Stressa på ettt positivt sätt

Under läsåret har Ergo uppmärksammat rapporter, studiemiljöundersökningar och paneldiskussioner i ämnet studenter och stress. Men vad är stress? Varför stressar vi? Och vad kan man göra åt det? Vi frågade Vanja Blomkvist, beteendevetare och doktor i medicinsk vetenskap knuten till stressforskningscentret CEOS på Akademiska sjukhuset.
- Stressa med flyt, hitta stenåldersmänniskans balans mellan stress och återhämtning och sätt gränser i ditt liv, råder hon och berättar livligt att de inom ämnet stress inte är några hopplöshetsforskare. Ett viktigt mål med forskningen är att sprida kunskap och medvetenhet, inte hot och skuldbelägganden.
Rent genetiskt har vi inte ändrats mycket sedan stenåldersmänniskan. Då som nu reagerar kroppen vid stress med att hjärtat slår snabbare, det sker en enorm mobilisering av hormoner som rustar dig för att slåss eller fly, magtarmkanalen producerar saltsyra och så vidare; kroppen blir alert och beredd. Allt detta förbrukar celler, material och energi vilket kroppens anabola system bygger upp och reparerar vid vila och återhämtning.
- Det är inte farligt att stressa en förmiddag det är helt naturligt, men se då till att eftermiddagen är lugn så du vet att du har tid att återhämta dig, säger Vanja Blomqvist. Hon menar att man inte ska stressa för länge. Här gäller det att vara uppmärksam då vardagen är full av tekniska hjälpmedel som egentligen går över vår förmåga. Människan har skapat en teknik som vi inte klarar att hantera anser hon. När vi springer blir vi till slut trötta och stannar. Men framför en dator kan vi sitta åtta timmar i sträck i och med att vi inte får samma trötthetskänsla, vi märker inte att vi överbelastar oss och borde ta en paus. Dessutom tillkommer allt som oftast starka stresspåslag vid datorn. Det är ingen hjort som ska jagas men stressen är densamma vid textmassor som plötsligt är spårlöst försvunna, mail som aldrig kommer eller en skrivare som vägrar att skriva. Detta kan hända flera gånger per dag vilket är alldeles för tätt för att kroppen ska hinna lappa ihop sitt system däremellan.
- Vi har skapat verktyg som jagar oss, menar Vanja Blomkvist. Det går inte att vänja sig vid täta stresspåslag, men om några år har vi med säkerhet lärt oss att hantera tekniken tror hon. Exempel på detta har hon redan sett i företag där de en dag per vecka inte får sitta på kontoret, utan går ut och promenerar i syfte att undvika stress och dyra sjukskrivningar.
Men om man nu inte är uppmärksam eller känner till hur stress fungerar. Om man förbiser varningsklockor och inte drar gränser - ja då störs vår biologiska rytm och vi drabbas av utmattning, allmänt känt som utbrändhet.
- Stressforskningen använder inte ordet utbränd. Det är alldeles för definitivt. Säg hellre sliten eller utmattad för från de tillstånden går det att återhämta sig och komma tillbaka, säger Vanja Blomkvist.
Vanligt är att sömnen rubbas, att man blir disträ och får svårt att koncentrera sig. Kronisk trötthet, depression, håglöshet, mag-tarmbesvär, fibriomyalgi och allmän livsleda är andra symptom som kan ha stress som grund.
Vanja Blomkvist har blivit ombedd att göra utredningar efter oförklarliga dödsfall där man misstänkt att långvarigt och högt uppdrivet tempo utan återhämtning varit orsak. Fall där systemet varit så överbelastat att allt samman stannade.
- Det var helt enkelt som om det blivit en kortslutning eller som om strömmen slagits av säger hon.

Orsakerna till stressrelaterad ohälsa kan ligga på ett organisatoriskt plan. Slimmade arbeten där samtal kolleger emellan inte får ta plats, dålig feedback på arbetsinsatser, stängda organisationer där skitsnack tillåts florera och dåligt ledarskap är exempel på sjuka arbetsplatser, vilket kan leda till att individer blir fullständigt utslagna fast man ursprungligen hade höga ambitioner och gärna satsade på sitt arbete. Andra företag som fungerar mycket bra på dessa plan och där de anställda älskar sitt jobb, kan i stället sakna sans och balans i sin organisation. Folk jobbar helt enkelt för mycket, är förblindade av vad de håller på med, säger sällan nej och glömmer att bry sig om sig själva. Här har ledningen missat att gå in med positiv styrning och kontroll, de ser inte sitt ansvar i att personalen överarbetar.
Vanja Blomqvist påminner om att universitetet är en stor arbetsplats och organisation. En god grund i alla organisationer är en jämn avvägning mellan krav, kontroll och socialt stöd, vilket universitetet inte klarar. Kritiskt påpekar hon att höga krav ställs på studenterna, men kontrollen och det sociala stödet uteblir. Ledningen säger ofta enbart så är det bara. Och genom att enbart tala till, inte prata med studenterna sätter man munhäfta på dem.
- Universitetet är ett vakuumställe där studenten på många sätt omyndigförklaras. Vill du göra något åt det får du vänta tills du fått ett arbete. Där bemöts du i varje fall som vuxen.

Även som enskild person kan du påverka din egen stress. När Vanja Blomqvist tar upp detta på sina föredrag kan det ibland väcka anstöt, vissa vill helst skylla allt på sin arbetsplats. Hon menar att individen har ett ansvar att ha såpass stor självmedvetenhet att hon vet vad hon orkar och vad hon vill. Utifrån det kan man sätta gränser och ställa krav. Annars hamnar man lätt i fällor som att vilja vara duktig inför sig själv, vänner och föräldrar - kosta vad det kosta vill i fråga om stress. Många upplever sig dessutom som moderna och kreativa om de har uppgifter som omgivningen uppfattar som viktiga och påfrestande. Enklaste sättet att klara kraven är att höja ribban för vad man orkar och först när kroppen totalt kollapsar drar man ner på tempot. Andra kör över sig själva i jakten på hög levnadstandard; den nya bilen, läckra kläderna, exotiska semestern och det välrenoverade huset. Nya lån tas och de hamnar i en fälla där de måste arbeta än mer för att kunna betala tillbaka. Relationer, ofta grundade i bristande kunskaper om kommunikation, kan vara en annan orsak till stress.
- Goda relationer är något som tar tid och som måste få ta tid, menar Vanja Blomqvist. Sen finns det faktiskt människor man inte ska träffa. Upptäcker du att en viss person inte har en bra inverkan på dig så lämna honom eller henne för ett tag, eller för alltid. Detta gäller både kärleksrelationer och vänner. Ett annat perspektiv på relationer är att det generellt sett upptar olika mycket tid hos kvinnor och män. När stressforskarna kartlägger en individs liv för att hitta orsakerna till stressen ser de att kvinnor oftast tar på sig ansvaret för familjära angelägenheter, vilket kan bli en stor börda och stressfaktor då de dessutom har krävande arbeten. Mäns stressorer är till största delen knutna till jobbet.

En hel organisation är svår att ändra på som enskild anställd, men hur kan man själv förhålla sig till sin vardag för att minimera stress. Hur stressar man med flyt?
- Gör som en idrottsman, tipsar Vanja Blomqvist. Tänk inte i flera år och en hel lång utbildning. Dela upp det i smådelar och ta en bit i taget. Ta en tenta i sänder. Skulle den tentan gå dåligt länka då inte automatiskt ihop den med alla tentor och terminer du har framför dig. Se det i stället som en enskild företeelse. Tänk även noga igenom var du lägger ribban. Vill du verkligen läsa 35 poäng den här terminen - är det rimligt? Kom ihåg att du redan i 20-års åldern lägger grunden för många stressjukdomar. Ett annat råd är att skaffa sig en omvärldskarta och lära sig att fokusera.
- När jag coachar individer tar jag fram personens ofta suddiga omvärldskarta, berättar Vanja Blomqvist. Hon hjälper alltså till att förtydliga olika delar i livet och se vad de innehåller. När man fokuserar koncentrerar man sig på här och nu och släpper resten av kartan. När du exempelvis kommer hem från jobbet eller studentbiblioteket så lär dig lämna arbetets vedermödor och böckernas oförklarliga logik och fokusera på det du nu ska göra: träffa dina barn eller käka middag med korridorskompisarna. Bär med andra ord inte med dig hela din ryggsäck vidöppen i alla situationer. Koppla på och koppla av - fokusera.
Kommunikation är också en god sak att lära sig för att minska stress. Alltför mycket energi läggs på missuppfattningar i olika sammanhang. Försök antingen att återkomma till personen i fråga och reda ut frågetecknen eller lär dig att ladda ur och släppa händelsen i stället för att ödsla energi, oro, ilska och ett eventuellt ältande av situationen med andra vänner. Gilla läget är även det ett hett tips. Med det menas att man antingen väljer det man gör eller väljer bort och avstår. Det går att använda i allehanda situationer. Har du missat bussen blivit arg och svurit en ramsa så välj därefter aktivt: ta fram tidningen och läs till nästa buss kommer, ring efter en taxi eller börja gå till nästa busshållplats. Att inte välja är att uppstressad och förargad vanka fram och tillbaka till nästa buss äntligen kommer och då fortfarande vara irriterad och sura hela vägen hem. Att välja är också att avstå från att träffa den där kompisen som bara får dig att må dåligt. Lär dig välja bort likväl som att välja in saker och personer i ditt liv.
Och när du nästa gång springer runt hos olika bokhandlare för att jaga litteratur till nästa kurs samtidigt som du över mobilen diskuterar en inlämningsuppgift som skulle vara inlämnad helst igår, så kom ihåg att stress i sig inte är negativt.
- Det är inte farligt att pressa sig några timmar. Säg till dig själv att det är OK, råder Vanja Blomqvist, men se till att du därefter kan ta det lugnt. Sätt dig vid lägerelden.

Eva Snöbohm

Faktaruta:

CEOS - Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress

CEOS är ett samarbetsprojekt mellan Uppsala Universitet, Akademiska sjukhuset och landstinget i Uppsala län med kompletterande finansiellt stöd från olika forskningsfonder.
CEOS mål är att bedriva forskning och utvecklingsarbete kring stressrelaterad ohälsa. De fokuserar sin forskning både på individer och organisationer. En viktig del av verksamheten är att ta fram konkreta verktyg för att diagnostisera, behandla samt förebygga stressrelaterad ohälsa. CEOS genomför en rad olika projekt och har även utbildningar för enskilda personer och företag. På CEOS hemsida, www.ceos.nu , kan man bland annat kontrollera sin egen stressnivå genom att utföra ett självskattningstest.