Annons
Annons

Hög tid att konkurrensutsätta CSN


Att läsa statliga myndigheters årsredovisningar tillhör väl inte livets större upplevelser. Men ibland hittar man guldkorn, inte minst därför att myndigheter där redovisar hur man lyckats med sina uppdrag. Därför är en läsning av CSN:s årsredovisning för år 2001 en mycket intressant upplevelse. Intressant och nedslående.

I årsredovisningen står nämligen CSN:s monumentala misslyckande fullständigt klart. Fakta i målet är följande: Antalet studenter som tar studiestöd har minskat under såväl år 2000 som 2001, antalet ansökningar likaså. Trots detta har handläggningstiderna försämrats under 2000 och 2001, vilket är svårförståeligt. Denna ekvation blir än mer omöjlig när antalet anställda på CSN samtidigt ökat år från år. 1999 fanns det 857 anställda, år 2000 hade de ökat till 1012, och vid föregående års slut var det 1132 personer som var anställda på CSN. En 32-procentig ökning på två år, således.

CSN:s mål är ju att en ansökan skall behandlas inom tre veckor. 1999 uppnåddes detta i 76 procent av fallen. Detta har nu minskat till 62 procent. För den som skall studera utomlands är siffrorna än värre. 1999 lyckades CSN färdigbehandla 56 procent av utlandsansökningarna inom tre veckor, år 2001 lyckades detta bara i 43 procent av fallen. Dessa procenttal döljer tusentals studenter som varje termin, år efter år, tvingas vänta på sin huvudsakliga försörjning därför att den ansvariga myndigheten inte klarar av sitt uppdrag. Även i år kommer liknande larmrapporter. I slutet av februari var det 5900 ärenden som inte ens påbörjats, trots att de var äldre än tre veckor. Totalt låg 13500 oavslutade ärenden på hög hos CSN.

CSN kritiseras även ofta för att det är svårt att komma i kontakt med dem. Så även förra året. CSN misslyckades återigen med att besvara 90 procent av samtalen inom tre minuter, vilket är deras målsättning. Under större delen av året lyckades de bara besvara 44 procent av samtalen inom tre minuter. Detta ökade visserligen under de sista månaderna av året, då call-centret i Kiruna öppnade. Men även då, trots en storsatsning, var det bara 77 procent av de som ringde som inom tre minuter fick nöjet att tala med en levande CSN-anställd.

CSN kostar alltså mer än förut, är mindre effektiva, och är fortsatt svåra att komma i kontakt med. Det är verkligen imponerande.

I de regleringsbrev som regeringen fastställt för CSN sägs uttryckligen att tillgängligheten skall ökas och att handläggningstiderna kortas. Detta har inte uppnåtts. När man tar upp detta med den ansvarige ministern får man oftast ett bekymrat svar. Jag ser mycket allvarligt på de rapporter som nu inkommer om CSN , sade Thomas Östros i höstas. Men när tänker Östros gå från upprördhet till handling?

Hur länge tänker regeringen och Thomas Östros stå ut med ett verk som inte håller måttet? Hur länge tänker man belöna inkompetens med ökade doser av pengar och personal? Hur länge tänker man sätta en myndighets bästa framför studenternas?

Jag har för länge sedan tröttnat. CSN har fått så många chanser att det står klart att de i nuvarande form inte klarar sitt uppdrag. Det är hög tid att konkurrensutsätta CSN och låta dem som vill ta studielån i en vanlig bank med statsgaranti. I årsredovisningen för år 2000 skriver myndigheten att Framtiden är den enda tid vi kan påverka. Så sant, och där har CSN ingen plats.

Per Bill
Riksdagsledamot (m), Uppsala


Annons

Annons

Läs mer

DEBATT. "Det är vår tur nu - bygg ett Sverige där unga har råd att leva", skriver Julia Karlsson från Laboremus S…
DEBATT. "Regeringen och landets alla lärosäten måste därför förstärka resurserna till socionomutbildningen – det är en…
"Svensk kurslitteratur befinner sig i en akut kris. Bristen på tillgång till svensk kurslitteratur hotar inte bara…