Nya grannar på kantstötta Kantorn

Dammet yr bakom och genom det stängsel som innesluter vad som brukade vara ett av Kantorsgatans stora grönområden. Det är varmt och flera av de byggarbetare som är instängda i inhägnaden bland lägenhetskonsoller, betonggrunder och till hälften nedgrävda plaströr har klätt av sig på överkroppen. Dånet från grävskopor och bandsågar ekar mellan husen.
Scenen har sedan några månader varit vardag för hyresgästerna i området Kantorn, med undantag för vädret som har skiftat till, för tillfället, det bättre; regnet i våras förvandlade de temporära grusgångarna framför husen till lervälling som blev till grusansamlingar inne i bostäderna efter att skorna torkat till. Det ihärdiga dunkandet från pålningen som gjordes när grunden till de nya bostäderna anlades gav upphov till flera klagomål till den lokala hyresgästföreningen om för höga ljudnivåer och många hyresgäster har varit, och är, missnöjda med den provisoriska sopsorteringslösningen som har funnits.
Men det byggs ju ändå bostäder. 336 stycken i området Kantorn för att vara exakt – insprängda mellan de redan existerande husen. Det är ju just det här som Uppsalas alla studenter som någon gång soffsurfat, varit tvungna att ta suspekta andrahandskontrakt eller uppgivet vänt tillbaka hem till hemstaden unisont har skrikit efter: bygg fler bostäder
Så rör sig klagomålen kanske om ett fall av ”gärna, men inte på min bakgård”?

Malin Söderman är regionchef för Rikshem i Uppsala som numera äger området Kantorn. Hon berättar att Rikshem just nu investerar mycket i Uppsala, men någon exakt prislapp för vad nybygget på Kantorn kommer kosta kan hon inte uppge.
– Vi brukar inte presentera de exakta kostnaderna för olika projekt, utan har en investeringsportfölj gemensamt för hela staden, säger hon.
Men att nybygget är ett stort projekt har ingen som bor i området missat. Mellan de nio existerande flervåningshusen är man i full färd med att uppföra tolv nya höghus som kommer att vara fyra respektive sex våningar höga.
– Det kommer att bli 336 lägenheter och de kommer att delas upp i studentlägenheter, ungdomsboende och vanliga lägenheter, men vi vet ännu inte hur fördelningen i antal mellan dessa kommer att se ut, säger Malin Söderman.
Lägenheterna kommer att vara små tvåor med ett badrum, ett sovrum och ett större rum med pentry. Förhandlingar kring hur mycket hyrorna kommer att ligga på pågår fortfarande och därför finns inga exakta siffror än, men Malin Söderman menar att de kommer att ligga i nivå med hyran för andra nybyggda lägenheter i Uppsala.
Hur mycket är det ungefär?
– Det kan jag inte säga eftersom förhandlingar pågår, men de kommer att ligga högre än för de redan existerande lägenheterna på Kantorsgatan.
Förutom att flera nya hus byggs kommer även de båda grönområden som finns mellan husen att göras om. I och med att husen byggs upp kommer delar av gräsmattorna att försvinna, men det som finns kvar ska förvaltas på bästa sätt enligt Malin Söderman.
– Grönområdena har varit en viktig fråga i detaljplanarbetet i och med att de är uppskattade av väldigt många. Vi har lyssnat på den input vi har fått och fångat upp de stora önskemålen som har funnits när vi har haft kontakt med bland annat hyresgäster och den lokala hyresgästföreningen. Enligt våra planer kommer vi att göra det ena grönområdet mer aktivitetsinriktat med en beachvolleyplan bland annat, medan det andra kommer att vara mer till för umgänge med grillplats.

Just nu och sedan några månader tillbaka kan grönområdena dock inte användas då de i princip är bortgrävda och har blivit en del av den inhägnade byggarbetsplatsen. Och det är något som pizzeriaägaren Behnam Djavani har märkt av. Hans restaurang Shima har i 28 år legat i källaren i ett av husen på Kantorsgatans norra gård.
– Vår verksamhet är kraftigt negativt påverkad av bygget. Bara under sista april drog vi in 25 000 kronor mindre än förra året eftersom alla de som brukar sitta i parken här bredvid stack till Rackarberget istället. Det är som en krigszon Bullret hörs jättemycket och vi får sopa flera gånger om dagen på grund av allt byggdamm som drar in. Rikshem har inte erbjudit någon typ av kompensation för alla pengar vi förlorar. De förra bostadsägarna var mycket bättre.
Byggarbetarnas närvaro har inte heller bidragit till något uppsving för verksamheten, menar Behnam Djavani, eftersom de flesta har med sig matlådor hemifrån.
Men när husen blir klara borde ni väl få fler kunder?
– Jag tror inte det. Vi kommer att bli helt begravda bland alla husen.

En annan kritik mot bygget som framförts av de boende är att några av Kantorsgatans miljöhus har rivits för att bereda plats åt de nya bostäderna. På den norra parkeringen har det funnits en temporär containergård och hyresgästerna har via infobrev blivit upplysta om var sortering har kunnat ske. Trots det har många boende känt sig förvirrade och slängt osorterade sopor i containrar och vanliga avfallsbehållare.
– På Kantorn har det funnits befintliga och temporära lösningar under en tid, men det har dessvärre inte fungerat så bra. Vi har även installerat nedgrävda sopstationer [för hushållssopor och kompost, reds. anm.]. Allt detta har vi informerat de boende om i flera infobrev och även berättat hur det ligger till när nya hyresgäster har skrivit på kontrakt under den här perioden. Det är olyckligt att det inte har fungerat som det ska och vi får försöka ge ännu bättre information i framtiden, säger Malin Södergård.

I mars 2016 kommer förhoppningsvis de första inflyttningarna i Kantorsgatans nya lägenheter att kunna ske för att sedan fortsätta peu à peu under ungefär ett år.

nbsp;

Lina Svensk

nbsp;

I nästa nummer besöker vi områdena Väktargatan och Djäknegatan. Bor du där och vill berätta om hur det är? Hör av dig till oss på red@ergo.us.uu.se