Forskardrömmar
“Jag älskar såna här bilder där de har blandat verkligt med tecknat!” utbrister hon när hon får se illustrationen av psykologiforskaren Armita Golkar (tecknad av Asin Delawi) som, mycket riktigt, mixar en realistisk ritstil med en mer tecknad.
Foto: Fri tanke/Asin Delawi

Om stora tänkare för små


"Exakt hur mycket av berättelserna hon kommer att lägga på minnet är oklart, men det mest givande är ändå diskussionerna de ger upphov till." Lina Svensk har läst Sveriges unga akademis nya bok "Forskardrömmar".

Sveriges unga akademi samlar, som namnet antyder, framstående unga forskare i landet för att sprida kunskap om forskning och vetenskap. De vill inspirera framtida forskare – barn och unga – och ge näring åt deras drömmar. Akademins nya bok, utgiven av förlaget Fri tanke, försöker främja vad den heter – Forskardrömmar. På dryga 120 sidor får läsaren ta del av 60 korta berättelser med tillhörande illustrationer om barn som vuxit upp och blivit forskare - från Afaf Kamal-Eldin, forskare i livsmedelskemi, till Åsa Wikforss, forskare i teoretisk filosofi (ja, de är listade i alfabetisk ordning baserat på förnamn. Smått förvirrande för en vuxen, men säkert rimligare för ett barn).

Det är säkerligen nyttigt för mig att lära mig om viktiga forskare inom vitt skilda falanger, men i mitt fall har nog det där forskartåget för länge sedan gått, om det ens var inne på perrongen. Men nu är det ju inte mig boken riktar sig till, utan personer för vilka forskarhoppets lampa ännu lyser.

"Tydligen kan boken väcka en välbehövlig forskningslystnad även hos viktigpettriga vuxna."

Till exempel min systerdotter lilla E. Hon har nyss fyllt sex och är väl egentligen i yngsta laget sett till bokens målgrupp (8-12), men hon har, om man får tro henne själv, redan påbörjat sin forskarbana mot att bli paleontolog och är den enda jag känner som utan att blinka (och utan att googla, som undertecknad) kan stava till parasaurolophus. Förvisso baklänges, men i övrigt helt korrekt.


Annons

Annons

Jag skummar igenom boken själv innan lilla E ska komma på besök för att veta vilka forskarberättelser som lämpar sig och kan tänkas uppskattas. Med en vuxens mått mätt är förstås boken lättillgänglig, men jag slås av att ansatsen till enklare meningsbyggnad till viss del punkteras av en del mer komplexa ord och uttryck. Längst bak finns förvisso en välkommen liten ordlista där de förklarar vissa begrepp som “cell”, “atom” och “DNA”, men jag undrar om dagens barn har någon relation till exempelvis “Nationalencyklopedin” och om storslagna ord som “vidunderliga” inte flyger dem över huvudet. Men så vet jag också att man bör akta sig för att underskatta barns språkliga förmågor.

Lilla E är tack och lov ett lätt byte för de flesta böcker med bilder: “Jag älskar såna här bilder där de har blandat verkligt med tecknat!” utbrister hon när hon får se illustrationen av psykologiforskaren Armita Golkar (tecknad av Asin Delawi) som, mycket riktigt, mixar en realistisk ritstil med en mer tecknad. Att få se på bilderna samtidigt som jag läser är viktigt för henne, och att i någon mån kunna se även sig själv i de avbildade barnen, både utseende- och intressemässigt. Lilla E konstaterar till exempel att Graham Budd, forskare i paleobiologi, jobbar med nästan samma saker som hon själv och ser att flera av barnen ju faktiskt delar hennes frisyr. 

Exakt hur mycket av berättelserna hon kommer att lägga på minnet är oklart, men det mest givande är ändå diskussionerna de ger upphov till. Danica Kragic Jensfelt, forskare i datavetenskap, utvecklar robotar som kan hjälpa oss med smutsiga, tråkiga och farliga jobb och vi glider över i att prata om vilka sysslor man själv skulle vilja ha en robot till (“städa undan våra leksaker”). Christer Fuglesang inledde tydligen sin akademiska bana med att mäta kvarkarna inuti atomernas kärnor och jag ger mig i kast med att förklara vad atomer är och att allt som finns är uppbyggt av atomer. Lite självgott kan jag svara “ja” på frågorna om “till och med människor, hus och mat” är gjorda av atomer, men förnumstigheten går över i en handvändning när lilla E frågar om det är sant även för elektricitet (jaja, låt en humanist leva!). Tydligen kan boken väcka en välbehövlig forskningslystnad även hos viktigpettriga vuxna.

Mycket av innehållet i Forskardrömmar må än så länge vara lite väl svårtillgängligt även för en liten paleontolog, men jag hoppas att min systerdotter ska kunna plocka upp boken när hon blivit ett par år äldre. Antingen för att befästa sitt val av forskarbana, eller för att, om hon nu skulle ha tappat dinosaurieintresset längs vägen, kunna hitta ett annat vetenskapsfält att snöa in på, eller åtminstone veta att alternativet finns. Jag tror ändå att det är där bokens största förtjänst ligger – i att visa på bredden av yrkesmöjligheter och fält att förkovra sig inom som man annars kanske inte kunnat föreställa sig.

Läs mer

2022-03-15 15:14
Det kan vara svårt att hitta motivationen, men när han väl sätter sig ner och skriver är det ofta väldigt givande. Men…
2022-03-10 15:24
Tillsammans i mörker Hanna-Linnea Rengfors It-lit förlag
2022-01-14 13:33
"Du stolta, du fria" Gina Gustavsson Kaunitz-Olsson förlag