Different but not dumb vilken är din lärstil?

Känner du igen dig? Ibland är studenter osäkra på hur de bäst ska få in den kunskap läraren vill delge. Anteckna, lyssna, rita mindmaps - man testar att göra allt samtidigt, man härmar bänkgrannen eller man vet vad som går bäst och håller sig konsekvent till sin stil.
På Enheten för Utveckling och Utvärdering (Utvecklingsenheten) vid Uppsala universitet arbetar de bland annat med att sprida kunskap om lärande.
- Vi har olika inlärningsstilar, eller lärstilar som det numera heter, berättar Karin Apelgren, som arbetar med pedagogiska utvecklingsfrågor på Utvecklingsenheten.

Hon och hennes kolleger arbetar mot universitetsanställda, exempelvis hålls kurser i pedagogik för universitetslärare och annan personal, seminarier på lärardagar och utvecklingsprojekt. Till följd av en proposition som antogs i höstas ska alla doktorander som undervisar ha en pedagogiska utbildning numer. Detta ligger i linje med Utvecklingsenhetens strävan att pedagogiska meriter ska väga tungt vid tillsättning av tjänster.
- Vad gäller doktoranderna är det dock inte alla som anser sig ha tid att gå en pedagogisk kurs, trots att vi ger kursen åtta gånger per år och det därmed borde gå att planera in något av tillfällena, säger Karin Apelgren.

Uppdaterat universitet
Universitetet måste kunna möta omvärldens krav och Karin Apelgren håller sig därför ajour med vad som händer inom området nationellt och internationellt. Då det gäller lärstilar kom Apelgren i kontakt med nya zeeländaren Neil Fleming på en konferens i England för några år sedan. Fleming jobbar med pedagogiska frågor på Lincoln University i Canterbury och har tillsammans med sina medarbetare tagit fram ett frågeformulär, VARK-testet, där man genom svaren kan få fram vilken lärstil man själv har. Enligt Fleming kan man urskilja fyra olika stilar, det är personer som föredrar en visuell, auditiv, read/write eller kinestetisk inlärningssituation (härav namnet VARK). Det finns många andra forskare inom området, till exempel David Kolb eller det amerikanska paret Dunn. Deras tester och indelning av inlärningstyper ser annorlunda ut än Flemings men har samma syfte som VARK-testet, att hitta folks preferenser i inlärningssituationen.
- Flemings test är bra och enkelt, tycker Karin Apelgren. Lätt att översätta till studiesituationen och fritt från värderingar av de som testas. VARK-testet är dessutom oakademiskt och till skillnad från vissa andra test kan man inte gissa vad man ska svara för att vara en god student. Därför har Karin Apelgren anammat just detta testet för utbildningen av universitetslärare. Meningen är att medvetandegöra och informera om att olika studenter har olika lärstilar och att man som föreläsare ska tillgodose alla dessa. Apelgren anser att det är enkelt för lärarna att införa detta och inget ämne kan undantas.
- Det svåra är att undervisa på ett annat sätt än sin egen lärstil. Detta är föreläsarens stora utmaning som pedagog och därför får de själva göra testet för att se vilken som är deras egen lärstil och därmed inte hamna i fällan att enbart hålla sig till den stilen i sin undervisning, säger Karin Apelgren.

Våga avstå
- Det ger självförtroende att veta om sin lärstil, anser Karin Apelgren. Studenten får ofta en bekräftelse på något de redan känt på sig och har de dessutom haft känslan av att vara udda kan de nu lugnt fortsätta med sin inlärningstaktik -I´m different not dumb. De accepterar också att andra är annorlunda. Utifrån sin stil gäller det sen att ta aktiva beslut.
- Studenter borde våga avstå från föreläsningar de inte lär sig något på, ja så länge de inte är obligatoriska förstås, säger Apelgren. Läser man på heltid ska man noga fundera över hur man använder sina 40 timmar per vecka och inte bara följa med strömmen. Hennes tips är att ta vara på sina kompisars inlärningsfördelar och dela med sig av sina egna; sammanfatta boken åt någon som du får föreläsningsanteckningar av till exempel.
VARK-testet är nu inte den enda sanningen om inlärning. Men kan enligt Karin Apelgren vara en god hjälp och ett redskap för både studenter och lärare i inlärningssituationen.
- Ingen kan lära någon något, man kan bara skapa gynnsamma miljöer där individer kan lära sig själva, säger hon.

VARK - fyra stilar
Vad innebär det då att föredra inlärningssituationer som är visuella, auditiva, read/write eller kinestetiska?

Individer som är övervägande visuella lär sig bäst genom att se på bilder och diagram, kartor och grafik. I vissa naturvetenskapliga ämnen kan det därför vara svårt att inte vara visuell. De visuella lär sig även genom att själva rita, byta ut ord i böcker mot egna symboler, göra mindmaps och använda färgstarka understrykningspennor. De visuella måste inför tentor, föredrag och senare i arbetslivet öva på att uttrycka de inre bilderna de ser framför sig i ord och text. Övningstentor är ett bra redskap då man vid varje fråga tvingar sig att göra denna översättning.

De auditiva lär sig genom att lyssna, får ut mycket av seminarier och pratsamma föreläsare. Som auditiv är det bra att tala om föreläsningen man just varit på, sitta i diskussionsgrupper och när man läst boken ta och förklara det man just läst för någon annan. Man kan också läsa högt för sig själv då rätt sinne stimuleras, orkar man så kan man läsa in boken och föreläsningsanteckningarna på band. På föreläsningar kan den auditive uppfattas som lat eller ointresserad då han/hon inte antecknar så mycket. Men det kan vara förödande för auditiva att anteckna, de måste tillåta sig att lyssna och inte skriva bara för att andra gör det. De ska hellre fylla på sina anteckningar från en read/write person (se nedan) efter lektionen eller skriva ner från minnet i efterhand. Något som är praktiskt att träna på inför tentan är att tyst tala med sig själv för att sedan få ner det i skrift.

Att läsa böcker är något en read/write person lär sig mycket av. De är ofta bra på att föra föreläsningsanteckningar och har stor användning av uppslagsverk och skrivet material från föreläsaren. De med read/write-preferenser lär sig genom att läsa igen och igen, repetition av textmassan är bättre än att till exempel rita symboler eller fördjupa sig i illustrationer. Då de har lätt att lära utantill är det viktigt att omformulera stoffet och hitta egna ord, först då har man gjort det till sitt eget. Är det diagram som ska läras in är tipset att skriva ner vad man ser. Samma sak gäller för laborationer, kartor etc - skriv ner Sitter man med en övningstenta är det också viktigt att skriva svaret, det fastnar bättre än om man enbart tänker svaret.

Kinestetikerna involverar alla sina sinnen, tycker om laborationer, exkursioner, att iscensätta materialet, använda händerna och att hela tiden se verklighetskopplingen. Det är viktigt för de med kinestetiska preferenser att följa med på studiebesök och är föreläsningen eller boken alltför teoretisk hitta verklighetsankytningar till stoffet. Ett teoretiskt ämne är alltså inget hinder; pratas det om totalitära samhällsbildningar lär sig kinestetikern genom att själv hitta ett praktiskt exempel på en sådan, stolpas det upp en rad matematiska formler lär de sig genom att testa dem, räkna och använda formeln. När tenta eller yrkeslivets måsten kräver teoretisk text, så minns kinestetikerna sin upplevelse, sitt eget exempel eller sin uträkning och kan efter att ha tränat på detta, få ner det i önskvärd textform.

Det finns även en femte lärstil, den multimodala. Det är personer som får högt på alla de fyra stilarna när de gör testet. Att vara multimodal kan vara mer tidskrävande än för de som starkt föredrar en lärstil framför de tre andra. Det räcker nämligen inte för de multimodala att få stimulans från en stil, utan de måste få stimulans från fler inlärningsstilar för att vara säker på att tillgodogjort sig informationen till fullo. Vet man inte att man är multimodal kan det hända att man rastlöst förkastar den ena stilen efter den andra för att man inte lär sig fullt ut. Tricket är alltså att lägga på en bit kunskap med en stil, sen få än mer förståelse för stoffet genom att stimulera en annan stil. Det positiva med att vara multimodal är att de kan ta in kunskap på alla sätt: böcker, laborationer, diskussioner, radio, TV, tidningar. De blir alltså inte beroende av vilken lärare som föreläser eller studieinriktning de väljer - totalkrockar med ens preferenser för inlärning uteblir.

Testa dig själv

Här kommer ett provsmak på fyra frågor av de tretton som ingår i VARK
- testet. Välj det svar som bäst belyser vad du föredrar. Du kan markera flera svar under samma fråga om du tycker att flera av påståendena passar in på dig och att du därmed har svårt att välja endast ett svar. Du kan hoppa över frågor som inte alls passar in på dig.

1. Du ska ge en vägbeskrivning till en person som är inbjuden att komma och besöka dig i ditt hem. Hon finns på ett hotell i staden och har tillgång till en hyrbil att transportera sig med. Skulle du:

V) rita en karta åt henne
A) berätta på telefon för henne hur hon ska köra
R) skriva ned anvisningarna med ord (utan karta)
K) hämta henne på hotellet med din egen bil

7. Försök att minnas något tillfälle när du lärde dig något nytt som tex att spela ett spel. Undvik att välja något som beror på motorisk skicklighet som tex att cykla. Hur lär du dig bäst att göra detta?

V) genom att titta på bilder, diagram och figurer
A) genom att läsa anvisningar
R) genom att lyssna på någon som förklarar för dig
K) genom att pröva själv

9. Du har inköpt ett nytt dataprogram och vill komma igång med det. Skulle du:

K) utnyttja det medföljande demonstrationsprogrammet direkt på datorn
R) läsa manualen till programmet
A) ringa en vän och ställa frågor om programmet och hur det fungerar

12. En ny film har premiär. Vad skulle mest påverka dig om du ska se den eller ej?

A) du hör ett muntligt referat av filmen på radio
R) du läser en recention om den
V) du har sett ett utdrag ur den på TV

6. Du planerar att köpa en ny stereoanläggning. Vad mer än priset skulle ha störst betydelse för ditt val?

A) den muntliga informationen du kan få vid köpet
R) att läsa om fakta i en brochyr
K) att få pröva den själv
V) den ser modern och tilltalande ut i sin design

10. Du är osäker på stavningen av ett ord. Hur skulle du göra?

R) slå upp det i en ordbok
V) försöka se ordet för din inre syn och välja det som ser bäst ut
A) ljuda ordet för dig själv och välja stavning efter detta
K) skriva ned olika stavningsförslag och välja det förslag som ser bäst ut

Vill du göra testet i sin helhet och få mer information om inlärning enligt VARK metoden, läs mer på: www.vark-learn.com