Minskad extra skrivtid på tenta - studenter faller mellan stolarna

Ergo har pratat med flera studenter på juristprogrammet som berättar att den minskade skrivtiden på tentamen har skapat stor stress. Julia Karlsson har dyslexi, vilket för henne innebär att det tar längre tid att läsa och förstå texter. 

– Generellt så känns det som att jag alltid ligger lite efter i plugget, vilket är något jag på ett sätt accepterat vid det här laget. Jag älskar juridik, och jag tror att det finns många andra bra egenskaper som gör att man kan göra ett bra jobb utan att specifikt kunna läsa snabbt.

Julia hade under förra terminen hört rykten om den minskade skrivtiden, men det var när hon fick sitt Nais-intyg, något alla studenter med funktionsnedsättningar behöver ansöka om för att få riktade stödinsatser, som hon fick informationen om att hon endast beviljas en timmes utökad skrivtid på tentamen, istället för två timmar som tidigare. 

Den bakomliggande anledningen var Byggnadsavdelningens beslut i början av höstterminen begränsa till högst en timmes förlängd skrivtid vid tentor på mindre än fem timmar vid de universitetsgemensamma tentalokalerna. 

Julia kände vid det laget att det var för sent att lägga energi på att försöka bestrida beslutet inför terminstentamen i januari. 
– Det är redan svårt att hinna med allt som det är. Efter att jag hade kunnat smälta beskedet tänkte jag att jag bara får göra det bästa av situationen och försöka lägga på ett kol inför tentan. Det var väldigt stressande. 

Kalle Eryd, ordförande i juriststudenternas kår Juridiska föreningen, berättar att även kåren fick veta om beslutet i efterhand, en bit in i höstterminen. Under ett möte med fakultetsnämnden togs beslutet upp lite förbigående, under övriga punkter. 
– Det var helt nytt för oss, inga studenter kände till beslutet så det kom som en chock.

“Kom som en chock” 

Juridiska föreningen har kontaktat Byggnadsavdelningen och juridiska institutionen efter beskedet, utan att få någon klarhet i hur situationen ska lösas för studenterna. Även Kalle upplever att båda parter skjuter ifrån sig ansvaret. Samtidigt hör många förtvivlade juriststudenter av sig till kåren.
– Det här påverkar våra studenter jättemycket och många uttrycker en stor ångest och stress. Har man till exempel dyslexi så är en timme mindre jättemycket tid.

Studenterna Alice* och Jessica* berättar om liknande erfarenheter som Julia. Alice har dyslexi, och Jessica har ADHD, och de båda berättar att det precis som Julia generellt behöver lägga mer tid på sina studier än sina kurskamrater. Att saker tar längre tid är något de har accepterat som en del av att studera med funktionsnedsättning. Men därför är också tidsaspekten under tentamen en avgörande förutsättning.

De fick reda på ändringen omkring mitten av förra terminen från Juridiska föreningen, och förvånas över bristen på information från sin institution. Information hade gått ut på Juridiska institutionens webbplats några veckor in på terminen, men det var lätt att missa enligt Alice. 
– Inga lärare hade sagt något om detta vid terminsstart så det var rätt chockerande, säger hon.

Jessica berättar att hon förvånas över både beslutet i sig, och att berörda studenter inte hade nåtts av informationen tidigare.
– När vi fick höra om detta var det ju inte ens ett nytt beslut, säger Jessica.

När Alice fick höra om beslutet kontaktade hon Juridiska institutionen som hänvisade till Byggnadsavdelningen. När Alice vände sig till dem hänvisade de i sin tur tillbaka till institutionen. 
– Jag känner mig så maktlös. Ingen verkar kunna hjälpa oss som är i den här situationen, säger Alice.

Precis som Julia så såg Jessica och Alice inget annat val än att göra sitt bästa och genomföra januaritentan trots mindre tid. Tidigare har både Julia, Alice och Jessica fått två timmar extra utöver ordinarie skrivtid, vilket nu reducerats till en timme.
– Premisserna ändras helt med en timme mindre. Man behöver omfördela sin tid, och liksom omorganisera kognitivt, säger Jessica. 

Även om beslutet i teorin rör alla studenter på universitetet med rekommendation om extra skrivtid, så drabbas juriststudenterna extra hårt. Enligt dem beror det på utformningen av tentorna, som oftast består av längre textfrågor med fall där man behöver använda litteratur och lagtext för att kunna besvara frågorna. 
– För mig så handlar det inte om att jag inte kan, bara om att allt tar lite längre tid. Man vill hinna förstå uppgiften rätt innan man börjar sitt svar, men det är omöjligt att hinna med bara en timme extra, säger Jessica. 

För juriststudenterna hänger en stor del av studieresultatet på hur man presterar på den stora terminstentamen. Efter att institutionen har tagit bort flera andra examinerande moment som ger högskolepoäng under terminen, som PM och muntliga delar, så har terminstentamen nu blivit ännu viktigare.
– Till skillnad från vissa andra utbildningar så är betygen viktiga för framtida jobbmöjligheter. För oss är det den här tentan som gäller. Samtidigt får vi nu en timme mindre på oss, säger Alice.

Studenterna lyfter också att detta skapar ojämlikhet i utbildningen jämfört med andra lärosäten, där begränsningen i utökad skrivtid inte finns.

Beslutet: “En lokalfråga”

Heléne Andersson, enhetschef på Byggnadsavdelningen vid Uppsala universitet, säger i en intervju med Ergo att tentamenssamordningen med nuvarande resurser inte har möjlighet att tillgodose de behov som finns, till följd av att det både har skett en markant ökning av antal studenter med riktat pedagogiskt stöd under de senaste åren, samtidigt som resurser för tentamenssamordningen dragits in. Beslutet om begränsningen på max en timmes extra skrivtid har behövt tas för att fler studenter kan bokas i specialtentasalarna per dag. 
– Vårt ansvar är att tillgodose behovet för så många som möjligt, och på detta sätt kan varje tentamensplats användas maximalt. För de flesta studenter blir det bättre, men för ett fåtal blir det tyvärr sämre.

“För de flesta studenter blir det bättre” 

Heléne Andersson säger att det funnits en dialog med Juridiska institutionen kring problemet genom åren, och menar att de informerats i förväg om att beslutet skulle att tas. Efter beslutet så har både studenter och föräldrar, främst tillhörande Juridiska institutionen, hört av sig till Byggnadsavdelningen.
– Jag har full förståelse för missnöje, att det blir en pressad situation för studenterna och att man vill ha så mycket skrivtid som möjligt. Men det är institutionen eller examinator som avgör hur mycket extra skrivtid som ska beviljas.

Detta beslut påverkar studenternas situation, och i såna beslut ska studenter få möjlighet att tycka till enligt högskolelagen om studentrepresentation. Hur har det sett ut?
– Detta är ju en lokalfråga. Vi har ingen åsikt om vad studenter får och inte får i egenskap av tid. Institutionerna kan själva erbjuda studenterna den tid de vill, men för extra tid på mer än en timme så behöver institutionen hantera det. 

Heléne Andersson berättar att det 2024 skedde nedskärningar i budgeten för tentamensverksamheten. Under 2025 var det 201 000 bokade tentamensplatser, varav cirka 8000 platser av dessa var bokade för studenter med anpassning. De gemensamma lokalerna för tentamen är bokade 208 dagar om året. Heléne Andersson menar att i och med både ett ökat tryck på platserna och ett minskat antal platser generellt, behöver det finnas en större flexibilitet i kursschemat och dag för tentamen.
– Jag förstår att detta är något som skapar stress för de berörda studenterna. Men så länge vi inte har mer resurser och fler platser så kan jag inte göra något åt det.

Ändrade förutsättningar för institutionerna
 

Vladimir Bastidas, prefekt vid Juridiska institutionen, säger att han har haft kännedom om situationen med platsbrist i tentalokalerna, men menar att beslutet från Byggnadsavdelningen kom med kort varsel.
– När vi fick höra om beslutet så var det mer eller mindre för oss att rätta oss efter det. Oavsett vad vi tycker så har vi internt kommit fram till att vi inte kan göra så mycket åt saken, säger han till Ergo.

Han säger att beslutet från Byggnadsavdelningen samt konsekvenserna av det förmedlades under ett möte den 17 september, då studentrepresentanter fanns på plats. Några dagar senare postades informationen även på Institutionens webbplats. 
– Om studenterna inte var medvetna om beslutet tidigare så blev de det i alla fall då, och jag förklarade att jag behöver ta konsekvenserna av Byggnadsavdelningens beslut. Som en logisk konsekvens så kan vi nu bara bevilja studenterna en timmes extra skrivtid. Sedan togs det faktiska beslutet från mig i oktober.

Hade man kunnat göra något mer för att studenter skulle nås av informationen?
– Ja, det hade man säkert kunnat göra, och det är olyckligt att studenter kanske fått reda på detta lite sent. Men det finns inte i någon rutin hos oss vid ett sånt här beslut att göra något mer, utöver det vi gjorde.

Att agera utifrån linjen att på egen hand erbjuda studenter längre skrivtid någon annanstans än i de gemensamma tentamenslokalerna vid universitetet är inte möjligt, menar Vladimir Bastidas. Juridiska institutionen saknar tillgång till de system och den tekniska plattform som används till tentamensskrivning.

– För att säkerställa lika villkor skulle vi också behöva upprätta egna tentasalar med samma infrastruktur och utrustning, vilket vi inte har resurser till. Med utgångspunkt i att vi saknar tillgång till de tekniska delarna så har inte heller några diskussioner om eventuella egna tentasalar ägt rum. Åtminstone under rådande förhållanden så har vi gjort bedömningen att det är omöjligt för oss att kunna göra något själva åt problemet.

Skulle ni inte potentiellt kunna få tillgång till den tekniska infrastruktur som krävs? 
– Det vet jag faktiskt inte, men såvitt jag vet så kan vi helt enkelt inte koppla upp oss till plattformen.

Hur har beslutet påverkat er möjlighet att tillgodose studenternas behov av anpassad tentamen i form av utökad tid?
– Ja, som det ser ut nu så kan vi ju inte tillgodose det behovet.

Så, vad händer nu, arbetar ni med en lösning?
– Det förs en diskussion internt över Byggnadsavdelningens beslut och hur det beslutet har kommit till, men detaljerna känner jag inte till. Vi har inget arbete nu som handlar om att kunna tillgodose de här särskilda behoven. Vi från institutionen kan inte göra så mycket när det väl finns ett beslut från Byggnadsavdelningen.

Angående andra alternativ att anpassa tentorna för studenter med funktionsnedsättningar, som att exempelvis att anpassa innehållet i tentamen, så tror Vladimir Bastidas inte att det skulle vara möjligt eller lämpligt.
– Att ge mer tid för gruppen av studenter med särskilda behov är ett avsteg som är helt godtagbart och logiskt. Men att man skulle börja ändra på själva examinationsuppgifterna för endast den här gruppen innebär istället att det blir problematiskt åt andra hållet, utifrån likabehandling av de studenter som skriver tenta utan speciella anpassningar.

Vladimir Bastidas förvånas även över att just juridikstudenterna visat sig drabbas mer av beslutet jämfört med andra studentgrupper, med motiveringen att tentorna överlag skulle vara mer tidskrävande.
– Så ska det ju inte vara, faktiskt. Man kan behöva skriva en del, men vi försöker förklara för studenterna att man inte ska läsa sig till ny kunskap i tentasalen. Man tar med sig det material man behöver eftersom man inte kan eller ska lära sig allt utantill. Men det är metodiken, att veta var man ska leta och ha en förståelse för innebörden, som prövas. Annars har man tänkt helt fel från början. 

Enligt universitetets regler om lika villkor får ingen diskrimineras på grund av funktionsnedsättningar och att bristande tillgänglighet kan utgöra diskriminering.

Enligt diskrimineringslagen så kan bristande tillgänglighet vara att en verksamhet inte genomför skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Ser du att det finns en risk för att studenter utsätts för diskriminering i den här situationen?
 – Det vet jag faktiskt inte, men jag förmodar att det kan bli på det sättet. För att kunna veta krävs det att man utvärderar hur man gör prövningar av studenters behov för extra tid, och särskilt för de som behöver mer än en timmes extra tid. Problemet är att jag behöver förlita mig på en infrastruktur som är centraliserad. Om man tar ett beslut någonstans på universitetet som påverkar min möjlighet att göra det som jag bör enligt regelverket, så blir det problematiskt för mig helt enkelt. Men jag kan inte uttala mig om det utan att ha gjort en riktig utvärdering.

I slutändan drabbar ändå detta era studenter, som ni har ansvar för. Vad tänker du om det?
– Man får väl helt enkelt se om det är något som vi kan göra i eget regi. Men då pratar jag inte om att vi själva skulle utöka tiderna. Detta rör infrastrukturen centralt och så länge den inte är löst så kan vi inte göra något. 

Vem tar ansvar för studenterna?
På Uppsala universitet finns ungefär 2700 studenter som har beslut om riktat pedagogiskt stöd, vilket beviljas till de som har ett intyg eller utredning om en funktionsnedsättning. 

Vid juristprogrammen har omkring 10 procent, 194 studenter, beviljats anpassning i form av förlängd skrivtid. Alla har olika behov och förutsättningar och drabbas olika hårt av begränsningen av utökad skrivtid. 

Enligt diskrimineringslagen innebär bristande tillgänglighet “att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning”.

Med det som grund tycker Jessica att konsekvenserna av beslutet blir diskriminerande.
– Hela poängen med riktat pedagogiskt stöd är att förutsättningarna för att klara tentan ska bli lika som för andra studenter. Nu blir det inte så.

Jessica, Alice och Julia hoppas att beslutet på något sätt kan omprövas med studentinflytande, eller att man kan hitta andra sätt att anpassa tentan så att förutsättningarna blir likvärdiga.
– Oavsett vad som ligger bakom att det blivit så här så är det en oproportionerlig inskränkning för oss studenter som drabbas, säger Jessica.

*Alice och Jessica heter egentligen något annat.