Svaga argument mot snedrekrytering
Svar på Andréas Karlssons och Kristina Persdotters artiklar i Ergo 2/06
Kristina Persdotter skriver att där jag bara ser fakta vill hon och Socialdemokratiska studenter se förändring. Det jag för min del vill se i debatten är mer fakta och mindre ideologiskt snömos. Jag vill därför här kort bemöta Andréas Karlssons och Kristina Persdotters respektive debattinlägg i denna del, så att vi förhoppningsvis härefter kan inrikta denna debatt mer på relevanta fakta.
Jag påstår inte att samhället ska förbli som det alltid har varit, vilket Andréas Karlsson insinuerar. Bara att det för ganska många vore irrationellt att läsa på högskola, om de visste vad de faktiskt offrar. Det lönar sig ju för de allra flesta inte att läsa på högskola, sett över en livstid. Men vissa tycker att det är roligt, att det är andligt berikande och hör till.
Mitt budskap är: visa viss förståelse för dem som tycker att annat är roligare, och upplys dem gärna om att det inte behöver vara fel att inte läsa på högskola. Det finns, som jag påvisat, goda skäl däremot.
Karlsson skriver att under många år existerade inte den akademiska arbetslösheten. Nej men det var, med allas vårt goda minne, före massutbildningssystemet och idén om att alla ska läsa på högskola. Under de senaste 50 åren har akademiker i Sverige haft det tufft med jobben, och situationen har förvärrats efter 1989.
Persdotter, som företräder Socialdemokratiska studenter, menar att social snedrekrytering inte alls är naturligt, bara vanligt. Är det onaturligt bara för att det inte är önskvärt i den socialistiska samhällsvisionen, eller vad? Svensk inrikespolitik har dominerats av socialdemokratin i över 85 år nu, och ändå finns social snedrekrytering. Om det inte är en konsekvens av det socialdemokratiska samhällsbygget så måste det ju vara: naturligt
F ö har jag inte sagt att det är bra med social snedrekrytering, bara att det är en fullständigt rimlig konsekvens av någorlunda rationella människors egna beslut utifrån deras egen synpunkt. Jag vill dock understryka, att jag för min del inte ser någon som helst nackdel ( ) i att akademikerbarn läser vidare efter gymnasiet.
Karlsson avslutar sitt inlägg det räcker således inte bara med möjligheten att läsa på högskolan, utan man måste även vara medveten om möjligheterna för att kunna utnyttja möjligheterna som står till buds. Jovisst, men man måste även upplysas om eventuella nackdelar med att utnyttja de möjligheter som står till buds - annars kan det personliga valet aldrig kallas ett eget val. För att använda Persdotters ord: låt människor få taga makten över sina egna liv.
Såväl socialismen som liberalismen hävdar ju stolt sina rötter till Upplysningsrörelsen. Jag hoppas att dagens socialister och liberaler, vilka länge än lär uppskatta denna debatt, inte har övergivit upplysningsidealet?
När den ideologiska dimman börjar skingra sig, så står fakta kvar. Låt oss iakttaga viss intellektuell hederlighet gentemot våra medmänniskor, också gentemot dem som ännu inte styrt sin kosa mot akademin. Det är det bästa vi akademiker kan bistå samhället med.
Jakob E:son Söderbaum
6:e generationens akademiker, är jag verkligen socialt snedrekryterad?
