Gott humör i Bellmanbok om öl

Öl Säga vad man vill om det, men dryckens koppling till Uppsalas studentliv är något svår att förneka. Men vårt intresse för öl och bryggning har funnits länge, något som Svenska bryggareföreningens donation till Carolina Rediviva vittnar om. Bryggareföreningens donation innehåller nämligen böcker om öl och bryggande från sex sekel.

Författaren Carina Burman började läsa donationens böcker medan hon forskade om skalden och trubaduren Carl Michael Bellmans liv. Upptäckten resulterade i Dubbelt öl ger gott humör, som dels handlar om hur ölet skildrats av Bellman, dels hur det beskrivs i Bryggarföreningens texter.

Det låter kanske som ett specialintresse. Inte bara ska man tycka om Bellman, utan dessutom måste man vara intresserad av ölbryggning. Genom ämnesvalen finns det en risk att Dubbelt öl ger gott humör skulle kunna vara rätt så torr. Men tacksamt nog är Burmans bok istället intresseväckande, lättläst och inte minst, lite rolig.

Burman, som är docent vid litteraturvetenskapliga institutionen här i Uppsala, har byggt upp en mångsidig och intressant bild av hur ölet gestaltas i Bellmans diktning. Drycken är berusande, fördummande och livsviktig på samma gång. Men det är svårt att avgöra hur mycket man behöver veta om Bellman för att få utdelning av bokens första del, som handlar mest om skalden. nbsp; Om man inte är helt säker på vem Ulla Winblad eller Fredrik Movitz var, får man nog söka efter en förklaring någon annanstans.

Men det kanske inte är något att oroa sig för, med tanke på hur enkel och varierad läsning det är. Man får lära sig om Bellman, om gammal medicinlära, om bryggarkonst och om 1700-talsmänniskans levnadsvanor. Men det är ingen trist historiebok. Burman skildrar ofta den tidigmoderna människan med en ironisk distans som är perfekt balanserad; lite smårolig, men inte alltför kul. På det hela taget borde det åtminstone väcka intresset hos den som gillar öl, Bellman, eller någotdera.