Plats för akademiskt skitsnack

Förra året genomförde en feministisk aktionsgrupp i Uppsala en klotterkupp mot universitetet inför terminsstarten. Här diskrimineras kvinnor var budskapet med stora bokstäver framför universitetshuset till förra läsårets recentiorer. Även i mindre skala finns det ett behov för människor att uttrycka sina känslor och funderingar. Då utgör ett toalettbesök en anonym miljö där risken för upptäckt är minimal. Toalettklotter har därför varit föremål för forskning där man vill få tillgång till människors tankar i det privata.
- Människor som är förtretade låter den förtreten pysa ut i klottret. Det man inte kan säga någon annanstans kommer fram under toalettbesöket. Det kan handla om sexuella begär, förbjudna tankar eller andra ämnen som inte är politiskt rumsrena.
Det säger Uppsalabon Åsa Ljungström som är lektor i etnologi på Mitthögskolan. Hon gjorde själv en studie av klottret på Carolina Redivivas damtoalett på 80-talet.

Tidlös företeelse
Några av de tidigaste klottren av den här typen kommer från Pompeij där de konserverades när staden begravdes i aska från vulkanen Vesuvius. Ämnena där är i stor utsträckning samma som idag; kärlek, sex och politik. Samtidigt som en del av klottret är tidlöst finns det även mycket som speglar samtiden. När Åsa Ljungström utförde sin undersökning var gräl mellan olika studentgrupper något som dominerade klottret. Antalet bibliotek var då mindre än idag och juristerna konkurrerade med humanisterna om studieplatserna i C-salen på Carolinabiblioteket. Tonen var ibland uppskruvad, juristerna anklagades i klottret för att vara snorkiga karriärister och för att uniformt klä sig i lammullströjor Av juristkäbblet och lammullströjorna syns idag inte mycket. Nu är scarves och bakåtslickat hår det som retar upp toalettklottrarna. På Ekonomikums toaletter finns det nämligen ett visst agg mot ekonomer. De karaktäriseras av ett par klottrare just med dessa attribut och anklagas för att vara giriga och till och med onda.
- Klottraren är irriterad på en grupp människor som han eller hon på något sätt känner sig underlägsen eller olik, tolkar Åsa Ljungström den typen av klotter.
En annan företeelse som enligt Åsa Ljungström är vanlig i universitetsmiljö är att rätta andras klotter.
- Det är typsikt för akademiskt klotter, man förlöjligar någon annans åsikter. Detta är en typ av härskarteknik som är vanlig även i övriga samhället och som sådan fungerar den ganska effektivt.

Det fula klottret
En stor del av det som skrivs på väggarna lämpar sig inte för tryck. På toan är alla rasister och sexister, sen går de på stans gator som vanliga upplysta studenter, står det på en toalettpappershållare på Carolina Rediviva. Ett uns av sanning kan finnas i detta påstående, menar Åsa Ljungström.
- Människan är så pass sammansatt att det inte går att säga att det är det riktiga jaget som avslöjar sig i klottret. Däremot är det en del av personen som kommer fram just i den situationen. Men några minuter senare när man går ut kan det vara andra tankar som prioriteras och personen blir betydligt mer nyanserad.
Hon tror dock att det finns anledning att se det som kommer fram i toalettklottret som manifesteringar av rasistiska och sexistiska stämningar som på olika sätt även förekommer i samhället utanför.
- Det som ges uttryck i klottret är en del av personens tankar och funderingar. Dessa kan tyvärr även yttra sig på andra sätt och komma fram i sammanhang där det gör mer skada.
Toaletterna på Carolina Rediviva är uppdelade efter kön till skillnad från de flesta andra på universitetet. Tonen på klottret på herrtoan är generellt sett mer konfrontativ, slagordsmässig och med grövre vokabulär. På damtoaletten är det vanligare med konversationskedjor där olika ämnen diskuteras och man kritiserar eller kommer med råd till varandra.
- Det speglar nog det samhälle som vi växer upp i där flickor uppfostras att vårda sina relationer medan pojkar får lära sig att slå sig fram, tror Åsa Ljungström
Toalettklottret skiljer sig på många sätt från klotter på fasader och tågvagnar.
- På toaletten är det inte lika planerat och avsiktligt som offentligt klotter utan mer en stundens ingivelse. I toalettklottret finns också en närhet till den egna kroppen och den fysiska prestationen. Det handlar på sätt och vis om att göra sig av med skit - i dubbel bemärkelse, förklarar Åsa Ljungström.
Hon tror inte att internet med dess obegränsade möjligheter att uttrycka sig i alla möjliga ämnen och helt utan censur har fått klottret att minska.
- Internet liknar mer offentligt klotter, man skriver mer planerat och med en särskild avsikt. Därför fortsätter folk klottra på toaletterna. Det bästa sättet att undvika mer klotter är i stället att hålla toaletterna fräscha och blanka. Då är det väldigt få som vill vara först med att klottra, det är ju trots allt moraliskt oförsvarbart att förstöra annans egendom. Men så fort någonting händer i samhället eller i en persons liv kan lusten att få uttrycka sig bli för stor. Då verkar många tro att det är okej att följa efter.

Lyser oftast med sin frånvaro
Ergo:s genomgång visar att klottret lyser med sin frånvaro på de allra flesta av institutionerna. Där det finns är toaletterna gamla eller av enkel båstyp som på Carolina Rediviva och Ekonomikum. Berit Carlsson är avdelningsdirektör på universitetets lokalvårdsenhet. Hon upplever inte heller klottret som särskilt utbrett men där det finns utgör det ett negativt inslag i arbetsmiljön för lokalvårdarna.
- För oss är det förstås svårt att se klottret som något annat än ren skadegörelse. Det är inte så roligt att gå in i de nedklottrade toaletterna varje dag. De som jobbar för oss är proffesionella och seriösa och de vill självklart göra ett bra jobb och lämna det snyggt och fräscht efter sig. Som det ser ut nu på toaletterna är det omöjligt.
Av de byggnader Berit Carlson ansvarar för är det bara Ekonomikums toaletter som är nedklottrade.
- På Ekonomikum tror jag att det beror på den stora genomströmningen av människor och att det är öppet för alla. Men det går inte att hålla på att tvätta bort klottret hela tiden eftersom det är svårt att få tegelväggarna där helt rena och det kommer snart nytt klotter. Nu gör vi ingenting förrän det är dags att måla om, säger hon.
Att man gett upp också på Carolina Rediviva är tydligt. Det äldsta klottret som Ergo hittade på sin spaning var en I was here-variant från vårterminen 1994.