Ro för kropp och själ
Säger någon “akademisk rodd” är det förmodligen till brittiska och amerikanska universitet tankarna går. Den årliga roddtävlingen mellan universiteten i Oxford och Cambridge, som arrangerats sedan 1829, är så väletablerad att den bara kallas “The Boat Race” kort och gott.
Mindre välkänt är kanske att Uppsala faktiskt också har en roddklubb – Uppsala akademiska roddarsällskap, UARS, sedan 1992. Trots att UARS grundades av studenter är de dock inte studentseparatistiska.
– Jag skulle väl säga att ungefär hälften av våra 80-90 medlemmar är studenter vid Uppsala universitet eller SLU, men alla som är över 17 år är välkomna, berättar Oliver Degerstedt, doktorand vid institutionen för farmaci och roddchef för UARS, när vi ringer honom någon vecka innan tävlingen Head of Fyris ska gå av stapeln.
Själv fick han upp ögonen för rodd när han studerade i just England. På en välkomstmässa vid universitetet blev han tack vare sin längd tillfrågad om han ville testa sporten.
– Det är en fördel att vara lång när man ror så jag tror det är många som blir inlockade på det sättet. Sedan visade det sig att jag var bättre på rodd än på andra sporter jag ägnat mig åt, jag hade en talang för det, säger Oliver Degerstedt.
Till skillnad från vad många tror är det inte primärt armstyrka som krävs i rodd, utan benstyrka.
– Man sitter på ett säte som rör sig upp och ner längs båten och trycker i huvudsak ifrån med benen vid varje drag, därefter kommer ryggmusklerna igång och sist aktiveras armarna.
"Vi vill gärna ha personer som har sysslat med någon lagidrott tidigare, som vet hur viktigt det är att man arbetar i synk."
Oliver Degerstedt är roddchef för Uppsala akademiska roddarsällskap. (Foto: Privat)
Head of Fyris arrangerades i år för tredje gången. Det är ett 3,2 kilometer långt lopp där tävlande från klubbar i Uppsala, Stockholm och Dalarna är välkomna att delta i lag om fyra eller åtta personer. Åttorna måste dessutom vara mixlag, det vill säga minst en person från motsatt kön måste ingå i laget. Till skillnad från i många andra sporter, går det i rodd alldeles utmärkt för män och kvinnor att tävla tillsammans.
– Kvinnor är ofta mer flexibla än män och kan dra minst lika långa roddtag. Det har inte så mycket med rå styrka att göra, säger Oliver Degerstedt.
Istället är det lagets komposition som spelar roll. Det går inte att vara egocentrisk när man tränar och tävlar i rodd.
– Vi vill gärna ha personer som har sysslat med någon lagidrott tidigare, som vet hur viktigt det är att man arbetar i synk. Man måste anpassa sig efter den så kallade stråkpersonen som sitter framme vid styrman. Den personen bestämmer rytmen, hur många tag per minut man ska ta, och de andra måste lyda den personen. Det ska vara någon som är förutsägbar i sina rörelser och som har en riktig vinnarskalle.
Är laget i synk kan det bitvis kännas som att flyga fram över vattnet och det är det, menar Oliver Degerstedt, som är själva lockelsen med sporten.
– Att ro på spegelblankt vatten tidigt på morgonen, att bara fokusera på att höra årorna och båten bryta vattenytan, det är så lugnande. Nästan som terapi.
UARS toppåtta tränar inför Head of Fyris. (Foto: Anneli von Cotzhausen Modin)
Det är tisdag morgon klockan är 6.45 och mörkret är fortfarande kompakt när vi går ner mot båthuset utanför Ultuna. UARS-medlemmen Malin Asplund möter upp, delar ut flytvästar och placerar oss i den lilla motorbåten. Vi ska få hänga med när klubbens topp-åtta tränar till Head of Fyris och hon har erbjudit sig att köra oss på ån så vi ska få se hur det går till. Vi sätter av i motorbåten mot Flottsundsbron, passerar några gräsänder och får efter ett tag syn på roddarna som tagit sig drygt två kilometer nedströms. Ett taktfast ”power, power, together, together” hörs från den långa båten där roddarna kämpar på för att bli så synkroniserade som möjligt.
– Att hon håller takten sådär hjälper en att hålla igång när man är helt slut och har jätteont i hela kroppen, säger Malin Asplund.
Hon upptäckte rodd för bara tre år sedan. Det var under Hamnens dag i Uppsala som hon gick förbi UARS som hade en båt man fick testa att sitta i. De tyckte att hon såg ut som en bra roddare och uppmuntrade henne att prova. Hon började på roddskola, fastnade för sporten och satsar idag på att nå elitnivå.
– Jag blev helt förälskad. Tänk dig, man är ute i en singel på morgonen, vattnet är spegelblankt, man hör staden vakna till liv och ser folk på väg till jobbet över broarna – det är helt underbart, säger Malin Asplund innan hon gasar på motorbåten för att hinna i kapp.
Att bli duktig på rodd kräver mycket träning – men det är en bra sport att kombinera med annat just eftersom man inte bara behöver träna alla tillsammans utan själv kan ge sig ut i en singel. För Malin Asplund som studerar till ämneslärare har detta passat perfekt.
– När jag skrev b-uppsats hade jag en rutin där jag åkte hit halv sju och rodde, sen satt jag med uppsatsen, för att därefter åka tillbaka på kvällen och träna rodd igen. Det var sjukt skönt att börja och avsluta dagen med träning.
Malin Asplund läser till ämneslärare och satsar på att nå elitnivå i rodd. (Foto: Anneli von Cotzhausen Modin)
Dagens pass är snart över och för oss som hållit jämn takt med roddarna i motorbåten är det ganska skönt – hela kroppen är stelfrusen av kyla. Roddarna är däremot varma – och trötta. I båthuset träffar vi Angie Fokkema, masterstudent från Nederländerna. Hon började med rodd när hon läste sin kandidat och har tävlat internationellt tidigare. Baserat på dagens träning tror hon det kommer gå vägen på lördag.
– Det kändes bra och jag tror det kommer bli ett bra race. Men nu är jag är jättetrött. Speciellt eftersom vi började så tidigt och det var en väldigt intensiv session, säger Angie Fokkema.
Så hur gick det då i Head of Fyris? UARS knep förstaplats i nybörjarkategorin för lag om fyra roddare. För klubbens tre deltagande åtta-lag gick det lite sämre. Den bästa placeringen blev tredjeplats för toppåttan.
– Vi mötte bra motstånd! Det var en kombinationsbesättning med Stockholms roddförening och Hammarby som vann. De slog banrekord faktiskt med tiden 10.35, förra banbästa var 10.43, så det var väldigt roligt, säger Oliver Degerstedt när vi ringer upp honom efter helgens tävling.
På det hela taget var de väldigt nöjda med tävlingen, menar han – solsken och samtliga båtar höll sig på rätt köl, bara en UARS-medlem blev blöt.
– Vi har som tradition att slänga i styrmannen i det vinnande laget i vattnet, så styrman i nybörjarfyran fick bada!
