Kårens ordförande vill att universitetet tar debatten om kvotering

En regeringsproposition har gjort det möjligt för högskolorna att praktisera egna urvalsprinciper. För att bredda rekryteringen till högre utbildning kan 10 procent av nybörjarplatserna upplåtas genom ett alternativt urval.
I Uppsala kommer studenter med annat modersmål än svenska att få inträde på juristutbildningen genom alternativt urval. Arbetet mot snedrekryteringen har mötts av kritik och dessutom beskyllts för att vara olaglig. Ignacio Vita säger sig vara medveten om riskerna med positiv särbehandling. I arbetet för mångfald går det inte att tillfredställa allas åsikter om vem som har rätt att komma in på universitetet.
Ignacio Vitas viktigaste argument för positiv särbehandling är att det rådande betygssystemet inte låter alla med meriterande kunskaper komma fram. Han tycker att positiv särbehandling dessutom ger utbildning och forskning nya perspektiv och stärker dess trovärdighet.
- Det krävs att man tar bort alla skygglappar och vågar föra en diskussion om kunskap och om hur vi värderar den, säger Ignacio Vita.

Han anser att universitetet är en bra plats att förändra ojämlika samhällsstrukturer eftersom strukturerna ofta reproduceras och upprätthålls i universitetstvärlden.
- Relationen mellan universitetet och samhällsutvecklingen är en komplicerad relation. Å ena sidan är universitetet och dess strukturer starkt påverkat av samhällsutvecklingen men samtidigt påverkar universiteten samhällsutvecklingen i mycket hög grad, säger Ignacio Vita.
Förståelsen av denna växelverkan är helt avgörande för att förstå jämlikhetsarbetet på universitetet, menar han. När strukturer förändras på universitetet är det bara en tidsfråga innan förändringen når hela samhället.

Han ser gärna att universitetet är mer engagerat i debatten om särbehandlingen. Bara så kan universitetet visa att man är beredd att förnya och öppna upp för nya grupper som t ex studenter som inte har akademiskt utbildade föräldrar.
- För verklig förändring krävs ett universitet som ser sig självt som en aktiv del i samhällsutvecklingen, som en samhällsförändrande kraft, och inte enbart som en passiv mottagare av regeringens politik. Ett sådant universitet har vi tyvärr inte idag, säger Ignacio Vita.
Han tror att det är lätt att underskatta universitetsvärldens starka strukturer och interna försvarsmekanismer.

Prorektor Lena Marcusson svarar på Ignacio Vitas kritik genom att understryka att universitetet redan bedriver ett långsiktigt arbete för mångfald på universitetet. Inte bara genom det alternativa urvalet till juristlinjen utan även genom handlingsplaner och en permanent mångfaldsgrupp. Hon tror inte det finns en särskild kultur just på Uppsala universitet som gör det svårare att bedriva mångfaldsarbete.
- Uppsala universitetet har självklart sina egna centrala värderingar men dessa är inget hinder för mångfaldsarbetet, säger Lena Marcusson.
- Historiskt har universiteten snarast varit en plattform för nya grupper. Men idag behövs även uppmuntran t ex i grundskolan och ekonomiska incitament för att elever ska välja långa utbildningar.
De kritiska röster som höjts mot mångfaldsarbetet är inget unikt för Uppsala utan förekommer i hela landet, tror hon.
- Alla vill att vi ska få studenter som har goda förutsättningar, det finns urval genom betyg, det går att skriva högskoleprov och nu även den fria kvoten. Det finns inget perfekt sätt att välja ut studenter, säger hon.

Fotnot: Universitetets handlingsplan finns på nätet under rubriken allmänna studentfrågor: