Pragskildring utan romantiskt skimmer

Fabian Kastner / Bok / Publicerad 2003-03-06 00:00

Den tjeckiske författaren Ivan Klíma känner vi som en varm och humoristisk berättare genom böcker som Mina glada morgnar, Mina gyllene yrken och Mina första kärlekar. I linje med dessa titlar finns nu också Mitt älskade Prag, som enligt baksidestexten är en litterär och personlig skildring av staden Prags själ. Det är lite lustigt att en så kortfattad beskrivning inte lyckas pricka in ett enda rätt. Boken är vare sig särskilt litterär eller personlig, en saklig beskrivning snarare än en skildring, och gör sitt bästa för att undvika allt som kan uppfattas som romantiskt.

Ivan Klíma
Mitt älskade Prag
Övers. Karin Mossdal
Brombergs

Det senare upplever jag åtminstone till en början som lika sympatiskt som hedervärt. Få städer är väl så mytomspunna och romantiserade som Prag, och för den tillfällige besökaren kan det vara nog så svårt att urskilja den egentliga stadsbilden genom de drömska dimmor som de vanliga turistguiderna sprider med sitt tal om det magiska, mystiska och förtrollade Prag. Klíma, däremot, nämner inte med ett ord legendernas Golem, utan koncentrerar sig istället på dess förmente upphovsman, rabbi Jehuda Loews, egentliga gärning; hans filosofi, teologi och pedagogik.

En annan typ av dimma som gärna skymmer flanörens sikt är den som kan uppstå efter ett besök på någon eller några av Prags många ölstugor. Klíma, som själv inte dricker öl, undviker även dessa nogsamt, och tar oss istället med på en nykter promenad genom Prags många trädgårdar, parker och skogar; en sida av staden som många kanske missar. Detta kapitel är, liksom de övriga om stadens historia, kultur, arkitektur och befolkning, faktaspäckat, kunnigt och upplysande. Men samtidigt torrt, lite småtråkigt och ack så oinspirerat, helt utan den vanliga klímska värmen och humorn. I slutändan resulterar därför läsningen av denna katalog över gatunamn, monument och presidenter för egen del framför allt i två övertygelser: att en stad berövad sina drömmar, myter och legender är en livlös stad. Och att ett glas öl alltid gör gott och aldrig kan skada.