Maten har makten över Malvas liv

Caroline Lagercrantz
Malva
Bokförlaget Forum

Malva är en tuff, sexig tjej som gärna festar och har one-night stands. Hon är singel med hög lön och flashig lägenhet. Detta är hur folk ser henne utifrån. Läsaren får dock en helt annan bild av Malva då vi leds in i hennes matmissbruk, brist på nära vänner och kravfyllda barndom. Man förstår och häpnar samtidigt, över den makt maten har i Malvas liv och över den frihet och det totala beroende maten utgör. Bulimi framstår som vilket beroende som helst; alkohol, narkotika, spelmissbruk. Hon sitter fast.
Boken visar dock att det finns en väg ut. För Malva betyder ätstörningsgruppen hon träffar en gång i veckan tillslut mycket. Och mötet med en främmande man.

Det märks att det är en debutbok och det märks - även om man inte hade fått den informationen - att hetsätandet är självupplevt. Det positiva detta medför är att man som läsare inte tvivlar på att bulimi kan te sig på det här sättet. Beskrivningen är verklighetstrogen och känns inte sökt eller krystad. Språket rinner på som en tidningsartikel. Det är lättläst. Att Malva är i trettioårsåldern är också något som ger en extra dimension, i stället för att få en beskrivning av den vanliga tonårsanorektikern.

Bristerna är dock fler. Malva är mer som en dagbok än ett litterärt verk. Det saknas intelligenta ordsvängar eller vackra formuleringar. En konstig känsla av opersonlighet uppstår trots så ingående beskrivningar av Malvas liv; man får sig tilldelat information om Malvas förehavanden men som läsare bjuds jag aldrig in i situationer. Jag blir en faktabetraktare.
Kanske är det en bok att ge till en bulimiker eller hennes anhöriga eller till en skolklass att ha som diskussionsunderlag för att tala om matproblem. För Malva är övertydlig och berättar allt väldigt förklarande; som en bulimisammanfattning snarare än en roman eller medryckande personlig läsupplevelse.