Skrifter i tiden
Vi lägger ner en massa tid på något som bara slängs i byrålådan. Varför inte försöka göra något kul och större av det? Så resonerar initiativtagarna tillika redaktionen Anna Clara Acevedo och Samuel Kazen Orrefur, som är i färd med att ta fram en tidskrift, Context, som ska rymma populärvetenskapliga artiklar av c- och masteruppsatser.
– Vi vill att studenter ska få ta del av varandras ämnen, se vad som faktiskt presteras på universitetet, säger Anna Clara Acevedo.
Idén är att universitetets institutioner ska höra av sig till redaktionen när de får in en uppsats som känns intressant för flera.
– Det ska vara ett uppsatsämne som fokuserar på samhällsfrågor, som är tvärvetenskapligt och har ett allmänintresse, säger Samuel Kazen Orrefur.
Tanken är sedan att han och Anna Clara Acevedo kontaktar de aktuella uppsatsförfattarna som får chans att skriva en artikel om sitt arbete. Duon hoppas att möjligheten att bli publicerad i en tidskrift kan fungera som morot i den tidskrävande processen som en uppsats är.
– Samtidigt blir det ett sätt för universitetet att synas och nå ut, säger Samuel Kazen Orrefur.
Ambitionen är att tidskriften, som de hoppas kunna ge ut två gånger per läsår, ska rymma såväl naturvetenskapliga som humanistiska ämnen. I första numret är fokus på sistnämnda – som då även blir ett sätt att svara på en generell kritik, menar Anna Clara Acevedo.
– Vi vill visa att humanioraämnen är relevanta och aktuella i samhället för fler än bara studenterna och forskarna själva, säger hon.
Knäckfrågan för redaktionen är ekonomin. Uppsala studentkår går in med några tusenlappar, men hittills har de bara medel för att trycka upp ett första nummer i en mindre upplaga.
– Vi hoppas på bra respons från universitetet. Förhoppningsvis kan de se nyttan i det här och sedan hjälpa till med bidrag, säger Anna Clara Acevedo.
***
Verkligheter är tidskriftens namn. Om allt klaffar kommer första numret ut i mitten på maj. Redaktionsgruppen består av sex medlemmar i Genusföreningen, men skribenterna är betydligt fler.
– Vem som helst har kunnat skicka in texter till oss. Vi bestämde tidigt att all typ av feministisk text är tillåten, oavsett inriktning och politisk färgning. Men det nämns inga partier, säger Matilda Rosén.
Reaktionsgruppen tycker inte att det finns någon studenttidning i dagsläget som tar upp frågor ur ett tydligt genus- och intersektionellt perspektiv. Tanken är att de ska fylla den luckan.
– Vi vill skapa en plattform där man får ta del av texter skrivna med den vinklingen, säger Arazo Arif. nbsp;
Milla Leskinen pratar om värdet av att samla olika röster.
–Feminism porträtteras så fragmenterat i andra medier. Genom att samla många olika skribenter vill vi förmedla att feminismen inte handlar om separatistiska aktivitetsgrupper som sitter och mossar på någon institution, utan att det är en gemensam kraft att räkna med.
Milla Leskinen, Arazo Arif, Agnes Venäläinen och Matilda Rosén har ingen tidigare erfarenhet av redaktionellt arbete, utan har fått lära sig från grunden: från redigeringsprogram till att sköta kontakter med tryckerier. De jobbar ideellt med tidskriften vid sidan av studierna, men ekonomiskt bidrag för att trycka den får de från Folkuniversitetet och Genusföreningen.
– Vår storslagna plan är att nå ut till alla i hela världen, men vi inser ju att vi måste begränsa oss, säger Agnes Venäläinen.
Även om tidskriften i första hand kommer att delas ut till Genusföreningens medlemmar är det ingen ”intressetidning”, betonar Milla Leskinen.
– Du måste inte alls plugga genusvetenskap för att ta till dig innehållet. Vi jobbar aktivt med att lyfta in många olika perspektiv. Förhoppningen är att tidskriften ska kännas angelägen för alla.
Något annat de hoppas på är att skapa en känsla av tillhörighet.
– Ofta kan man känna sig ganska ensam i de här frågorna. Genom att ta del av den här tidskriften med flera olika skribenter ser man att det finns många som tror och kämpar för samma sak, säger Matilda Rosén.
