Utbyggnad leder till arbetslöshet
Svar till Hallberg och Persdotter i Ergo nr 13 från Christopher Lagerqvist, som därmed sätter punkt för debatten för sin och Heimdals räkning.
S-studenterna Hallberg och Persdotter hävdar att utbildningens kvalitet kan och bör mätas i antalet studenter vid universitet och högskolor. De tycks tro att den akademiska kvaliteten är lika god över hela landet och kallar detta för en väg mot en kunskapsnation.
Därmed ansluter sig Hallberg och Persdotter till Leif Pagrotskys (s) uppfattning om att kvaliteten inom svensk högre utbildning förstärks genom att resurser sprids över landet och antalet högskoleplatser ökar. Den grundläggande tanken är att ju fler studenter och högskolor vi har, desto fler jobb skapas i näringslivet. Därmed kan en högre ekonomisk tillväxt erhållas på kort sikt.
Vilka vetenskapliga rapporter ligger till grund för ett sådant påstående? Och, varför ska just 50 procent av en gymnasieårskull läsa vidare? Om nu högre utbildning skapar fler jobb och tillväxt på kort sikt borde väl hela - eller åtminstone ännu större delar av - befolkningen sättas i skolbänken för att studera allt från Platons filosofiska tankegångar till hur man löser diverse matematiska problem.
Sanningen är den motsatta. Äpplena smakar inte bättre bara för att de är många Enligt Högskoleverket har grundutbildningens forskningsanknytning minskat från 1994. Mindre undervisningstid har försämrat utbildningarna. Samtidigt visar statistik från AMS, som SACO har bearbetat, att antalet öppet arbetslösa, med mer än två års eftergymnasial utbildning, har ökat med 100 procent från april 1994 till april 2005. Vilket parti bär ansvaret för denna utveckling?
Vänsterkartellen har tydligt signalerat att högre utbildning och forskning ska handla mer om kvantitet och regionalpolitik än om kvalitet och internationellt förankrad forskningspolitik. Detta är djupt olyckligt
Allians för Sverige vill istället satsa stort på att förstärka utbildningens kvalitet. Vi anser att resurserna i första hand ska gå till de forskningsmiljöer som står sig bäst internationellt. Detta är grunden för den politik som vi söker stöd för hos väljarna i nästa val.
Vi förstår att de studenter som tvingas in på högskolor och universitet för att de inte får några jobb efter gymnasiet blir besvikna och tappar tro på framtiden när de upptäcker att de inte heller får jobb efter avslutad universitetsutbildning.
Sanningen är att arbetslösheten bland akademiker ökar lavinartat, vilket hänger ihop med de senaste årens kraftiga expansion av högskolesektorn. Enligt s-studenterna är detta inget problem, då akademiker har en lägre arbetslöshet än alla andra grupper i samhället. S-studenterna tycks mena att akademikerna ska vara nöjda, då de utgör en privilegierad grupp i samhället oavsett om de har jobb eller inte. Jag tar mig för pannan
Christopher Lagerqvist
ordförande för Föreningen Heimdal
