Barnkidnappare talar ut
Viktor Johansson
Modernista
Två föräldrar kidnappar samtidigt sina egna barn och ger sig ut på de svenska landsvägarna. Jon kidnappar sina två döttrar medan Maria kidnappar sin son. Båda påstår att det var för barnens bästa. De fångas till slut in av polisen, och förhörs tillsammans i en psykologisk utvärdering.
Det är handlingen till Viktor Johanssons nya roman Bonsaikatt. Titeln åsyftar en modern vandringssägen som påstod att man kunde föda upp kattungar i glasburkar, för att därigenom skapa miniatyrkatter. Bonsaikatten och dess glasbur blir en metafor för de sociala och samhälleliga barriärer som tvingar barn att formas på ett specifikt sätt.
Det finns en tydlig dikotomi av könsnormer i Johanssons roman. Jon påstår sig rädda sina döttrar från deras uppsminkade, präktiga mamma som använder döttrarna för att förlänga sin ungdom. Samtidigt vill Maria rädda sonen Silas från hans pappa, som tvingar honom träna, tuffa till sig och sluta låta sig mobbas i skolan. Båda kidnapparna har denna gemensamna vilja att rädda sina barn från en samhälleligt konstruerad kvinnlighet respektive manlighet.
Men alternativen som de erbjuder verkar dock inte mycket bättre. För Jon och hans döttrar blir det en resa ut i naturen och kaoset. Det kissas och bajsas hejvilt och döttrarna får äta det som naturen har att erbjuda. För Maria och Silas blir det en flykt från samhället, bort från hotet, tillbaka in i skötet. I slutändan byts en extrem ut mot en annan.
Romanen är inte direkt vanlig prosa. Istället läser vi långa dialoger mellan Jon, Maria, och förhörsledaren. Kidnapparna redogör för sina åsikter, rädslor och motiv i en sorts tung och aforistisk stil som till slut leder läsaren till frustration. Trots romanens korta längd lyckas huvudkaraktärerna redogöra för alla sina poänger långt innan man passerat sista sidan, men samtidigt långt efter att deras tunga, mörka tankegångar och kärnfulla meningsbyggnader börjat irritera en.
Det är i slutändan en paranoid roman, vars konspiratoriska världsförakt successivt tröttar ut en. Kanske måste man vara förälder för att förstå.
