Inför gemensam skålceremoni på nationerna

I samband med nationernas välkomstmiddagar för nyantagna studenter, aktualiserades en rad olika frågor. Att samtala med sina nyfunna vänner var sällan något problem.

Däremot uppstod vissa svårigheter kring de skålceremonier som utfördes. Emellanåt kan det vara svårt att skilja mellan de olika sätten att skåla tillsammans. Då vett och etikett handlar om att underlätta sällskapslivet, finns det anledning att kommentera fenomenet ytterligare.
Det finns flera olika sätt att skåla på under själva taffeln. Nuförtiden kan i princip varje sällskap ha sitt eget sätt att skåla på. Att i detta sammanhang redogöra för samtliga tänkbara inriktningar faller på sin egen orimlighet. Därför behandlas enbart tre olika typer av skålceremonier i föreliggande artikel.

Gemensamt för en skål är att man försiktigt höjer glaset, så att det hamnar i höjd med den andra frackknappen. Därefter söker de som skålar med varandra ögonkontakt. Vid detta ögonblick kan en lättare nickning göras och ordet skål uttalas. Skålen avslutas med att drycken avsmakas varsamt och att glasen ställs ned:

1) Den formella skålen
Det första sättet att skåla utövas exempelvis i samband med Kungamiddagar (så kallade representationsmiddagar) och under Nobelmiddagar. I korthet går det till så att H M Konungen först skålar med samtliga gäster och därefter skålas det individuellt under middagen. Mer komplicerat än så är det inte, vilket kan vara bra att känna till för den student som med viss regelbundenhet blir inbjuden till formella middagar.

2) Den artiga skålen
Det andra sättet att skåla används i första hand vid mindre formella tillfällen. En viktig tanke med denna ceremoni är att mannen först och främst riktar sin uppmärksamhet mot sin bordsdam, dvs den dam som han under middagen har på sin högra sida. När en skål utbringas under middagen lyfter bordsherren därför sitt glas och skålar först med sin bordsdam, sedan med damen till vänster och slutligen med damen mittemot. Därefter avsmakas drycken med måttlighet. Efter att drycken har runnit ned i strupen skålar bordsherren på nytt först med sin bordsdam, sedan med damen till vänster och slutligen med damen mittemot. Bordsherren ställer avslutningsvis ifrån sig glaset, men först då bordsdamen har ställt ned sitt glas. Logiken bakom denna skålceremoni är att bordsherren - först och främst - riktar sin uppmärksamhet mot sin bordsdam under middagen, vilket manifesteras så fort tillfälle ges, inklusive då det skålas.

3) Den alternativa skålen
Det tredje sättet har kanske främst utvecklats inom ramen för nationslivet i Uppsala. Till formen är detta sätt likadant som det andra fram till dess att drycken har avsmakas. Därefter skålar bordsherren i omvänd ordning, dvs först med damen mittemot, sedan med damen till vänster och slutligen med sin bordsdam. Därefter ställs glasen ned på det sätt som för ögonblicket förefaller vara naturligt. Bordsherren ställer således ned sitt glas utan att beakta när bordsdamen ställer ner sitt glas.

Den alternativa skålen, som företrädare för Hovet för övrigt har refuserat, sägs ha tillkommit för att bordsherren enkelt ska kunna fortsätta samtalet med sin bordsdam. Ett sådant argument är dock bristfälligt då man förväntas samtala med samtliga närasittande gäster under middagen.
Kanske har det blivit dags för att nationerna i Uppsala gemensamt eller var för sig bestämmer vilken skålceremoni som ska tillämpas vid sittningar och andra tillställningar. Förslagsvis kan den artiga skålen tillämpas.

Christopher Lagerqvist