Annons
Annons

Likriktad lärarkår värre än etnisk underrepresentation


Didaktik har varit en företeelse i vårt land sedan 1970-talet och i dagens läge anses begreppet ha en aktualitet som är större än någonsin. Vad matematiken beträffar har man vid landets akademiska matematiska institutioner under många år påvisat allt sämre grundkunskaper hos nyantagna studenter och teknologer.

Samtidigt som didaktiken vinner allt fler anhängare och implementeras i allt högre utsträckning har alltså ämneskunskaperna minskat allt mer. Med den förträfflighet som många tillskriver didaktiken borde det ju faktiskt vara tvärt om
Didaktik kan under inga omständigheter betraktas som en logiskt deduktiv vetenskap, vilket nog inte heller några didaktiker själva hävdar. Frågan är då istället om didaktiken kan anses uppfylla kriterier för empirisk vetenskap. Empiriska vetenskaper verkar under paradigmer, som möjligen kan vederläggas av ackumulerad erfarenhet, varvid det gamla paradigmet överges till förmån för ett nytt.

Fysiken brukar framhållas som en typiskt empirisk vetenskap. Man kan där också se att den newtonska mekaniken måst överges till förmån för två parallella paradigm - den relativistiska beskrivningen och den kvantmekaniska. Efter ett antal år har så syntesen relativistisk kvantmekanik sett dagens ljus. Nya fysikaliska paradigmer lanseras i t ex form av strängteori och teorin för twistorer.
Emellertid har fysiken och andra empiriska vetenskaper företrädare som ständigt är beredda att ödmjukt acceptera nyvunna rön och överge eventuella felaktiga föreställningar. En empirisk vetenskap ska alltså, i enlighet med Karl Poppers kriterier, ständigt försöka falsifiera sig själv.
Inom didaktiken förekommer ett otal paradigmer samtidigt. Dessa tillkommer och överges till synes helt slumpmässigt. Oftast är det modenycker som styr men inte alltför sällan är det politisk dogmatism. Som jag antydde inledningsvis, så torde empirisk erfarenhet ge vid handen att all didaktik antagligen kunde överges utan några åtföljande men för någon verksamhet.

Didaktiken missbrukas också på olika sätt Man tillsätter ofta lärartjänster med ämnesteoretiskt mindre kunniga personer som i gengäld läst en mindre kurs i didaktik. Syftet är i själva verket att kunna gallra fram personer som har de rätta åsikterna beträffande utbildningspolitiken och kanske också ingår i samma sociala nätverk som övriga anställda och chefer på den aktuella arbetsplatsen.
Den 10 april i år hade DN-Debatt en artikel med rubriken Minst mångfald bland blivande lärare, där Joakim Palestro vid Högskoleverket, Crister Skoglund vid Södertörns högskola och Anders Westholm vid Uppsala universitet uppmärksammar att ungdomar med invandrarbakgrund är underrepresenterade bland de sökande till landets lärarutbildningar och att detta hämmar den mångfald som är önskvärd inom lärarkåren.
Att man lyckats nästan totalt likrikta lärarkåren i synen på didaktik anser jag vara betydligt betänkligare. Genom individuell lönesättning där äldre lärare med ortodox syn på undervisning fått stå tillbaka lönemässigt så till den grad att nyutbildade i yrket ibland har högre ingångslön än de erfarna lärarna har i slutlön och att en genomgången distanskurs i didaktik faktiskt kan värderas högre än en doktorsgrad i ett läroämne* tycks dock inte många reagera emot. Att det svenska skolväsendet i så hög utsträckning förlitar sig på didaktiken anser jag vara en mycket större fara än den etniska underrepresentationen. Mångfald beträffande etnisk bakgrund ger ju inte något vidgat synsätt när det till syvende och sidst är inställningen till didaktiken som avgör möjligheten att erhålla lärartjänst och att uppnå hygglig lönenivå.

*Ett slående exempel framgår av en inlämnad överklagan beträffande tjänsten Högskoleadjunkt i fysik, matematik och statistik. Kopia av denna överklagan kan erhållas på begäran på e-postadressen marie.bollmark@sh.se eller ast@syd.kth.se.


Annons

Annons

Läs mer

"Det är uppenbart att regeringen behöver hjälp i att lista ut var pengarna ska gå", skriver debattörer från Gröna…
Vänsterstudenter skriver om akademiska bojkotter i dagens debattartikel.
Andranamnet på S-studenters lista till årets kårval, Evina Zebili, skriver om särskilt pedagogiskt stöd i dagens…