David Rosander drömmer om ett mer självständigt liv

Ergo möter David Rosander för en intervju bara några timmar efter manifestationen mot neddragningar i personlig assistans och andra LSS-insatser som Ergo skrivit om. 

David har fysiska funktionshinder efter ett självmordsförsök som 13-åring. Han är nästan helt blind och har svårt med motoriken. I våras berättade David för Uppsala nya tidning att han ville börja plugga på universitetet, men inte fått lämpligt stöd av kommunen för att kunna studera. Istället fick han hemtjänst som insats, vilket inte är förenligt med behoven hos någon som pluggar på universitet.

Trots flera negativa besked om nekat stöd började David plugga, och går nu första terminen på kandidatprogrammet i freds-och konflikt på Uppsala universitet.

David behåller gärna jackan på när vi sätter oss ner i ett mötesrum. Han är fortfarande frusen efter att ha stått ute i kylan under manifestationen. Han har mamma Anna med sig, eftersom han behöver stöd på grund av sin synnedsättning. 
– Jag ska vara tyst. Jag kanske flikar in något om jag inte kan låta bli, skojar hon med David. 

Studierna i fred-och konfliktvetenskap

David berättar att han när han sökte hade andra utbildningar som förstahandsval, som juridik och statsvetenskap. Men när han kom in på kandidatprogrammet i fred och konflikt så sa magkänslan att det skulle passa David, och det kändes väldigt spännande att lära sig mer om ämnet. Hittills tycker han att programmet varit givande, och uppskattar både studierna, att få lära sig mer teori kring fred och konflikt, och att träffa nya vänner och klasskamrater. Men som det ser ut nu så klarar David bara med nöd och näppe att genomföra studierna, med mycket hjälp från sina föräldrar och kurskamrater. 

Alternativ för stöd

David sökte dels personlig assistans och dels ledsagarservice i enlighet med LSS för att kunna studera. I båda fallen har kommunen nekat stöd och David fortsätter att bestrida besluten. Nu väntar ärendena hos Högsta förvaltningsdomstolen. Mer om vad som hänt i rättsprocessen kan du läsa om i faktarutan längst ner efter artikeln. 

Det stöd som David istället har fått beviljat från kommunen är 35 timmar ledsagning per månad. David är tacksam över stödet till fritidsaktiviteter vilket gjorde det möjligt för honom att vara med på delar av insparken och att delta i aktiviteter som programföreningen för freds- och konfliktstudier UPaD anordnar.

Men stödet är endast avsett för fritidsaktiviteter och fungerar inte som hjälp i Davids vardag som student. I slutändan blir 35 timmar i månaden inte heller så mycket, om man räknar med att varje aktivitet tar några timmar. Dessutom krävs en hel del logistik och noggrann planering inför tillfällena. Ledsagarservice behöver planeras in i förväg. Det är exempelvis väldigt svårt för David att spontant följa med kursare på nation efter föreläsningen, eller vara kvar på campus och äta lunch mellan två föreläsningar. 
– Ibland har jag kunnat äta lunch mellan föreläsningar om en kompis sagt dagen innan att de kan hjälpa mig på lunchen. Det är ju asschysst verkligen! Men det känns ibland mycket att be om, och jag kan ju inte räkna med att någon ska kunna hjälpa mig.

Studenter med funktionsnedsättningar kan även söka stödinsatser från Uppsala universitet för sina studier, vilket David gjort. 

Cecilia Edin, Enhetschef för studie- och karriärvägledning på Uppsala universitet, har svarat på Ergos frågor om de olika former av stöd som finns. Hon skriver i ett mejl att universitetet erbjuder pedagogiskt stöd till studenter med varaktig funktionsnedsättning utifrån diskrimineringslagen, och att intentionen är att studenten med en funktionsnedsättning ska komma i jämförbar situation med andra studenter. Studenten behöver kunna visa upp underlag som intygar en varaktig funktionsnedsättning för att kunna beviljas stöd. Efter granskning av underlagen får studenten ett samtal med en samordnare för riktat pedagogiskt stöd. 
– I samtalet identifierar studenten och samordnaren vilka stöd som är relevanta utifrån studentens behov, säger Cecilia Edin. 

Vissa stöd, som mentorstöd och anteckningsstöd, fattar samordnaren beslut om direkt medan andra stöd, som tex förlängd tid på tentamen kan samordnaren ge en rekommendation om. Då är det upp till examinerande lärare att avgöra om det är möjligt att ge stödet med hänsyn till lärandemålen och rimlig resursåtgång.

– Som anteckningsstödet är organiserat idag innebär det att en medstudent delar med sig av sina föreläsningsanteckningar mot en ersättning. Stödet bygger på att det finns en medstudent som är beredd att ta på sig uppdraget, säger Cecilia Edin. 

David har fått beslut om insatserna medstudent, en annan student som hjälper honom hitta rätt på campus, och anteckningsstöd. Utöver det har enheten för riktat pedagogiskt stöd rekommenderat andra insatser för David, som bland annat anpassad form för examination och förlängd tid för tentamen och kursmaterial i ljudformat. 

David känner sig också orolig för att bli utan det stöd som beslutats kring, eftersom insatserna bygger på frivillighet. 
– Att ha en medstudent är helt avgörande för att jag ska kunna gå på föreläsningarna. Annars kan jag inte ta mig från bilen till föreläsningssalen och ut igen. Men det blir väldigt bräckligt eftersom någon måste finnas frivillig för att göra detta, säger David. 

Med nuvarande system skulle David därför bli utan stöd om ingen student är villig att ta på sig uppdraget. Enligt Cecilia Edin undersöks nu möjligheten att ställa om till ett digitalt anteckningsstöd, för att möta problematiken med att det inte alltid finns någon i en kurs som är beredd att vara anteckningsstödjare.
– Det pågår just nu ett test där en grupp studenter prövar ett system som kan vara intressant att gå vidare med. Förhoppningsvis innebär en sådan förändring att anteckningsstödet blir mer likvärdigt, samtidigt som studenten blir mindre beroende av andra för sina studier, säger Cecilia Edin.

Andra stöd som studenter kan få är en mentor, vilket är en långvarig kontakt men en professionell mentor som är anställda på Uppsala universitet och arbetar nära samordnarna. En mentor kan exempelvis hjälpa en student att strukturera studierna eller prioritera bland uppgifter. Studenter kan också få stöd för teckentolkning och skrivtolkning, som utförs av professionella tolkar.

Cecilia Edin säger att när det kommer till insatser som rekommenderas för en student så får examinerande lärare avgöra om det är möjligt att ge stödet med hänsyn till lärandemålen och rimlig resursåtgång.
– En utfärdad examen innebär att universitetet intygar att en student har de kunskaper och förmågor som ingår i examen. Lärandemålen beskriver vad studenten förväntas kunna och det som framgår av dem får inte ”anpassas bort”. Därför är det viktigt att examinerande lärare gör en bedömning om det är möjligt att ge en rekommenderad anpassning med hänsyn till lärandemålen, säger hon. 

Ett annat skäl att inte bevilja de rekommenderade anpassningarna som Cecilia Edin tar upp är om insatsen är resurskrävande. Hon säger att enligt lagtexten ska anpassningarna som görs vara skäliga och av enklare karaktär. 
– Institutionens resurser är begränsade och om väldigt mycket resurser läggs på att anpassa för en specifik student går det ut över andra studenter som kanske får mindre lärarledd tid eller andra insatser. Ibland innebär det svåra avvägningar för examinerande lärare när det gäller rekommenderade anpassningar. Min erfarenhet är att många verkligen anstränger sig för att det ska bli så bra som möjligt för alla studenter, säger hon.

David lyfter att han är nöjd med Institutionen för fred- och konfliktstudier och tycker att de har varit väldigt tillmötesgående och villiga att hitta lösningar för honom. 
– Men det är en oro att de inte ska kunna fortsätta göra det. Det har varit problem på tidigare institutioner att de inte velat eller kunnat göra de anpassningar som jag behöver, säger han. 

Drömmen om rätt stöd

För David är det en dröm att få ett stöd som är anpassat utifrån hans levnadssituation och sysselsättning. Han säger att han just nu inte känner så stort hopp att få personlig assistans enligt LSS, men att han hoppas på att hitta någon lösning så att han kan fortsätta sina studier. 
– Drömmen hade ju varit personlig assistans. Då skulle jag ha ett mycket friare liv, på riktigt känna att jag har goda levnadsvillkor och kan leva som andra med sysselsättning, studier och sen arbete. Jag vill själv kunna bestämma över vad jag gör och inte gör. Idag går det inte eftersom jag är beroende av hjälp av mina föräldrar och insatser från snälla personer i min omgivning.

Under manifestationen var många av klasskamraterna på plats och visade sitt stöd. Några av Davids klasskamrater har tidigare tagit initiativet att starta en namninsamling för Davids rätt till personlig assistans. David berättar att han fått ett varmt välkomnande i sin programförening och bland kursare, och att han verkligen uppskattar gemenskapen och engagemanget för honom.
– Det pratade om det väldigt tidigt, redan under insparken att de ville starta en namninsamling för mig. Jag känner mig oerhört tacksam och berörd över det, säger David. 

I skrivande stund har namninsamlingen fått över 3400 underskrifter. David hoppas att namninsamlingen gör att fler får höra om hans situation, och att den kanske bidrar med publicitet som sätter press på kommunen. Han tycker också att det är viktigt att sprida kunskap om hur olika funktionsnedsättningar påverkar människor, och vad indraget stöd har för konsekvenser i deras liv. 

Under manifestationen berättade Martin och David om sina situationer, men nämnde också att de står där för alla människor med funktionshinder som inte hade möjlighet att ta sig dit. 
– Vi vill att alla ska ha samma rättigheter och förutsättningar att leva ett gott liv, säger David. 

Att personer med funktionshinder behöver strida för att få sina rättigheter tillgodosedda och kämpa för förutsättningar till ett gott liv, som det står i lagstiftningen, är något som David tycker är fel. Han berättar att det är en väldigt sårbar situation att sitta i ett möte med en handläggare och förklara vilka behov för stöd man har. Idag räknas timmar och minuter för att fastställa hur många assistanstimmar en person ska ha rätt till. Därför behöver man berätta detaljerat kring alla moment i sin vardag, som hur lång tid det tar att klä på sig, duscha eller gå på toaletten, något som kan kännas väldigt integritetskränkande.

– Samtidigt är det en väldigt ojämlik situation och man känner sig väldigt maktlös. Man behöver nästan överdriva för att inte bli misstrodd, och behöver berättar väldigt personliga saker för en främmande person. För dem är det ett ärende, men för mig ligger hela mitt liv och framtid i deras händer. 

Efter manifestationen sade David att han hoppas att den för med sig något som kan hjälpa hans och andras situation. Och det har redan gett resultat. Efter manifestationen har Uppsala kommun meddelat att nya riktlinjer för LSS ska tas fram, något som flera medier rapporterat om. Omsorgsnämndens ordförande i Uppsala kommun, Tobias Smedberg (V), säger att familjens berättelser påverkat starkt i beslutet att se över riktlinjerna.

– Jag är jätteglad att manifestationen fick så mycket uppmärksamhet, även bland politiker, och att de säger sig vilja göra någonting åt funktionshindrades situation. Jag är glad och stolt över att vi har lyckats påverka med att berätta våra historier. Men jag blir först verkligt glad när jag ser att förändringar genomförs i praktiken, säger David efter beskedet.