister om förhållandet mellan kropp och kön.
- Jag tycker det här är en jättespännande fråga. Eftersom jag visste att det finns en diskussion om det här inom feministisk teori i andra länder var jag nyfiken på hur det ser ut i Sverige. Och det visade sig att de jag intervjuade upplevde att det saknas begrepp och redskap för att kunna hantera de här frågorna inom den egna teoribildningen.
Hennes nya forskningsprojekt har dock inte så mycket med genus att göra. Tillsammans med en kollega i Lund tar hon sig an (forsknings-)etiska dilemman som kan uppstå i samband med den växande genforskningen. Närmare bestämt de möss vars arvsmassa forskarna går in och ändrar.
- Det här är en växande praktik, och det kan mycket väl hända att man börjar använda andra djur. Men vad finns det för för- och nackdelar med de här teknikerna? Det är något som knappt har diskuterats.
Inte bara hur, utan vad forskare gör är av stor betydelse för hela samhället, menar Tora Holmberg.
- Vetenskap och forskning är otroligt viktigt för hur vi ser på oss själva som människor. Och som normsättare är vetenskapen en av de största institutionerna. Det ligger bakom utbildning, lagförslag, allt möjligt. Att utforska hur den forskningen görs och framställs blir jätteviktigt.
Katrin Fridjonsdottirs pris på 65 600 kronor tilldelas företrädesvis unga forskare inom kunskapssociologi. Priset delas ut vart tredje år av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden i Uppsala. I prismotiveringen beskrivs Tora Holmbergs avhandling som ett exempel på kunskaps- eller vetenskapssociologi när den är som bäst; skarpsinnig, empiriskt väl underbyggd, relaterad till samtida diskussioner och underhållande.