Mittens rike det nya Amerika?

Framtiden är ljus för dem som pluggar kinesiska idag. Det menar Lena Rydholm, lektor i kinesiska vid Uppsala universitet:
- I och med Kinas uttökade kontakter med omvärlden och ökade betydelse i världsekonomin har efterfrågan på personer med kunskaper i kinesiska och om Kina ökat dramatiskt.
Sju kommunala Stockholmsgymnasier startar en Kinainriktning i höst, och gymnasisternas intresse för Kina rapporteras vara stort även ute i landet. Också på högskolenivå väljer allt fler att satsa på en framtid i Mittens rike. På tio år har antalet studenter som läser kinesiska på svenska universitet fördubblats.
I Uppsala har man på ett par år gått från ett tjugotal studenter på A-kursen, till dagens omkring 40. Men lektorn i kinesiska Joakim Enwall är förvånad över att de inte är ännu fler. En anledning till det tror han är att det tar tid, minst två års heltidsstudier, att lära sig god kinesiska.
- Alla har kanske inte studiemedel eller tålamod nog. En eller två terminer kan ge en fördel och se bra ut i CV:t, men är inte tillräckligt för att tala kinesiska.
Han spår dock att intresset kommer att skjuta i höjden i takt med att fler har med sig kinesiska från gymnasiet. Kapaciteten finns: Uppsala universitet har just inrättat två lektorat i kinesiska, från att bara ha haft en adjunkttjänst.
- Det är oerhört glädjande att ledningen visar intresse och satsar. Det ger helt andra möjligheter att utveckla ämnet, säger Joakim Enwall.
Vid sidan av de rena språkkurserna har man just börjat med fristående kurser i Kinas historia, kultur och samhällsliv. En språkkurs på E-nivå och en kurs i kinesisk litteratur planeras framöver.
Vilka är det då som läser kinesiska? Joakim Enwall pekar ut tre studentgrupper: De som kommer direkt från gymnasiet och tror att kinesiskan kommer att vara användbar vad de än läser senare, de som har privata skäl - kanske genom en släkting eller partner från landet, och så ekonomstudenterna som vill göra sig attraktiva för det växande antalet svenska och utländska företag i Kina.
- Ekonomerna är alltid många. Men vi ser också att allt fler kombinerar kinesiska med statskunskap, säger Joakim Enwall.
Men långitfrån alla som läser kinesiska väljer att göra det i Sverige. Det saknas siffror över hur många svenskar som pluggar i Kina, men från sin tid som kulturattaché i Peking vet Joakim Enwall att det rör sig om åtminstone ett hundratal per år. Språkkurser för utländska studenter finns vid snart sagt varje kinesiskt universitet.
- Fördelen är att man lär sig bättre talad kinesiska. Allra bäst är att ha en grund härifrån först, tycker Joakim Enwall.
Han rekommenderar att man förlägger sina studier en mindre stad - vilket i kinesiska mått mätt innebär ett par, tre miljoner invånare. I Peking finns så många västerlänningar att risken finns att man mest umgås med dem. Man bör också välja en region där det talas rikskinesiska (mandarin), som i norr och sydväst, tycker Joakim Enwall.
- Det är kul att kunna höra språket omkring sig, snappa upp saker på gatan. Åker man till exempelvis Shanghai förstår man inte ett ord om man inte har lärt sig deras dialekt innan.
Den som vill plugga som utbytesstudent i Kina har ganska lite att hämta vid Uppsala universitet. Bara ett tjugotal studenter per år skickas iväg via centrala utbytesavtal. Men fler än så vill iväg. Thomas Fredengren på internationella kansliet vid Uppsala universitet berättar att intresset för platserna har ökat märkbart de senaste två, tre åren. Enligt honom finns ambitioner att utöka Uppsalas Kinautbyte. Ett problem att dock att kursutbudet på engelska är magert på kinesiska universitet, samtidigt som svenska studenters språkkunskaper sällan räcker för att läsa tillsammans med kineser.
- Så just nu avvaktar vi utvecklingen i Kina för att se om vi kan få till ett ökat utbyte på engelska, säger Thomas Fredengren.

Kinas expansion märks också på högskoleområdet. Stora pengar satsas på den högre utbildningen, samtidigt som många kineser vill ut i världen.
Det är ingen hejd på Kinas tillväxt. De senaste fyra åren har landets ekonomi vuxit med över tio procent per år och är idag världens fjärde största. Nu storsatsar den kinesiska staten på forskning och högre utbildning. Det formligen pumpas in pengar på universiteten. En utveckling som har fått EU:s utbildningskommissionär att varna för att de europeiska universiteten kan komma att konkurreras ut inom en tioårsperiod.
Joakim Enwall vid Uppsala universitet håller bara delvis med.
- Inom vissa naturvetenskapliga områden är det fullt möjligt, där finns forskningsmiljöer som håller internationell toppklass. Men i stort har den kinesiska högre utbildningen mycket att ta igen. Den är fortfarande ganska stelbent och inriktad på utantillinlärning. Och samhällsvetenskap och humaniora satsas det inte på i samma omfattning.
Samtidigt finns det bland kinesiska studenter ett stort sug efter att läsa utomlands. På 30 år har över en miljon kineser rest utomlands för att studera, enligt det kinesiska forskningsinstitutet CASS.
Under lång tid var det få som återvände men de senaste tio åren har kinesiska staten storsatsat på att få dem tillbaka, så trenden har vänt, berättar Joakim Enwall.
- Staten satsar aktivt på att få tillbaka högskoleutbildade medborgare. Man lockar med västerländska löner, subventionerade bostäder och andra förmåner. Det gör att de får det betydligt bättre materiellt sett än om de hade stannat kvar i väst.
Det är heller inte självklart att kinesiska gäststudenter får stanna i utlandet. Så var till exempel fallet för det femtontal doktorander som i våras skulle ha kommit till Uppsala via ett utbyte mellan universitetet och den kinesiska staten. Samarbetet blev dock aldrig av sedan Uppsala studentkårs doktorandnämnd protesterat mot att kineserna skulle ha fått sämre socioekonomiska villkor samt förbundit sig att åka hem efter studietiden. Liknande avtal finns dock vid andra svenska lärosäten.

Vem tjänar på att läsa kinesiska? Alla som vill jobba med internationella frågor, menar Joakim Enwall.
Kina är ett land som expanderar sitt inflytande överallt i världen, både militärt, politiskt och ekonomiskt, konstaterar han.
- Så det är inte bara en fråga om att lära sig språket, utan också om att lära sig samhället och kulturen. Vill man på något sätt jobba med internationella relationer har man nytta av att förstå sig på det kinesiska tänkandet och borde åtminstone lära sig mer om Kina. Sedan har man kanske inte alltid möjlighet att lära sig språket.

Ekonomer som vill jobba på ett av alla utländska företag i Kina har en klar fördel av att kunna språket, menar Joakim Enwall.
- Kan man kinesiska kan man bli lokalt anställd i landet, då slipper företaget betala extra för utlandsstationering. Det är en klar konkurrensfördel. Och kunskaper i kinesiska är nödvändigt för att kunna värdera affärskontakter och få närmare relationer till dem. Kinesiska affärsmän är sällan bra på engelska, även om det förändras i och med att Kina nu i högre utsträckning lyckas locka tillbaka de kineser som har läst utomlands.
Även hemma i Sverige kommer allt fler att komma i kontakt med kinesiska företag, påpekar han.
Kollegan Lena Rydholm nämner reseledare, gymnasielärare och översättare som tre yrken där det idag finns brist på folk med gedigna kunskaper i kinesiska. Den som vill jobba på en svensk myndighet kan också ha nytta av språket eftersom kontakterna med Kina, exempelvis vad gäller forskning och utveckling, ökar.

Men För Nicolas Panisse, en av nybörjarstudenterna i kinesiska vid Uppsala universitet i höst, väger intresset tyngre än eventuella jobbmöjligheter.
- Jag är allmänt intresserad av språk, speciellt gamla språk, och av orientalisk mystik och filosofi. En resa till Peking fick mig att ta beslutet att lära mig kinesiska, säger han.
Nicolas Panisses kursare Carl Liljefors har läst kinesiska i USA tidigare, men börjar nu om på A-nivå i Sverige.
- Kina är häftigt. Jag tänker läsa så länge som det behövs för att klara mig i Kina, syftet är att kunna leva där.
Att företagen skriker efter västerlänningar som kan kinesiska skadar inte heller, menar han.
Också Sofia Mårn och Felix von Heland ser kunskaper i kinesiska som en konkurrensfördel för att få jobb. Men medan Sofia Mårn är färdig pol magare som söker jobb har Felix von Heland inte börjat sin utbildning än.
- Jag vill bli civilingenjör, och vill jobba så fort som möjligt, gärna med något som är lite svårt. Jag tror man kan få rätt konstiga erbjudanden i Kina om man kan språket. Jag skulle gärna plugga i Shanghai också, kanske en hel utbildning.
Felix von Heland har flera kompisar som läser i Kina. Och både han och de andra på kursen tycker att det märks att intresset för Kina är stort just nu.
- Alla reagerar åh, häftigt när man berättar vad man läser. Kina känns nästan som det nya Amerika, som man utvandrar till.

Kinakunskaper må ge jobb. Men kan man åka till en diktatur med gott samvete?
Kina är en diktatur som på många plan kränker de mänskliga rättigheterna, och som verkställer överlägset flest dödsstraff i världen. Borde man bojkotta landet snarare än att åka dit och studera?
Inte nödvändigtvis, menar människorättsorganisationen Amnesty.
- Vi tar inte ställning för bojkotter och tycker inte att det är fel att åka till Kina. Däremot bör man vara väl påläst och känna till att mänskliga rättigheter kränks om man åker dit som student, säger Elisabeth Löfgren, pressekreterare på svenska Amnesty.
Och man bör naturligtvis försöka undvika att själv medverka till kränkningar, fortsätter hon.
- Man får försöka vara en så god gäst i landet som möjligt. Och inte göra som de företag som helt struntar i mänskliga rättigheter - dem tycker vi däremot att man kan fördöma.