Annons
Annons

Kårfackligt styre skapar osäkerhet


Frånvaron av ideologiskt formulerade principer kan göra kårfackligt styre till ett lockande alternativ. Men luddighet och osäkerhet vad man egentligen röstar på, är nackdelar som överväger. Det skriver Martin Hofverberg och Sara Lundberg från Vänsterns studentförbund.

Debatten om hur kårens politiska del ska organiseras och väljas rasar vidare i Ergos nätforum, på campus och i studenternas föreningsliv. Vi skulle vilja titta närmare på skälen för och emot att ha explicit politiska resp kårfackliga partier.
Det kårfackliga alternativet är inbjudande, talar varmt om vikten av frihet från partipolitik, om att man sätter person före parti och att man driver studenternas frågor. Styrkan ligger i frånvaron av tydligt ideologiskt formulerade principer. Ett kårfackligt styre lär inte göra många upprörda, man strävar efter konsensus och undviker kontroversiella ståndpunkter.
Med tanke på det hittills låga röstdeltagandet kan det förstås vara ett nyktert tillvägagångssätt att hålla sig till vad man tror att studenternas sammantagna åsikter må vara och inte sticka ut för mycket. Studenter på den ena eller andra kanten kan ju uppfatta det som kränkande att tvingas vara med i en organisation som gör starka uttalanden i aktuella frågor, bättre då att stryka så många medhårs som det bara går.
Nackdelen, som vi ser som övervägande, är luddigheten. Ingen kan riktigt veta vad man får när man röstar kårfackligt. Ett parti som sätter person före parti bör ha oerhört detaljerat utformade personteckningar som klart och tydligt beskriver var personen står i alla möjliga kontroversiella frågor som kårstyrelsen och fullmäktige tar ställning till varje år. I annat fall blir det bara den närmsta kompiskretsen som verkligen känner till hur personen i fråga kommer att rösta i frågor som kvotering, SFS-medlemskap, kårbudget och genusperspektiv i utbildningen.
Vi ifrågasätter inte att en kårfacklig styrelse kan ha sakkompetens, men få eller inga väljare kan veta hur styrelsen kommer att ställa sig i de många gånger oförutsedda frågor som dyker upp på den utbildningspolitiska scenen under verksamhetsåret. Detta eftersom kåren, i egenskap av remissinstans och respekterad opinionsbildare, sysslar med politik, men, i händelse av kårfacklig styrelse, har en ledning som säger sig vara opolitisk.
Den här paradoxen leder fram till ett demokratiproblem. Hur utkräver man ansvar av en kårfacklig styrelse efter ett verksamhetsår? Verksamhetsplanen är uppfylld, inga problem där. Men i remissuttalanden och pressmeddelanden kan starka åsikter om till exempel nackdelen med kvotering ha smugit sig in, utan att åsikt i frågan, varken för eller emot, tecknats ner i partiprogram eller liknande före valet. Man har i dylika fall fattat beslut i en fråga där man saknat mandat att göra så.
Hur ska väljarna då rösta för att faktiskt kunna förutsäga hur en styrelse kommer att agera när den vadar till knäna i kontroversiella beslut att fatta? Svaret är förstås att rösta på ett parti med en tydligt ideologisk grund. Vi behöver inte formulera ett svar till varje fråga eftersom vi öppet och tydligt bekänner färg före valet och avslöjar därmed vad som kommer att vägleda oss när väntade och oväntade frågor dyker upp. Det tycker vi både är ärligt och mer demokratiskt.
Vi är ett gäng studenter som engagerar oss för socialism och feminism, mot rasism och homofobi. Hur det konkret ska ta sig uttryck i kårens verksamhetsår 2005-2006 har vi redogjort för på annat håll, vi vill bara påminna alla väljare om att ett opolitiskt parti aldrig har och aldrig kommer att existera.

Martin Hofverberg, Sara Lundberg
VSF


Annons

Annons

Läs mer

REPLIK. "I flera decennier har unga fått stå tillbaka", skriver Revolutionära Studenter i sin replik på S-studenters…
I tisdags var det dags för Uppsala studentkårs kårvalsdebatt som även inledde valperioden mellan 7 och 21 april…
DEBATT. "Det är vår tur nu - bygg ett Sverige där unga har råd att leva", skriver Julia Karlsson från Laboremus S…