Treterminerssystem ökar den sociala snedrekryteringen

I Ergo 1/07 nämns att S-studenter och Vänsterns studentförbund (VSF) har tagit ställning för ett införande av ett treterminerssystem på högskolan. Detta är ett olyckligt beslut som jag helt tar avstånd från eftersom detta skulle drabba arbetarklassen hårt och spä på den redan stora sociala snedrekryteringen till högskolan.
Majoriteten av dem som studerar på högskola har akademisk bakgrund, 76 procent läsåret 2003/2004 (Ergo 11/05). S-studenters moderparti socialdemokraterna och vänsterpartiet har i decennier arbetat aktivt för att förändra denna obalans, bland annat genom att bygga upp fler högskolor utanför de traditionella lärosätena för att man inte ska behöva flytta för att kunna studera. Skillnaderna är stora inom landet, på Gävle högskola exempelvis har 35 procent arbetarbakgrund medan motsvarande siffra för Uppsala bara är 19 procent (Ergo 11/05).
Som jag ser det kan man arbeta på två fronter för att försöka förändra situationen: För det första med förebyggande arbete: Förändra attityder och motivera så många studenter som möjligt att söka vidare direkt efter gymnasiet, till exempel genom att förbättra de ekonomiska villkoren. För det andra genom vidareutbildning och omskolning av vuxna. Och det är där det stora problemet dyker upp om ett treterminers läsår införs. Sverige är troligen det land som har största andel vuxenstuderande på sina högskolor inom EU. Enligt en rapport från HSV är var fjärde student i Sverige över 29 år. 25 procent av högskole- och universitetsstudenterna har barn, tre fjärdedelar av dessa är kvinnor (UNT 8/3 -05). I gruppen 40 till 49 år är andelen ännu högre, tre av fyra studenter är kvinnor (UNT 11/4 -02). Dessa äldre studenter har ofta arbetat sedan de slutat grundskolan eller gymnasiet. Många börjar studera efter stora omställningar i livet, såsom arbetslöshet eller skilsmässor. När de sedan mitt i livet känner att de skulle vilja komplettera sitt praktiska yrkeskunnande med teoretisk kunskap, blir den ekonomiska omställningen mycket större för dem än för en ungdom som har gått vidare direkt från gymnasiet.
Den högskolestuderande ungdomen har större möjlighet att få ekonomiskt stöd från sina föräldrar, kan åka hem över lov och äta och bo gratis och kanske få bidrag till en ny vinterjacka eller dylikt. Den vuxne studenten får idag precis lika lågt studiebidrag och lån som en 20-åring. Har man barn får man från och med 2006 (efter lång kamp från Sveriges förenade studentkårer) ett tilläggsbidrag på 476 kronor i månaden. Man kan få en viss kompensation om man går ner från en hög inkomst, men har man varit arbetslös kommer man aldrig upp i dessa inkomstnivåer. Det är svårare att studera på äldre dar, detta då studieteknik måste läras in efter att kanske aldrig ha tränats i grundskolan. All ledig tid går åt till studier för att kompensera för den med åldern minskade minneskapaciteten.
Att arbeta extra på kvällar och helger är inget bra alternativ för en vuxenstuderande, dessa stunder behövs för att studera, sköta hushållsarbete samt ta hand om barnen. Som vuxen kan man försaka sin garderob och hålla sina egna utgifter på en låg nivå, men barnen växer och behöver nya kläder, större cykel, skidor, skridskor och så vidare. En möjlighet att täppa till det underskott som uppstått i hushållsekonomin under terminerna är att arbeta på somrarna. Om treterminssystemet införs försvinner alltså den bästa möjligheten för en vuxenstuderande att förstärka kassan
CSN:s uppdelning av inkomståret i två delar med brytpunkt sista juni försämrar dessutom situationen. Ska junilönen betalas ut på rätt sida halvårsgränsen kräver detta en anställning med månadslön. Förutsättningen för att få månadslön på ett så kort vikariat är oftast heltidsarbete under tre månader, d v s hela sommarlovet. Detta minskar möjligheten att ta lite ledigt för att kunna umgås med sina sommarlovslediga barn. Slutsats: Om treterminssystemet införs ökar det den sociala snedrekryteringen till högskolor och universitet i Sverige. Förändringen skulle dessutom drabba kvinnorna hårdare än männen. Underlätta för vuxna att studera vidare i stället för att försvåra för dem