Hon får studenterna att växa

Anneleen Kool är i Marocko när årets vinnare av Pedagogiska priset tillkännages; hon får veta att hon har vunnit per sms. Några dagar senare är hon tillbaka i Uppsala, fast bara på mellanlandning. Tillsammans med lärarkollegan och maken Hugo De Boer och parets tre månader gamla son ska hon vidare till Etiopien och sedan Laos.
Syftet med resan till Afrikas horn är att förbereda ett eventuellt framtida projekt som går ut på att låta kvinnor i ett särskilt område odla utrotningshotade medicinalväxter. Ett praktexempel på Anneleens specialområde etnobotanik, som handlar om människans nyttjande av växterna - praktisk botanik helt enkelt.
Etnobotanik är också namnet på den tio veckor långa kurs vid Institutionen för biologisk grundutbildning som Anneleen Kool tillsammans med Hugo De Boer byggt upp och i våras höll för tredje gången - och som hon nu belönas för. Kursen är tvärvetenskaplig och avslutas med en treveckorsresa till Marocko. Där knyts det projekt studenterna jobbat med under kursen ihop: att inventera och med hjälp av DNA-teknik identifiera olika fröer och rötter på marknaden i Marrakesh.
- Det finns hundratals olika växter, som är svåra att skilja åt. Nya herborister på marknaden känner sällan igen alla. En del växter kan vara utrotningshotade, andra är giftiga, vilket gör det farligt om de förväxlas, förklarar Anneleen Kool.
Hur mycket rädda världen är det i det du gör?
- Mycket. Att rädda växter och människor går ofta hand i hand. Man kan inte studera växterna utan att samtidigt studera människorna omkring dem.
En studentröst om etnobotanikkursen: Her enthusiasm, passion and drive for the course was infectious and it still stands as one of the best courses I have done whilst at Uppsala University.
Entusiasmen får hon genom att ständigt utveckla och hitta på nya inslag i undervisningen, både labbar och teoretiska bitar.
- Vi brukar kalla vårt sätt för just in time-teaching, ha ha. Ligger man och förbättrar saker natten innan blir man automatiskt entusiastisk och taggad. Om man berättar samma sak 20 år i rad blir det jättetråkigt för både mig och studenterna.
Till Anneleens undervisningsfilosofi hör också att inkludera grundutbildningsstudenter i forskningsarbetet.
- Jag tror absolut att studenter kan väldigt mycket och att det är fullt möjligt att låta en del av forskningen göras av dem. Det gör det också roligare för studenterna, att det inte är någon form av övning utan på riktigt.
Anneleen Kool är glad över priset och de 20 000 kronorna, som nog kommer att gå till reskassan. Men hon tycker att fler doktorander borde belönas för sina undervisningsinsatser.
- Det finns otroligt många doktorander vid Uppsala universitet som gör ett jättebra jobb. Ofta lägger man dessutom ner mer tid på undervisningen än man egentligen ska.
Din drivkraft?
- Nyfikenhet. Att man får vara både fri och kreativ som forskare. Och jag tycker om att jobba tillsammans med människor. Jag tror att forskning inte är något som ska göras ensam utan ihop med andra.

Anneleen Kool
Aktuell: En av 2007 års fem bästa lärare vid Uppsala universitet. Fick årets fria pris, som var vikt åt doktoranders insatser inom grundutbildningen.

Ålder: 27
Född: I holländska Den Helder. Flyttade till Sverige permanent 2003. Hade rest här mycket under studentåren, tycker om den svenska skogen och naturen.

Utbildning: Dubbel magisterexamen i biologi, från holländska Wageningen Universiteit och Uppsala universitet. Sedan 2005 doktorerar hon i systematisk botanik vid Uppsala universitet, på nejlikväxter.

Bor: I ett gammalt soldattorp norr om Funbosjön som hon och maken renoverar. Snart har vi både badrum och kök. Vi fick in rinnande vatten just innan Floris kom.

Ur motiveringen: Anneleen är en mycket kunnig lärare som inspirerar studenterna med sin entusiasm enastående kreativa insatser använder många undervisningsformer som fältarbete, gruppdiskussioner, rollspel och seminarier kring vetenskapliga artiklar. skicklig på att ge fyllig återkoppling på rapporter och uppgifter