Fall inte för ECTS-frestelsen

Det är glädjande att Leif Pagrotsky lovar att det inte blir ett generellt införande av den europeiska sjugradiga betygsskalan i svensk högskoleutbildning. I stället blir beslutet upp till varje högskola. Därför vädjar Sveriges förenade studentkårer (SFS) till lärosätena att inte falla för frestelsen att införa ECTS-betygen, utan i stället värna om det målrelaterade betygsystem vi har idag. Inte för att det är enklast, utan för att det ger högre utbildningskvalitet och större rättvisa för studenterna.
Sedan lång tid är de svenska betygsystemen inom högskolan målrelaterade, vilket innebär att studenten ska uppnå bestämda mål för att få ett visst betyg. I de flesta andra europeiska länder är betygen relativa, vilket innebär att det bara är ett bestämt antal personer i varje årskurs som kan få de högsta betygen. De flesta som började gymnasiet före 1993 minns det absurda faktum att det var lättare att få bra betyg i en lågpresterande klass än i en högpresterande. Att återinföra relativa betyg i svensk högskoleutbildning måste därför ses som ett stort steg bakåt.
I Sverige har det diskuterats att använda ECTS-betygen målrelaterat, trots att de andra länderna kommer att välja en relativ tillämpning. Detta skulle leda till förvirring för såväl studenter och lärare som framtida arbetsgivare. Ett A i Sverige skulle innebära att en viss kunskapsnivå uppnåtts, medan det i ett annat land innebär att personen tillhör de tio procent som fått flest poäng på tentan. En kvalificerad gissning är att det med ECTS-systemet blir fler tentor med 1, X, 2-alternativ, för att kunna sortera ut vilka som har det bästa korttidsminnet. Målet med en examination ska i stället vara att avgöra om studenten tillgodogjort sig kursen på ett fullgott sätt.
Det är inte heller så att alla andra infört systemet, utan många länder tvekar. Dessutom finns det andra sätt att jämföra högskolebetyg över de nationella gränserna, idag finns redan Diploma Supplement där utbildningen kort beskrivs på engelska. En ökad tydlighet av kursernas mål tillsammans med ett godkänt resultat ger betydligt större möjlighet för andra länder att bedöma vilka kunskaper studenten har än vad en godtycklig siffra någonsin kan ge.
Nu ligger bollen hos de svenska lärosätena att bestämma om de ska införa den sjugradiga betygsskalan. Det är också nu det är dags för oss studenter att aktivt ta del i denna diskussion. Det är vår utbildning och vår framtid det handlar om.

Nina Gustafsson Åberg
Vice ordförande SFS