50 år av flottar

1975 Första forsränningen går av stapeln

Året är 1975 och vännerna Carl-Johan Hansson och Anders Ahnesjö bestämmer sig för att fira in våren på sista april med att åka i en gummibåt nerför fyrisån. Åren därpå upprepas färden och en tradition föds. Nu, 50 år senare, är forsränningen ett av de mest välbesökta och ikoniska evenemangen under sista april i Uppsala. 

Nu anordnar Uppsala teknolog- och naturvetarkår (UTN) forsränningen varje år på sista april, ett av deras största event.

1977 Christer Fuglesang åker flotte

Enligt tradition bjuds studenter från andra lärosäten in att delta i forsränningen. Christer Fuglesang deltog i forsränningen i Uppsala 1977 när han pluggade teknisk fysik vid Kungliga Tekniska högskolan. Ett mycket viktigt vägmärke för att ta sig vidare på resan ut i yttre rymden!

Enligt Anders Ahnesjö som intervjuades av SVT inför Valborg 2024 bestod Fuglesangs flotte av ett hundratal ihoplimmade ölflaskor i plast. Konstruktionen ska ha överlevt kvarnfallet men fallit isär vid islandsfallet. 

1980 60 flottar deltar

Evenemanget växt och blivit populärt både bland åskådare och deltagare. 1980 deltar fler flottar än tidigare i forsränningen, hela 60 ekipage. 

1991 Brandman räddar forsränningen

Höga vattennivåer har många gånger varit ett hot mot att kunna genomföra forsränningen på sista april. I Ergos aprilupplaga 1991 återberättas hur kanotklubben en månad innan Valborg upptäckt farliga strömmar vid islandsfallet som ansågs för starka för forsrännarna, och Polisen kunde inte ge teknologerna i FUTF (Föreningen Uppsala tekniska fysiker, föregångare till UTN) tillstånd. “När brandkåren släppte sin brandman Christer Wolrath genom fallet konstaterade man att strömmarna inte var så starka längre.” Forsränningen 1991 var därmed räddad! 

1980-1990-talet Äggkastning hotar forsränningen

Äggkastning var under många år ett problem under forsränningen på sista april, där en del roade sig med att kasta ägg på publik och rännare under forsränningen. “Annars påträffades en ägg-beskjuten man på akuten, lindrigt skadad. Men äggkastning är ingenting arrangerande teknologer är tillfreds med, många ägg beslagstogs och hårdare tag väntas nästa år”, skrivs i Ergos reportage i maj 1990. 

Inför Valborg 1991 skriver tre tidigare forskarlar, alltså projektledare för forsränningen, ett debattinlägg i Ergo och vädjar studenter att äggkastningen måste upphöra, och uppmanar alla läsare att hjälpas åt att stoppa detta “gymnasiala” beteende. “Det senaste året tog det sådana proportioner att polisen avvägde att ställa in forsränningen då de inte kan garantera publikens säkerhet.”, skriver de.

I Ergos reportage 1996 säger årets forskarl Anna Larsson till Ergo:
“– Äggkastningen har minskat, men vi placerar ut 100 vakter vars främsta uppgift är att hålla koll på publiken.”

“Annars påträffades en ägg-beskjuten man på akuten, lindrigt skadad. Men äggkastning är ingenting arrangerande teknologer är tillfreds med, många ägg beslagstogs och hårdare tag väntas nästa år” 

Tack och lov är äggkastning inget vi behövt utstå på senare år. 2025 års forskal Marcus Steiner som Ergo träffat berättar att det även förekommit att personer kastat vattenballonger och skjutit med vattenpistoler på rännarna, något som inte heller är tillåtet. 
– Vi har många funktionärer på plats som finns för att hålla koll på publiken och folkmassorna. Varken äggkastning eller vattenpistoler är välkommet över huvud taget, säger han.

1995 20 år av forsränning

I Ergos aprilupplaga 1995 ägnas en helsida åt bilder på forsrännande flottar och man uppmärksammar jubileet med rubriken “Tjugo år att fira i forsen”. 

En av bilderna visar den ikoniska surströmmings-flotten, från Valborg 1990. I bildtexten: “Surströmmingsburken var tillräckligt luktfri för att få hedersomnämnande från de två rektorerna”

Många spektakulära och kreativa flottar har setts genom åren. Uppskatta den klassiska bilden av flotten med bord, stolar och en skål mitt i fallet. Tror ni att flottarna höll sig torra? Och undrar om den hade godkänts enligt dagens regelbok? Många frågor, inga svar. 

"Flottarna kunde se ut hur som helst"

Ett segment i artikeln berör den obefintliga frågan om vem som vann:
“Vem vann? 
Forsränningen var från början tänkt som en engångsföreteelse, men det tog inte många år innan den blev en väl förankrad del av Uppsalas valborgsfirande. Varje år som vädret inte är alltför dåligt drar den en storpublik trots att ytterst få, om ens någon, bryr sig om vem som till slut koras till vinnare.” 
Cecilia Johansson som är en av arrangörerna 1995 säger i texten att forsränningen har blivit alltmer som en folkfest. Varken det, eller obryddheten om vem som varje år koras till vinnare av forsränningen, har förändrats på trettio år. Vissa traditioner består. 

1996 Att forsränna säkert

1996 års forskarl Anna Larsson säger till Ergo: 
“–Det finns ytbärare och dykare utplacerade längs med ån och en ambulans parkerad vid Stadsparken, om något skulle hända. Deltagarna har fått noggranna säkerhetsföreskrifter. Hjälm och flytväst är obligatoriskt. Ännu under de 21 åren har inget allvarligare tillbud inträffat.”

Såvitt vi vet så gäller detta än idag, ännu har ingen skadats allvarligt i forsränningen. 
– Från början så var det hjälm och flytväst som gällde och så var det lugnt. Idag finns mycket mer krav på säkerhet, säger Marcus Steiner. 

Idag finns ett helt reglemente över forsränningen, närmare bestämt ett dokument på tretton sidor med regler om hur flotten ska vara utformad och vilken säkerhetsutrustning som måste finnas. Bland annat behöver alla rännare ha hjälm, skor och våtdräkt. Alla som deltar måste också gå en obligatorisk “rännarutbildning”.

Det är inte heller tillåtet för rännare att vara påverkad av alkohol eller andra droger under forsränningen. Denna regel har funnits under större delen av tiden då forsränningen ägt rum. 
– Det var ändå ganska tidigt som de har skrivit att man inte får vara påverkad när man åker. Då skrev man att det inte var tillåtet att inta jäst dryck, det vill säga alkohol, säger Marcus Steiner. 

1999 Vattennivåerna hotar igen 

Som så många gånger tidigare och senare pratas det om oroande vattennivåer. Antingen är de för låga eller för höga. Från Ergo inför Valborg 1999. “Ännu är det inte bestämt huruvida studenternas traditionella forsränningen i Fyrisån kommer att kunna genomföras på fredag. Allt beror på vattenståndet. 
– Vi åker i alla fall, säger Martin Nervall som är i full färd med att forma en ö i frigolit med en mechete.“
Undertecknad undrar om machete är ett av de godkända verktygen i dagens flottbyggande?

2005 Första forsfestivalen

Från och med 2005, lagom till 30-årsjubileet, anordnas förutom själva Forsränningen på sista april även forsfestivalen, för att ladda inför Valborg ordentligt. UTN utökade komittén som arbetar med forsränningen och festivalen. Forsfestivalen som pågår veckorna innan sista april där bland annat självaste flottarna byggs och tar form. Forsfestivalen har sedan start sett liknande ut, en åttadagars festival med aktiviteter, sittningar, pubtält, artister och byggplats för flottarna.

I Ergos artikel i april 2007 beskrivs forsfestivalen: “Numera inleds forsränningen med en festival som i år tjuvstartar redan den 21 april. Då börjar några intensiva dagar av flottbyggande för deltagarna i forsränningen och en mängd aktiviteter för åskådarna. Vid byggplatsen vid Polacksbacken går det att äta mat, fika och dricka öl samtidigt som de fantasirika flottarna blir till.”

2012 Flottrekord, igen!

2012 uppnås rekordet 120 flottar. I Ergo tillkännages: “Intresset för att vara med i forsränningen har i år varit rekordhögt – 120 flottar kommer att släppas ner i Fyrisån. Förra året var de 100 stycken.“

2014 Ankracet upphör, hej Ankdagen!

Ankracet var ett populärt evenemang i Uppsala under Valborg i många år. Evenemanget var en form av lotteri där man kunde köpa en gummianka med ett lottnummer på, som sedan tillsammans med ett tusental andra ankor släpptes ner för Kvarnfallet i fyrisån på Valborg, och den anka som först tog sig ner korades vinnare.
I Ergos guide inför 2011 års Valborg beskrivs evenemanget: “9.00 Ankracet. En timme innan forsränningen börjar är det dags för tusentals ankor att släppas ner i Fyrisån - fina priser att vinna för den som satsat på rätt anka.”

“En timme innan forsränningen börjar är det dags för tusentals ankor att släppas ner i Fyrisån - fina priser att vinna för den som satsat på rätt anka.”

2014 upphör ankracet. I januari 2014 meddelar Ergo nyheten att det inte blir något mer ankrace, utan att arrangörerna för Forsränningen istället ska tillägna en dag av forsfestivalen till den så kallade ankdagen, som blir en familjedag med aktiviteter. Sedan dess har ankdagen arrangerats varje år. När ankracet anordnades så skänktes överskottet från ankförsäljningen till akademiska sjukhusets barnfond, vilket även är ändamålet för överskottet från ankdagen. 

Dåvarande forskarl, Andreas Westerberg, uppgav att man valde att lägga ner ankracet på grund av att evenemanget var för resurskrävande och man ville samla verksamheten mer. Årets forskarl Marcus Steiner menar att det kanske var lika bra att slopa ankracet också med  tanke på nedskräpning.
– Att släppa ner tusen ankor i fyrisån var kanske inte det bästa, säger han. 

2017 Forsränningen blir miljömärkt

2017 fick forsränningen miljömärkning av stiftelsen Håll Sverige Rent, vilket Ergo rapporterade om. En stor del av miljötänket innebär att flottar och flottdelar återanvänds istället för att slängas. 

"– Många av punkterna på checklistan uppfyllde vi redan tidigare. Miljömärkningen handlar bland annat om att vi minskar på engångsartiklar, marknadsför mer digitalt och jobbar mycket med vegetarisk och vegansk mat. Vi är också noga med sopsortering och att städa undan", sade 2017 års forskarl Felix Brunnstedt till Ergo. 

Att få miljömärkningen för evenemanget berättar Marcus Steiner är något som man behövde slopa för två år sedan eftersom det krävdes för mycket resurser att redovisa arbetet för att kunna få själva certifikatet. Men själva arbetet med miljötänket är något man fortsätter med. 

– Själva märkningen har ändrats genom åren och blivit betydligt mer ansträngande för oss att lägga tid och pengar på. Men vi har inte tagit bort någonting bara för att vi inte längre ansöker för att få forsfestivalen miljömärkt, utan vi följer samma standarder som tidigare, säger Marcus Steiner.

Att återanvända basen till flottarna, de så kallade miljöbottnarna är något som Forskå, alltså projektgruppen för forsränningen, gör i så stor utsträckning som möjligt. Många flottar går sönder i fyrisåns forsar, och då behöver bottnen ibland slängas. Inför årets Forsfestival har även några miljöbottnar som förvarats i UTN:s lada behövt skrotas på grund av mögel, men de allra flesta kan återanvändas i år. Även åror och annat material samlas in för återanvändning.

– Det blir lättare för rännarna också som inte behöver bygga en helt ny botten. Vissa bottnar har varit med i fyra år, då har de som byggt dem gjort ett duktigt jobb!

2020 Pandemin ställer till det

“Festen är inställd!”

Som för mycket annat så ställer pandemin till det och Forsränningen och hela Valborg  tvingas ställas in. 
“– Vårt gemensamma budskap är att firandet av Valborg i Uppsala är inställt. Vi har tagit fram kampanjmaterial som ni ser här bakom mig, med budskapet “festen är inställd!” Det är ett budskap vi alla känner igen nu – man ska inte samlas i stora grupper, man ska hålla avståndet och inte göra onödiga resor”, sade dåvarande Landshövding Göran Enander under en presskonferens som Ergo rapporterade om den 27 april 2020. 

2021 Valborg blir Digitalborg

Coronapandemin härjar fortfarande och Valborg 2021 är inställt.

Med mer med tid för att förbereda en alternativ variant av Forsränningen så hålls evenemanget igen. Ergo skriver självklart ett reportage om hur den digitala flottränningen ska genomföras; i mindre tappning, på hemlig plats, utan publik och livesänds digitalt.

"För att hålla evenemanget inom restriktionsramarna kommer i år endast fyra ekipage ränna ner för ån, med två rännare per flotte. Allt kommer att kunna följas via forsränningens facebooksida där direktsändning från flottfärden ska blandas med andra inslag och livekommenteras av två kommentatorer." 

2022 Åter forsränning, hurra!

Glädjen är ofattbar när det beslutas om att ett traditionsenligt Valborg kan genomföras 2022. Ergo träffar inför forsränningen 2022 årets forskarl Emmy Sköld, som är glad över att kunna genomföra forsränningen på det traditionsenliga viset.

Ett av ekipagen som Ergo uppmärksammar i sitt reportage inför Forsränningen innehåller ingen mindre än en numera kändis, UTN:s nuvarande ordförande Tim Nedergård. 

“Några som haft turen att få en plats i årets Forsränning är Oscar Green, Sixten Pettersson, Tim Nedergård och Tor Nicolaisen som går tredje året på civilingenjörsprogrammet med inriktning på miljö- och vattenteknik. De lyckades vinna sin plats genom tävlingen som arrangerades på deras sektion och säger själva att det var en självklarhet att de skulle vara med.
– Vi ser främst fram emot själva byggandet för även om Forsränningen känns som en höjdpunkt är de bara en kort stund medan byggandet och Forsfestivalen är flera dagar med mycket aktiviteter”, säger Tim Nedergård i Ergo i slutet av mars 2022. 

2025 Forsränningen 50 år!

Vi är i mål! Årets Forsränning fyller hela 50 år. Det firas med en större pub under forsfestivalen och en större budget för artister och aktiviteter under festivalen och forsränningen.

Bland annat har man investerat i en gigantisk uppblåsbar anka som kommer att synas i Fyrisån under evenemanget, eftersom ankor blivit lite av forsränningens maskot efter ankracet och ankdagen.

– Det kommer även bjudas på en lite större startskottsshow med pyroteknik under forsränningen, så blir det lite roligare. Att utveckla och puffa upp själva forsränningen ytterligare än så är ju lite svårt, konceptet är ju vad det är, säger Marcus Steiner. 

"Det här med att folk inte ska dyka upp och kolla är vi inte oroliga över."

Förutom nämnda inslag har fler från hela landet bjudits in att delta och gästa forsränningen, och årets Forskå siktar på att göra årets forsränning så bra som möjligt. För övrigt har ingen speciell satsning gjorts för att marknadsföra eventet utöver det vanliga. 
– Det här med att folk inte ska dyka upp och kolla är vi inte oroliga över. 

Inför årets forsränning UNT rapporterat om oro för de låga vattennivåerna, och Forskå har önskat att dammluckorna ska öppnas för att höja vattenflödet. Dagarna innan forsränningen verkar problemet kunna lösas när dammluckorna öppnas upp i Vattholma. 

– Vattennivån har varit lite oroande fram och tillbaka men vi känner oss bekväma och kommer köra på med Forsränningen som den har varit tidigare, säger Marcus Steiner.

Årets forsränning kan du i vanlig ordning se klockan 10 den 30 april. Startskottet går vid Eddaspången, och sista stoppet för de flottar som ännu är intakta är islandsfallet.