Jorden runt 1 630 gånger på 365 dagar

Genomsnittssvensken släpper ut 1,1 ton koldioxid från flygresor per år. En tur och retur till Gran Canaria – drygt 6 500 flyttkartonger om man vill visualisera volymen i kubikmeter. nbsp; Det är mer än vad maxutsläppet får vara per år och person om vi ska nå Parisavtalets mål om att begränsa temperaturhöjningen till 1,5 grader till nästa sekel. Men medelsvensson ligger ändå grovt i lä när vi tittar på motsvarande utsläpp bland Uppsala universitets storflygare. Vad sägs om 166 400 flyttkartonger; 4,6 varv runt jorden; 25,6 ton koldioxid som den person som hade störst utsläpp från flyg vid UU förra året orsakade enbart till följd av resor i tjänsten?

Faktum är att slår man ut UUs utsläpp från flygresor på antalet anställda så är inte siffrorna så häpnadsväckande även om de är en av de myndigheter med störst utsläpp – 1,2 ton per årsarbetskraft (notera dock att 0,86 ton koldioxid var det genomsnittliga flygutsläppet per årsarbetskraft inom Sveriges myndigheter 2017) – men de som flyger mycket inom UU flyger MYCKET. Vi har i det här reportaget kontaktat ledning, storflygare och de som aktivt valt bort flyg för att förstå varför universitetet flyger som de gör och hur de ser på framtiden.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

”Vi kan alltid göra mer och vi måste göra mer”

Många anställda vill resa mer klimatsmart och universitetet måste jobba för att göra det enklare för dem, menar UUs miljöchef Karolina Kjellberg.

2008 satte Uppsala universitet upp sina första miljömål. Man siktade då på att minska sina utsläpp av miljöpåverkande gaser med tio procent under de kommande fyra åren. Ett kanske väl ambitiöst mål skulle det visa sig då man 2012 kunde konstatera att utsläppen istället hade ökat med nästan 40 procent. Den huvudsakliga orsaken var att lärosätets flygresor hade ökat, även på kortare sträckor där riktlinjerna föreskrev tåg. När Ergo då pratade med universitetets miljösamordnare, Karolina Kjellberg, hade man kommit fram till att man skulle revidera miljömålen och istället sikta mot att inte öka koldioxidutsläppen.

I den redovisning över utsläpp från tjänsteresor som Sveriges myndigheter varje år lämnar in till Naturvårdsverket kan man se att Uppsala universitets koldioxidutsläpp för flygresor ökade från 2010 fram till och med 2014 då det låg på 7 273 ton koldioxid (se tabell 3. Obs Dessa siffror skiljer sig från de Ergo har granskat). Därefter har det minskat något, men legat på en ganska jämn nivå på mellan 5 500 och 6 000 ton fram till och med förra året. Det gör Uppsala universitet till det lärosäte som, näst efter Karolinska institutet och Lunds universitet, totalt har störst koldioxidutsläpp till följd av flygresor.

– Vi är en väldigt stor myndighet så slår man ut totalen på antalet årsarbetskrafter hamnar vi lite längre ner på den listan. Men med det sagt så är Uppsala universitets utsläpp helt klart väldigt stora. Det är en konsekvens av att vi är ett väldigt forskningsintensivt universitet med många forskare som är verksamma på en internationell arena, säger Karolina Kjellberg, vars titel numera är miljöchef vid Uppsala universitets byggnadsavdelning.

Hennes huvudsakliga uppgift är att samordna och utveckla miljöarbetet på en universitetsövergripande nivå. Ytterst är det dock universitetsledningen och rektor som fattar beslut kring mål och handlingsplaner för miljöarbetet.

I universitetets nyantagna mål och handlingsplan för miljöarbete, som fastställdes i slutet av februari i år, står det att universitetets verksamhet bör utvecklas så att klimatpåverkan från resorna minskar. Liknande formulering har funnits även i tidigare dokument för miljöarbetet, trots det har det inte skett någon nämnvärd minskning de senaste tre åren.

Gör ni verkligen det ni kan för att minska flygningarna?
– Vi kan alltid göra mer och vi måste göra mer, utsläppen kan helt enkelt inte fortsätta som de gör. Det är en utmaning inte bara för oss, utan för alla. Men vi har som sagt uppdrag att jobba mot ökad internationalisering, som ett verktyg för att höja kvaliteten på utbildning och forskning. Det medför också att det är svårt att snabbt minska antalet flygningar, säger Karolina Kjellberg.

Det de kan göra, menar hon, är att exempelvis förbättra teknikerna för digitala möten; uppmana institutionerna att i större utsträckning tänka över vilka som bör resa och varför (”behöver verkligen fem personer resa på den här konferensen eller räcker det att en eller två åker?”); bli bättre på att underlätta för de som vill ta tåget istället för flyget och uppmana de som måste resa utomlands med flyg att ta tåget istället för eventuella transferflyg inrikes i destinationslandet.

Tror du det är möjligt att få folk att sluta flyga utan att införa faktiska restriktioner?
– Jag märker att många vill resa annorlunda. Många vill ta tåget och då måste vi göra det enklare för dem. Vi har till exempel pratat om att införa möjligheter till en intern klimatväxling där man lägger en extra avgift på flygbiljetter som istället hamnar i en pott för tågresor, som generellt är väldigt dyra i Europa. Jag tror det finns potential att minska flygningarna utan förbud.

En institution som har valt att införa skarpare riktlinjer än de som utfärdats centralt är institutionen för freds- och konfliktforskning, enligt Karolina Kjellberg.

– De har börjat införa egna miljömål för att uppfylla sin del av Parisavtalet. De har tagit skarpa och ambitiösa mål. De vet inte riktigt hur de ska nå dit än, men de har tagit ett steg i rätt riktning i alla fall. De är väldigt inspirerande.

Vad vi har kunnat se i statistiken vi har tagit del av så kommer de ganska högt upp bland de institutioner som har störst utsläpp, både totalt och utslaget på antalet anställda.
– Ja, de reser mycket då det krävs av deras forskningsområde. Just därför är det extra stort och modigt att de gör det här.

De nya miljömålen som har satts upp för universitetet 2019-2021 är ganska försiktigt formulerade säger Karolina Kjellberg. I riktlinjerna för resor ingår bland annat det som hon tidigare nämnt – förbättrade förutsättningar för effektiva och välfungerande resefria möten och för medarbetare att ta tåget istället.

– Men vi har också lag till långsiktiga mål där det bland annat står med att vi vill halvera klimatpåverkan från utrikes tjänsteresor till 2030.

Någon miljöcertifiering finns det i nuläget inget stöd för att satsa på från universitetsledningen säger Karolina Kjellberg.

När Ergo pratade med dig 2012 hade ni just fått revidera miljömålen från en minskning av utsläpp till att inte öka dem och sedan dess har utsläppsnivån från tjänsteresor stått ganska stilla – kan du uppleva att det är nedslående att ni ännu inte har kunnat sätta upp ett tydligt mål om minskning?
– På ett sätt, absolut. Visst hade det varit bättre om utsläppen hade minskat kraftigt redan nu. Men vi har den långsiktiga målsättningen till 2030 om halverad klimatpåverkan. Och förståelsen och intresset för klimatfrågor har aldrig varit större än det är just nu och väldigt många vill se förändringar, så på det sättet känns det ändå hoppfullt.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

”Vi ska resa när vi behöver det, men inte slentrianmässigt”

UUs rektor Eva Åkesson menar att det är en framgång att koldioxidutsläppen från flyg har stått stilla de senaste åren.

De senaste tre åren har koldioxidutsläppen från flygresor inom UU legat på ungefär samma nivå – har ni verkligen gjort det ni kan för att minska utsläppen från flygresor?
– Det är en betydande framgång att vi ligger på samma nivå, eftersom universitetet vuxit väldigt mycket de senaste åren. Särskilt gäller det forskningen, där internationella kontakter är helt nödvändiga. Även om vi förstås vill mer och har satt ett skarpt mål till 2030 så betyder det ändå att resandet har minskat. Men vi fortsätter det interna arbetet för att nå klimatmålen.

UU är en av de myndigheter som idag har störst utsläpp från tjänsteresor – varför?
– Universiteten är inte som andra svenska myndigheter, forskning och utbildning är i hög grad internationell. Så det är egentligen inte konstigt. nbsp; KI, Lund och Uppsala, som toppar listan bland lärosätena är tre stora och forskningstunga universitet med väldigt många internationella kontakter.

I dokumentet över era nya mål för miljöarbetet står det bland annat att ni har som målbild att halvera klimatpåverkan från utrikes tjänsteresor till 2030 – hur ska ni nå dit? Är det realistiskt?
– Just nu gör UU stora investeringar i teknik men också i utbildning om hur man använder digitala möten, skype, videokonferens och annat på ett effektivt sätt. Det ska vara lätt att göra rätt, snarare än ”shame and blame”. Var och en ska kunna göra kloka val i jobbet. Vi ska resa när vi behöver det, men inte slentrianmässigt. Internationella kontakter är viktigt, både för studenter, forskare och andra anställda. Sen får vi inte glömma att det viktigaste universitetet gör är att forska och utbilda för klimatet.

Idag klimatkompenserar inte UU – varför inte? Är det något ni planerar att göra framöver?
– Får vi klartecken från departement kommer det upp på dagordningen direkt. Att klimatkompensera på ett korrekt och klokt sätt är ingen enkel fråga, det visar fall från andra lärosäten som försökt.

Några institutioner har satt upp striktare miljömål än de som finns för UU centralt, exempelvis freds- och konflikt. Borde ni inte utfärda striktare riktlinjer som gäller för hela universitetet? Eller är det beslut som måste fattas på lokal nivå?
– Vi har satt riktlinjerna så att de ska vara möjliga att följa för alla. Men vi välkomnar alla lokala initiativ Varje institution eller avdelning som skapar egna mål efter egna förutsättningar kommer att göra vägen mot universitetets klimatmål kortare samtidigt som de är förebild för andra. Internationella kansliet kompenserar till exempel studenter som ska på utbyten för byta flyg mot tåg. Det är ett bra initiativ.

Idag flygs det ganska mycket till Campus Gotland – är det hållbart? Kan ni göra något för att minska flygandet dit?
– Båtresan påverkar tyvärr lika mycket som flyget. Dessutom tar den mycket längre tid. När vi annars reser i Sverige ska vi göra det mest klimatsmarta. De flesta som åker till Göteborg, Lund andra lärosäten på fastlandet reser med tåg.

Har universitetsledningen själva vidtagit några åtgärder för att minska sitt flygande? I så fall vad?
– Vi har många möten via skype och zoom, själv har jag det nästan dagligen nuförtiden, både inom Sverige och internationellt. När ledningsrådet hade överläggningar med Lunds universitet senast åkte bara ett par tre personer till Lund, alla andra deltog via länk. Vi ställer kritiska frågor till oss själva om resandet. Under våren avstod vi från en ledningsresa till Asien, och en av oss avstod USA-resan. Så det finns många exempel på hur vi ständigt prövar och omprövar resor.

Fotnot: Eva Åkesson har svarat på våra frågor via mejl.

studietids granskning av Stockholms universitets flygande hittar ni här