Annons
Annons
Digitalt våld
Digitalt våld - var går gränsen mellan att bara bry sig och att bli kontrollerande?
Foto: Emma Tapper

Digitalt våld vanligast bland unga


Vecka 47 infaller temaveckan “En vecka fri från våld”, som uppmärksammar våldsförebyggande arbete med mäns våld mot kvinnor. I en vardag som händer i allt större utsträckning online blir också det digitala våldet allt vanligare, speciellt i ungas relationer.

Livet som student medför ofta vissa utmaningar och svårigheter. Bland annat har många studenter en begränsad ekonomi, de kanske ingår i sociala sammanhang där det kan vara svårt att bryta sociala normer och de befinner sig ofta i miljöer med fest och alkohol. 

Det är viktigt att komma ihåg att inget av detta är i sig orsaker till våld, men de skulle kunna bidra till att det är svårare att upptäcka förekommande våld eller försvåra för en person att lämna en våldsam relation. Det menar Josefine Agius som är ansvarig för utbildning-och utåtriktad verksamhet på Uppsala Kvinnojour.

– Studentlivet innebär ofta nya sociala sammanhang och om ens partner finns i samma kretsar kan det bli svårare att lämna relationen. Man kanske är rädd att förlora sitt umgänge eller behöva berätta för gemensamma vänner vad man blivit utsatt för, säger hon. 

Festkultur och alkohol kan leda till att befintligt våld eskalerar och blir grövre, eller att gränser och samtycke inte respekteras i samma utsträckning. En begränsad ekonomi kan vara en väldigt konkret sak som gör det svårt att lämna en våldsam relation, och för studenter kan det bli extra påtagligt. 
– Om man har en osäker inkomst, eller har svårt att hitta en bostad, kan det kännas omöjligt att lämna relationen och flytta. Det kan också vara så att partnern kontrollerar ens pengar, har tillgång till konton eller hindrar en från att arbeta. Det är exempel på ekonomiskt våld.

Alla studenter är inte heller unga, men unga vuxna utgör en stor del av de som pluggar på högskola eller universitet. Våldets grundläggande mekanismer och uttryck ser ofta likadana ut oavsett ålder.
– En skillnad är snarare att unga fortfarande utforskar relationer, närhet och sina egna gränser. Det kan göra det svårare att identifiera våldet, förstå när någon gått över ens gräns och veta vart man ska vända sig för att få stöd, säger Josefine Agius.

Psykiskt våld i en digital verklighet

Något som också utmärker sig hos ungas relationer är det digitala psykiska våldet. Det är den vanligaste formen av våld i ungas relationer och för många unga är det som sker online och i verkliga livet inte särskilt tydligt åtskilt. 
– Det kan handla om att en partner kräver att man har på platstjänster, som snapkartan, på. Det kan också vara att partnern vill bestämma vad man får göra på sociala medier eller om hot och kränkningar via meddelanden eller att privata och sexuella bilder och filmer sprids utan samtycke.

Men var går egentligen gränsen för vad som är våld? 
Våld i en nära relation kan alltså ta sig uttryck på flera sätt, som fysiskt, digitalt, sexuellt, psykiskt eller ekonomiskt. Det behöver inte alltid vara en partner som utövar våldet. Det kan även vara en tidigare partner, en förälder eller en annan närstående.

Att dra gränsen för när ett beteende går över gränsen och blir våldsamt eller kontrollerade kan vara svårt, särskilt för unga i sina första relationer och när beteendet framställs som ett tecken på kärlek. Att vilja veta var någon befinner sig kan vara omtänksamt, men kan övergå till våld.
– Särskilt om man kanske inte heller har så många tidigare erfarenheter att jämföra med. Även om något känns obekvämt kan det därför vara svårt att veta om det är en rimlig kompromiss i en relation eller om ens egna gränser faktiskt håller på att överskridas, beskriver hon. 

Det är vanligt att svartsjuka i relationer romantiseras, men precis som med annat kan det vara svårt att avgöra när svartsjukan gått över gränsen. Josefine Agius menar att det är normalt att känna svartsjuka ibland, men att det spelar roll vad man gör med känslorna. Om man blir arg, hotfull eller straffar sin partner på olika sätt om partnern inte går med på ens krav så har svartsjukan övergått till ett kontrollerande och våldsamt beteende.

Vad säger studenterna?

Ergo letade upp närmaste campus för att fråga vad studenterna själva har för tankar och kunskap kring våld i nära relation. 

Mattias Ålenius, Ludvig Lange och Klara Magnusson har fem minuter att avvara innan de ska tillbaka in i en av föreläsningssalarna på Biomedicinskt centrum. 

Tror ni att just studenter kan vara extra sårbara i något avseende gällande våld i nära relation?
– Jag kan tänka mig att alkohol kan påverka. Studenter konsumerar kanske lite mer alkohol och det är väl generellt sett en hög riskfaktor för våld, säger Ludvig Lange.

Tror ni att ekonomi kan påverka?
– Absolut. Man är också väldigt beroende av systemet med lån, bidrag eller sina föräldrar. Även om man står på egna ben så är det kanske första gången man bor själv, säger Klara Magnusson. 
– Om man flyttar hit från en annan stad och kanske bor med sin partner blir man väldigt beroende boendemässigt, säger Mattias Ålenius. 

När det kommer till digitalt våld som näthat och mobbning tror de att folk generellt upplever att det är lättare att inte tänka efter en extra gång innan de uttrycker sig eftersom man blir mer anonym på nätet. 

Att kräva att sin partner ska ha snapkartan på skulle kunna vara våld. Vad tänker ni om det?
– Det har ju blivit ganska normaliserat, men det hade kanske annars kunnat ses som väldigt förtryckande på sin partners privatliv, säger Mattias Ålenius.

De är överens om att de upplever det som ganska vanligt att till exempel vilja veta var sin partner är någonstans, men att det kan gå för långt.
– Många tycker nog att det  är väldigt skönt att ha koll på var partnern är, men det finns ju en risk att det blir väldigt övervakande, säger Ludvig Lange.

Oskar Brännholm och Alexandra Alejo har precis avslutat en sen lunch på campusrestaurangen Humlan. När Ergo frågar så är ekonomi det första de kommer att tänka på som en faktor som kan påverka studenters sårbarhet i relationer. De tror att det kan bli svårare att lämna en relation om man bor tillsammans och har svårt att betala och hitta boende på egen hand. Men kanske har studenter ändå en fördel i att det är både billigare och ganska lätt att hitta studentboende, menar Alexandra Alejo.

Alexandra Alejo lyfter också att det skulle kunna vara svårare att upptäcka att någon som är student är utsatt i sin relation. Dels kanske man har flyttat ifrån sin uppväxtort och inte har familj och gamla vänner nära. Dels märks det inte på samma sätt om man uteblir från undervisningen som för någon i grundskolan eller som jobbar – speciellt inom utbildningar där man inte har så många obligatoriska moment. 
– Det är nog lätt hänt att ingen skulle märka om någonting händer, eller att man själv skulle undvika den sociala situationen för att inte bli konfronterad, säger Alexandra Alejo. 

Det digitala våldet sticker ut bland unga. Några exempel är att man ställer krav på att man ska uppdatera ständigt, alltid vara nåbar eller ha snapkartan på.

Är det något ni känner igen?
– Jag vet inte hur vanligt det är men man har stött på människor där någon i relationen är väldigt varse om att den andra ska dela sin position. Det kan ju vara föräldrar också och är nog lika vanligt för både tjejer och killar, säger Alexandra Alejo. 

I och med den nya lagen om psykiskt våld har det blivit tydligare att våld inte bara handlar om när det är fysiskt.

Tror ni att det kan vara svårt att veta var gränsen går för vad som är våld?
– När det är fysiskt våld finns en ganska klar gräns tänker jag, men kring det psykiska kan det vara svårare. I ett förhållande händer det ju ibland att man sårar varandra, och när det övergår till att vara psykisk våld är nog kanske inte alltid så lätt att säga som utomstående, säger Oskar Brännholm.

Normaliseringsprocessen

Det är sällan en våldsam relation börjar med grovt fysiskt våld. Det börjar snarare med mer subtila beteenden som med tiden kan övergå till konflikter och kontroll. Detta är vad som brukar kallas för normaliseringsprocessen. Den som blir utsatt anpassar sitt beteende för att undvika bråk, som att sluta träffa vänner eller ändrar hur den klär sig. Med den digitala världens ständiga närvaro kan utövandet av kontroll fortsätta dygnet runt och för den utsatte blir det svårt att få en paus från relationen.

Det är vanligt att den som utövar våldet lägger ansvaret på sin partner och säger att det är ens eget fel att partnern blir arg eller att kontrollen bara beror på hur mycket personen älskar en. Det kan göra det svårt att förstå vad som faktiskt händer och att man börjar ifrågasätta sig själv i stället för partnerns beteende. Om man är osäker på det man utsätts för är våld eller inte kan man fråga sig om man har friheten att säga nej och sätta gränser utan att vara rädd för konsekvenser som skuldbeläggning, bestraffning eller bråk.

– I en trygg relation ska det finnas respekt för andras gränser. Att dela lösenord eller platstjänster kan vara ett frivilligt val mellan två personer, men om det blir ett krav man inte vågar säga nej till så blir situationen helt annorlunda, säger Josefine Agius.

Ny lag om psykiskt våld

I juli 2026 trädde den nya lagen i kraft som gör psykiskt våld till ett brott. Psykiskt våld kan handla om upprepade kränkningar, hot, tvång eller varaktig överdriven övervakning med avsikt att allvarligt skada en persons självkänsla. Det gäller både handlingar som sker fysiskt och digitalt. Josefine Agius och Uppsala kvinnojour tror att lagen kan leda till att fler vågar polisanmäla, att psykiskt våld tas på större allvar, både av samhället och av rättsväsendet. De tror även att den kan bidra till att fler förstår att det de utsätts för är våld, även när det inte finns fysiska skador. Samtidigt finns en oro för hur lagen kommer att tillämpas i praktiken

– Det räcker inte att införa en ny lag, det krävs utbildning, kunskapshöjning och genomtänkta arbetssätt för att säkerställa att lagen verkligen stärker skyddet för den som utsätts, säger Josefine Agius.

Vad kan man göra?

Vid Uppsala universitet finns det en riktlinje för hantering av trakasseriärenden som gäller för anställda, studenter och andra som kommer i kontakt med universitetet. Den regleras av diskrimineringslagen och gör att chefer och arbetsledare inom universitetet har en skyldighet att se till att eventuella trakasserier och sexuella trakasserier utreds och åtgärdas. 
– Det finns allmän information om våld i nära relation för medarbetare, men inga riktlinjer finns för anställda eller studenter gällande våld i nära relationer, säger Ulrika Svalfors, enhetschef på studenthälsan. 

Universitetets ansvar är att skapa en trygg arbets- och studiemiljö och skulle våld förekomma i universitetets lokaler så är det regler och arbete för säkerhet vid universitetet som gäller. 
– Däremot tror jag att vi alla på en medmänsklig nivå vill hjälpa någon vidare om vi fångar upp något sådant. Det bästa man kan göra som personal eller medstudent är att våga fråga och lyssna på svaret, säger Ulrika Svalfors.  

Josefine Agius menar att man kan behöva vara beredd på att reaktionen inte alltid blir positiv när man frågar. Att lämna en våldsam relation kan vara mycket svårt, och personen kanske förnekar situationen, går i försvar eller går tillbaka till den våldsamma partnern. 
– Då är det viktigt att inte ge upp eller dra sig undan, utan fortsätta visa att man finns där när personen är redo. 

Om det går att göra på ett säkert sätt kan man också dokumentera sånt som man själv sett eller hört. Det kan vara att skriva ner tid och datum för händelser, spara meddelanden eller bilder. Dokumentationen kan bli viktig senare om personen väljer att polisanmäla. Man kan också hjälpa personen att ringa en kvinnojour, socialtjänsten eller annan verksamhet.

 


Annons

Annons

Om du är utsatt - ring! 

Kvinnofridslinjen (för våldsutsatta, anhöriga och yrkesverksamma, oavsett ålder): Ring 116 016 

Stödlinjen för män (för män som utsatts för våld eller hot): Ring 020–80 80 80

Välj att sluta (för dig som vill ha hjälp att ändra ett kontrollerande eller våldsamt beteende): Ring 020–555 666 

Vid akut fara: Ring 112

Läs mer

Det sjunkande barnafödandet i Sverige har beskrivits som en växande “barnkris”. En ny undersökning från Ergo visar att…
Ergos Isa Eld har pratat med Jana Rüegg, forskare i litteraturvetenskap, och pratat om sin forskning, Gösta Knutsson…
Att det är valår börjar bli allt svårare att undgå. Ett sätt att sätta sig in i de viktiga frågorna som rör högre…